Skyddspolisen: Coronapandemin ger mer oro för spionage och informationspåverkan | Inrikes


Terrorhotet i Finland är fortfarande på en förhöjd nivå. Den bedömningen gör Skyddspolisen i sin årsbok som publicerades i torsdags. Coronaviruset har inte ökat riskerna för säkerheten nämnvärt, men cybersäkerheten oroar.

Skyddspolisen är beredd på att det finns aktörer som vill utnyttja coronakaoset för att skada Finlands säkerhet.

Enligt Skyddspolisens chef Antti Pelttari är situationen ändå bra just nu, Finland är fortfarande skyddat mot omvärldens påverkningsförsök.

– Det är mycket lindrig påverkan från främmande makter än så länge, säger Pelttari.

Men om coronapandemin fortsätter en längre tid kan det hända att både statliga och icke-statliga aktörer försöker utnyttja situationen för att förorsaka instabilitet i samhället, säger han.

Undantagsförhållanden skapar risker

Undantagsförhållanden ger möjlighet för bland annat olaglig underrättelseverksamhet, cyberspionage och informationspåverkan.

Pelttari vill inte säga vad som exakt kunde drabba Finland, men hänvisar till sådant som har hänt tidigare under kristider – till exempel försök till påverkan från främmande makt.

Det skulle ganska säkert ske via internet. Spionage bedrivs visserligen fortfarande också med traditionella metoder, men metodarsenalen har växt i och med internet.

Verksamhet som sker via nätet ökar risken för sabotage mot kritiska system, noterar Skyddspolisen i sin årsberättelse. Den som saboterar behöver inte ens beträda finländskt territorium.

De samhällskritiska funktionerna finns allt mer ute på nätet. Därför är det också där spionerna finns.

Hemarbetet ökar risken för cyberspionage

Risken för spionage på nätet ökar när alla sitter hemma och jobbar på datorer som kanske inte är helt säkra.

Årsberättelsen ägnar en hel del uppmärksamhet åt spionage över nätet. Cyberspionage kan till exempel handla om att skaffa hemlig information genom intrång i informationssystem via en teknisk sårbarhet i systemet.

Cyberspionage kan avvärjas genom riskhantering. Den egna maskinen och organisationen måste skyddas mot tekniskt intrång eller maskinvaru- och programtillverkares intressekonflikter.

It-sårbarheter kräver kontinuerligt arbete med informationssäkerheten, redan då man köper maskiner och program, påpekas det i årsboken.

Telekablar i olika hål på baksidan av en dator.




Hemlig information kan läcka ut och riskera nationell säkerhet, varnar Skyddspolisen.
Telekablar i olika hål på baksidan av en dator.
Bild: Lehtikuva
kablar,datorer,IT-säkerhet

Splittrande falsk information

Informationspåverkan och försök att så splittring i landet är ett problem som har lyfts fram allt oftare, vare sig det är kris eller inte.

Det kunde till exempel ske genom att regeringens och myndigheternas agerande i coronakrisen ifrågasätts, också med felaktiga nyheter och falska rykten.

I Danmark talas det om behovet att hålla de så kallade trollfabrikerna i Sankt Petersburg under kontroll.

– Också vi måste följa med försök till informationspåverkan extra noga just nu, säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari.

Mobilspårning av smittade?

De senaste dagarna har det talats om någon form av telefonövervakning, men Pelttari vill inte diskutera idén om övervakning av coronasmittade över mobilnätet.

I Tyskland diskuteras möjligheten att hålla koll på människor med coronavirus via mobilnätet. Det är inte en fråga för Skyddspolisen, det är andra myndigheter som är ansvariga för sådana projekt, säger Pelttari.

– I Finland skulle man säkert beakta också datasäkerhet och dataskydd om något sådant genomfördes.

Pelttari säger att han inte är teknolog och att han därför inte vill kommentera den teknologi som redan finns och är i användning.

Man kunde ju utgå ifrån att det är varje övervakningsmyndighets önskedröm.

– Jo, kanske det. Men diskussionen pågår i Tyskland som är en stabil demokrati. Om något händer i den här saken där så tror jag det i görs på ett sätt som passar demokratin, säger Antti Pelttari.

Låga börskurser ett säkerhetsproblem

Under pågående ekonomisk kris är börskurserna lägre än på länge. Rika länder kan plötsligt vilja köpa in sig i finländska aktiebolag eller privatägd infrastruktur som har blivit betydligt billigare.

– Det är sånt som vi också måste följa, ekonomisk verksamhet med stor betydelse för nationell säkerhet, säger Pelttari. Han hänvisar ändå till att Finland har lagstiftning och procedurer för investeringsskydd.

Det förhindrar utländska uppköp av finländska bolag med känslig innebörd vad gäller säkerheten.

Det kan gälla försvarsindustrin eller högteknologi som kan användas för civila eller militära mål, och det gäller inte enbart Nokia.

Historiskt år för Skyddspolisen

Skyddspolisens årsberättelse handlar om 2019 – i backspegeln ser det ut som ett idylliskt år i jämförelse med det vi nu har att leva med.

Skyddspolisens verksamhet mot terrorism och främmande fientliga makter ligger ändå inte nere, trots att det största hotet just nu är ett virus av helt annat slag än det man vanligen försvarar Finland emot.

2019 var ett historiskt år för Skyddspolisen. Befogenheterna utvidgades, Finland fick en fungerande och modern underrättelselagstiftning. Skyddspolisen sägs nu vara en “fullfjädrad kombination av säkerhets- och underrättelsetjänst”.

Skyddspolisen lades om i en “mer underrättelsemässig inriktning”. Det syns enligt årsberättelsen i kontraterrorism, kontraspionage och säkerhetsutredningar som viktiga grundvalar för verksamheten.

Årsboken kommenterar både den arktiska dimensionen för Finland, ökande cyberspionage och ekonomisk påverkan.

Just nu ligger hoten inte på säkerhetspolitiken. Coronaviruset har inte slagit till på Skyddspolisens område.

Underrättelsetillsynsutskottets stängda bruna dörr i riksdagshuset.




Hemligaste dörren i riksdagshuset
Underrättelsetillsynsutskottets stängda bruna dörr i riksdagshuset.
Bild: Bengt Östling/Yle
spaning,riksdagen,Skyddspolisen

Nya myndigheten med det långa namnet

På samma sätt vill man i Finland uppnå en balans mellan skyddet av den nationella säkerheten och medborgarnas integritetsskydd.

Skyddspolisen fick utökade befogenheter under 2019, som ger möjlighet att på ett nytt sätt agera på nätet och för första gången också utomlands.

Samtidigt inrättades en ny garant för laglighet: underrättelsetillsynsombudsmannen.

Där har man tillträde också till de allra hemligaste uppgifter inom Skyddspolisen. I riksdagen sitter det nya underrättelsetillsynsutskottet som inte ännu har hunnit sätta sin prägel på årsberättelsen.

Terrorhoten kvar, men inte så mycket i Finland

Skyddspolisen har gott om jobb också utan pandemier. Världen blir allt mer komplicerad och förändringarna sker allt snabbare, noteras det i årsboken.

Den tekniska utvecklingen och de sociala mediernas växande betydelse, ifrågasättandet av demokratiska principer, politisk osäkerhet, geopolitiska förändringar och klimatförändringen är saker som gör Skyddspolisens jobb svårare.

Samtidigt har hoten från terrororganisationerna Islamiska staten och al-Qaida inte försvunnit, noterar årsboken. Den inhemska extremismen var däremot lugn år 2019. Den hotade inte den nationella säkerheten eller samhällsordningen.

Den nationalsocialistiska nordiska motståndsrörelsen fick ett tillfälligt verksamhetsförbud för ett år sedan. Också vänsterextremismen med kurdiska aktörer och en radikal antifascistisk aktivitet följs av Skyddspolisen.



Source link