Smittskyddsläkaren kan tvinga dig i karantän



Du sitter fast på ett hotell med smittade och sjuka. Men du får inte lämna byggnaden – på två veckor. I Sverige har smittskyddsläkaren stora befogenheter att isolera människor eller hela byggnader vid risk för spridning av en samhällsfarlig sjukdom.

Myndigheterna i olika länder har tagit till mer eller mindre drastiska åtgärder för att förhindra att det nya coronaviruset sprids vidare. I Japan försattes två kryssningsfartyg med tusentals passagerare ombord i karantän.

I Italien har hela byar isolerats och nu senast har ett hotell på den spanska ön Teneriffa med 1 000 gäster, däribland två svenskar, spärrats av från omvärlden.

Konsekvenserna för de som spärras in blir ofta långtgående. Utöver de rent praktiska och bekvämlighetsmässiga nackdelar som finns, riskerar också från början friska personer att insjukna på grund av isoleringen. Så hur farligt är det att hamna i karantän tillsammans med smittade personer – egentligen?

Sprang mellan hytterna trots karantän

Kryssningsfartyget Diamond Princess försattes i karantän två veckor med start den 5 februari i den japanska hamnstaden Yokohama. Situationen ombord beskrevs redan från början som kaotisk. En expert på smittsamma sjukdomar, Kentaro Iwata vid universitetet i Kobe, besökte fartyget och filmade det han såg. Enligt honom fanns där inga experter på smittsamma sjukdomar, i stället var det ”byråkrater” som bestämde ombord.

Läs mer: Det här vet vi om coronaviruset

Kritiken tillbakavisades av myndigheterna, men enligt Iwata var risken uppenbar att detta skulle resultera i att friska människor skulle smittas och insjukna under karantänstiden. Så blev också fallet. Av de 3711 personer som fanns ombord, smittades minst 691 personer, eller motsvarande 19 procent, varav fyra personer har dött.

– Poängen med karantän är att de som är satta i karantän inte ska ha kontakt med varandra, annars kan smittspridningen pågå väldigt länge. Ryktesvägen har jag hört att personalen sprang mellan hytterna och att passagerarna hade kontakt med varandra mellan balkongerna, och så får det naturligtvis inte gå till, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Stora befogenheter vid spridningsrisk

Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för en svensk smittspridning av det nya coronavriuset är låg. Men om en sådan ändå skulle ske, kan exakt samma karantänsåtgärder vidtas även i Sverige. Regeringen har klassat covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Det innebär i korthet att det är smittskyddslagen som gäller och i denna ges smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion långtgående befogenheter.

Läs mer: ”Arbetsgivare måste hantera oro för smitta”

I nionde paragrafen, tredje kapitlet, i denna lag står det: “Om det finns risk för spridning av samhällsfarlig sjukdom kan smittskyddsläkaren besluta att den som har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av sjukdomen skall hållas i karantän i en viss byggnad, i en avgränsad del av en byggnad eller inom ett visst område. Ett sådant beslut innebär förbud att lämna byggnaden, del av byggnaden eller området samt förbud att ta emot besök där.”

57 år sedan karantän sist i Sverige

TT: Kan liknande åtgärder som de i Italien och Spanien bli aktuella även i Sverige?

– Det kan inte uteslutas. I och med att lagstiftningen nu är på plats, så har ju lagstiftarna också skickat en signal om att sådana åtgärder kan komma att bli aktuella. Men i så fall är det väldigt viktigt att man gör en analys för och emot, eftersom konsekvenserna blir så stora, och då måste det vara värt kostnaden, så att säga, säger Anders Tegnell.

Läs mer: Lista: Här är spridningen av coronavirus i världens länder

Att isolera ett geografiskt område för att hindra smittspridning har, historiskt sett, visat sig vara mycket svårt, enligt Tegnell. En enskild byggnad, däremot, kan vara en effektiv åtgärd, förutsatt att personerna ifråga inte har kontakt med varandra.

TT: Bör man lägga benen på ryggen om man riskerar att hamna i karantän?

– Absolut inte. I karantän har du ju dessutom en omedelbar tillgång till vård.

Senast en större grupp människor sattes i karantän i Sverige var under smittkoppsepidemin 1963.

Fakta / Coronasmittan

Det första bekräftade fallet av det nya coronaviruset, som döpts till sars-cov-2, rapporterades i den kinesiska storstaden Wuhan den 31 december 2019.

Sedan dess har viruset visat sig mer smittsamt än liknande infektioner, som sars (svår akut respiratorisk sjukdom) som 2003–2004 orsakade runt 8 000 sjukdomsfall och över 700 dödsfall.

Det finns ett stort antal coronavirus och såvitt man vet kan minst sju av dem smitta människor. Kinesiska myndigheter har bekräftat att den nya coronaviruset kan smitta från människa till människa.

Det finns enligt Världshälsoorganisationen varken vaccin mot viruset eller effektiva behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet, som i de värsta fallen slutar i dödlig lunginflammation.

Hittills har sars-cov-2 smittat drygt 80 000 personer, var av cirka 2 700 har dött.





Source link