Sociala medier sprider falska rykten om medicin mot corona



Medan pandemin slår mot världens länder sköljer en desinformationsvåg över sociala medier.

Den amerikanska presidenten Donald Trump väckte nyligen stor uppmärksamhet när han spekulerade om möjligheten att bota smittade personer med desinfektionsmedel.

Utanför Vita huset florerar rykten om liknande huskurer som ska vara effektiva mot coronaviruset. Ofta saknar de belägg och ibland är de direkt farliga, men det hindrar inte att de sprids.

Flera döda

Den 14 mars, innan Indiens premiärminister Narendra Modi satte landet i karantän, samlades hinduer i huvudstaden New Delhi för att dricka gaumutra – urin från kor.

Kon ses som helig av hinduer och en del trosutövare dricker kokiss för dess påstådda medicinska egenskaper. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att urinen, som mestadels består av vatten, skulle ha några helande effekter.

I Iran har falsk ryktesspridning skördat dödsoffer. Genom att dricka alkohol skulle man kunna bli mindre mottaglig för coronaviruset. Över 20 personer har dött efter att ha druckit industrisprit avsedd för rengöring, och mer än 200 vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning, rapporterar ABC News.

Tjänar pengar

I Italien började rykten spridas förra månaden om att den ryska influensamedicinen Arbidol skulle hålla viruset på avstånd, skriver Coda.

Medicinen är verkningslös, fastslog hälsominister Giulia Grillo och uppmanade italienarna att inte sprida overifierade nyheter. “Det är det mest olämpliga vi kan göra i dessa tider”, skrev hon i ett inlägg på Facebook.

I Sverige har företag försökt tjäna pengar på påstådda botemedel. Flera har marknadsfört produkter som kinesiskt örtte och nässprej som botemedel mot viruset, visar en genomgång av Dagens Nyheter. Hittills har Läkemedelsverket inlett ett tillsynsärende mot ett företag.

Olika syften

Att felaktig information sprids vid kriser är ett välkänt mönster, konstaterar Sebastian Bay, forskare inom psykologiskt försvar och verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Detta har vi sett vid andra epidemier också, som vid utbrotten av sars och mers. Den här typen av desinformation och missinformation kan få omfattande konsekvenser med många döda och skadade, när folk följer råd som är direkt hälsofarliga, säger han till TT.

Läs mer: Google och Facebook ska betala för nyheter

Bay skiljer mellan desinformation (att medvetet sprida falsk information) och missinformation (att omedvetet göra det). När president Trump talar om desinfektionsmedel är det snarare missinformation.

Flera syften kan skönjas bakom all felaktig information som sprids – tjäna pengar, begå brott, påverka politik.

– Sedan finns det förstås en hel del som bara gör det för att det är roligt och som driva med hela saken. Och med internet är det enkelt, billigt och tillgängligt, säger Sebastian Bay.





Source link