Strängare åtgärder i regering och riksdag mot coronaviruset – nödbromsens resultat syns senare – Inrikes – svenska.yle.fi


I dag träder nya coronarestriktioner i kraft, för att få bukt på en allt större förekomst av omikronvarianten. Regeringen ger anvisningar om strängare gränskontroll. Riksdagen godkänner i dag obligatorisk vaccinering av social- och hälsovårdspersonal.

När regeringens ministrar förra veckan önskade varandra god jul var det eventuellt med förhoppningen att inte behövas ses under mellandagarna. Dagens regeringssammanträde blir ett mindre möte, med ett minimiantal ministrar närvarande.

Riktlinjerna för besluten slogs fast redan förra veckan, då man slog på “nödbromsen”, med diverse begränsningar som träder i kraft i dag. Den nationella nödbromsmekanismen gav igen möjlighet till omfattande restriktioner och rekommendationer som styrs genom lagstiftning som gäller hela landet.

Regeringen fastställde också att den inre gränskontrollen vid Finlands gränser återinförs i dag och gäller till och med den 16 januari. Det formella beslutet om nya instruktioner för gränsövergång till Finland sker vid statsrådets sammanträde klockan 13, och beslutet träder i kraft genast.

Det är redan nu en lång lista regler för Gränsbevakningsväsendet, som ska täcka alla upptänkliga situationer och frågor som kan uppstå vid gränserna. De varierar beroende av från vilka länder passagerarna kommer, och vad som behövs av intyg om vaccinering, sjukdom eller test man måste ha med sig.

Bakdörr för hårdare åtgärder

Men regeringen lämnade en bakdörr öppen vid sitt möte den 22 december. En del krav och undantag ska ännu revideras, och det klarnar i dag. Instruktionerna som finns i smittskyddslagen gäller alla resenärer som anländer till Finland.

Regeringen beslöt förra veckan att slå på nödbromsen, men några stängningar av Nyland eller liknande radikala restriktioner blir det knappast i det här läget. Det är också osäkert om åtgärderna räcker. Det tar hur som helst några veckor innan man ser slutresultatet.

Det finns också tankar om längre gående restriktioner. THL-direktören Mika Salminen berättar i tidningen HBL att han försökte stoppa julrealisationerna. Reorna lockar onödigt mycket människor till trånga platser i varuhus och butiker, men hans förslag fick inte genklang.

Individens rättssäkerhet och rörelsefrihet, plus näringsfriheten och risken för ekonomiska förluster, verkar få förståelse i Sanna Marins regering.

Regeringen sitter i en ganska svår sits. Det kommer kritik både för alltför stränga regler och alltför lösa regler. En stängning av gränserna kan möjligen snarare förhindra nästa virusvariant, eftersom omikronvarianten redan är rikligt förekommande i Finland.

Politikernas dilemma: Vad kan man kräva av vården

För regeringen gäller det att välja vad man prioriterar. Nu krävs mera resurser för testning och spårning, samtidigt som man borde satsa mer på vaccineringen av den tredje påfyllnadsdosen. Dessutom borde man se till att den vanliga sjukvården fungerar.

Det här i en situation där allt fler sjukvårdare sägs tröttna på det tunga och dåligt avlönade jobbet.

Riksdagen samlas idag klockan 14 till plenum med ett ärende kring samma tema, den så kallade tvångsvaccineringen av vårdpersonal.

Riksdagen ska slå fast regeringens proposition där både den offentliga och privata social- och hälsovården blir skyldig att se till att patienter i riskgrupperna skyddas. De som arbetar med sådana klienter och patienter som riskerar smitta ska ha skydd mot sjukdomen covid-19, antingen genom vaccinering eller för att de själva har haft covid-19.

Vaccinmotstånd

Lagen blir temporär fram till slutet av år 2022. Endast Sannfinländarna och Ano Turtiainens enmansgrupp torde motsätta sig regeringens förslag.

Man påminner om rätten till arbete och näringsfriheten. Trots att det kom flera undantag och uppmjukningar i utskottsbehandlingen förekommer kritik.

En motivering mot obligatoriskt vaccin för vårdarna är att det blir arbetskraftsbrist på sjukhusen och att vaccinen inte är så pålitliga. Ett snabbtest vid arbetsskiftets början skulle vara bättre, sägs det.

Turtiainen talar dessutom om de farliga vaccinerna vars långtidsverkningar man inte känner, och hänvisar till vårdpersonalens rätt till självbestämmande över sin egen kropp.

Krisberedskap

Under julen har antalet omikronsmittade ökat märkbart och i takt med det ökade smittantalet ökar kraven på att regeringen borde vidta mer åtgärder – eller egentligen borde ha gjort det så att vi inte i dag skulle sitta med en ökning av omikronsmittade.

Exakt hur allvarligt läget är får vi veta i morgon då Institutet för hälsa och välfärd och Social- och hälsovårdsministeriet håller sin presskonferens om det epidemiologiska läget, tidigarelagd med en dag.

Programmet är det vanliga, med en lägesrapport över vaccinationsläget, och epidemiologiska bedömningar av coronaläget i Finland och världen.

Tjänstemännen är på plats, men ingen minister. Det brukar betyda att nyheterna inte är allvarligt stora eller att några riktigt stora politiska beslut är nära förestående.

Åtminstone ännu igår sades det inte finnas några planer på extra sammanträden i regeringen eller snabbinkallade ministergrupper för den här veckan. Inom ministerierna sägs det finnas en krisberedskap bland tjänstemännen att både utreda, skriva promemorior och lagförslag samt snabböversätta dem.

Om det är större beslut, typ brådskande lagändringar, får också riksdagsledamöterna samlas till plenum igen i nästa vecka, trots att man egentligen nu har jul- och nyårspaus till början av februari

Räcker nödbromsen?

Statsrådets principbeslut förra veckan var att ta i bruk den så kallade nödbromsmekanismen. Det är den del av hybridstrategin man tog till, när vaccinationsprogrammet visade sig fungera sämre än man hade bedömt på förhand, med ett betydligt försämrat epidemiläge.

Målet om en vaccinationstäckning på 80 procent uppnåddes visserligen. Men när man minskade på begränsningarna ökade kontakterna – och smittan spred sig mycket snabbt och i stor omfattning bland ovaccinerade. Samtidigt hade skyddseffekten av två vaccindoser börjat avta, noterade regeringen.

Därför var riskgrupperna igen i farozonen, det vill säga de som vaccinerade sig först, för ett år sedan.

I regeringens motiveringar uppräknas allt som hade hänt; Ökad belastning inom både primärvård och sjukhus. Tillgången till vård i rätt tid hade försämrats betydligt inom andra hälso- och sjukvårdstjänster.

Den utvecklingen hade inte kunnat förhindras genom större målgrupper för vaccinationerna, ökad testning, eller coronapasset, enligt regeringen. Det höll på att i betydande grad påverka finländarnas möjligheter att delta och vara verksamma, och därmed försvåra målet att hålla samhället öppet.

Nu hoppas regeringen på “nödbromsen” för de kommande veckorna. Den sägs ge en andhämtningspaus för att genomföra vaccinationsprogrammet, trygga servicesystemets funktionsförmåga inom social- och hälsovården, samt minska smittspridningen och stävja epidemin.



Source link

Be the first to comment

Leave a Reply