Tragisk årsdag upprör Hongkongbor – blodbad får inte uppmärksammas | Utrikes


Kampen mot coronaviruset misstänks nu fungera som ett politiskt slagträd i det autonoma Hongkong. För första gången får Hongkongborna i dag inte ordna en minnesstund för att hedra dem som dödades i massakern i Peking år 1989. Polisen säger att förbudet är nödvändigt för att hindra att viruset sprider sig.

Ett av de främsta konkreta uttrycken för Hongkongs autonomi har nu stoppats. I 30 år har Hongkongborna trotsat Kina genom att flockas i stora skaror till en minnesstund på årsdagen av massakern i Peking, men den här gången har arrangörerna inte fått tillstånd att ordna evenemanget.

Polisen hänvisar till en regel om att högst åtta personer får samlas på en och samma plats. Hongkongs ledning införde regeln för flera veckor sedan som ett led i kampen mot coronaviruset.

– Ledningen använder viruset som ett svepskäl. Det var meningen att regeln skulle slopas dagen efter minnesstunden, så avsikten var uppenbar, säger människorättsaktivisten Lee Cheuk-yan som länge har varit en av dem som ordnar evenemangen.

En man är fotograferad rakt framifrån. Han ler och tittar in i kameran.




Lee Cheuk-yan har deltagit i så gott som alla 30 minnesstunder. Han lämnade Himmelska fridens torg i Peking ett dygn innan soldater öppnade eld mot civilbefolkningen.
En man är fotograferad rakt framifrån. Han ler och tittar in i kameran.
Bild: Yle / Björn Ådahl
Hongkong,Kina,Peking,Minnesstund,massaker

Lee tillägger att virusläget är mer eller mindre under kontroll i Hongkong. Bara en handfull nya fall har påträffats under de senaste veckorna.

Viktiga symboler, unika tillställningar

Lee och andra arrangörer har uppmanat Hongkongborna att i små grupper på kvällen gå till den stora parken där minnesstunderna traditionellt har gått av stapeln. De ska ta med sig stearinljus och tända dem i parken.

– Ljusen har blivit en symbol för minnesstunderna. De symboliserar också Hongkongbornas önskan om att påminna hela världen om det som hände i Kina år 1989, konstaterar Lee.

  • Demonstranter började flockas till Himmelska fridens torg i Peking i april år 1989. Största delen var studerande som protesterade mot bland annat den allt mer allmänna korruptionen.
  • Demonstranterna efterlyste också en friare samhällsordning och en övergång till demokrati. De var utan undantag fredliga, och många av dem kom från ansedda familjer.
  • Kommunistpartiet motiverar beslutet att kväsa demonstrationerna genom att konstatera att deltagarna var kontrarevolutionära fiender av Kina. Enligt partiet var det nödvändigt att ingripa för att kunna trygga den fortsatta ekonomiska utvecklingen i det på den tiden fattiga landet.
  • Partiet förnekar också att en enda demonstrant dödades på Himmelska fridens torg. Kort efter massakern medgav partiet att ungefär 250 människor dödades i andra delar av Peking, men det nämns inte längre i offentligheten.
  • Kinas Röda Kors uppskattade att 2 600 människor hade dödats i Peking. Man vet att soldater dessutom sköt ihjäl civilpersoner i några andra storstäder.
  • Största delen av dem som dödades antas ha varit vanliga Pekingbor. När de fick veta att en sammanstötning var att vänta lämnade de sina hem för att stöda demonstranterna och för att hindra att soldaterna angrep dem.

Hongkong har varit den enda platsen i Kina där det har varit möjligt att uppmärksamma årsdagarna. Nästan 200 000 människor deltog i minnesstunden i fjol då det hade gått 30 år sedan soldater mejade ner hundratals, eventuellt tusentals, människor i Peking och flera andra kinesiska städer.

I det övriga Kina har det styrande kommunistpartiet sett till att de yngre generationerna inte får veta något om blodbadet. Censuren av internet och massmedierna är total, och i skolorna och på universiteten är ämnet tabu.

Nyfikna kineser, upproriskt museum

Nuförtiden studerar tusentals kineser från alla delar av landet också vid universiteten i Hongkong. Där får en del av dem oundvikligen höra talas om massakern, och under de senaste åren har fler och fler följaktligen deltagit i minnesstunderna.

Fenomenet förmodas ha oroat kommunistpartiet. Hittills har Hongkongs autonoma ställning ändå hindrat partiet från att ingripa.

Staty.




Statyn Skampelaren skapades av en dansk konstnär för att hedra minnet av dem som dödades i massakern. Den står på en gård i Hongkongs äldsta universitet.
Staty.
Bild: Yle / Björn Ådahl
Hongkong,Kina,Peking,Minnesstund,massaker

Organisationen som ordnar minnesstunderna har också grundat ett museum som är det enda i världen som är ägnat enbart åt massakern. Målgruppen består av turister och studerande från det övriga Kina, så museet är likaså en nagel i ögat på kommunistpartiet.

Organisationen tvingades flytta museet från en plats till en annan. I fjol flyttade det till slut in i en lokal vars hyresvärd inte bryr sig om partiets indirekta påtryckningar.

Nytt hot, fiender tystas

Nu anses organisationen Alliansen för att stöda patriotiska, demokratiska rörelser i Kina ha en oviss framtid. Kina är i färd med att stifta nya säkerhetslagar som är skräddarsydda för Hongkong, och många räknar med att organisationen förklaras olaglig när lagarna träder i kraft antagligen senare på sommaren.

Lagarna omfattar bland annat separatism, upproriskhet och terrorism. Med hjälp av dem vill kommunistpartiet i första hand sätta punkt för de våldsamma antikinesiska demonstrationerna som i fjol lamslog Hongkong i sex månader.

Militär i Kina.




Hongkongs polis väntas få utvidgade befogenheter när de nya säkerhetslagarna träder i kraft. I fjol häktade polisen mer än 7 000 människor som deltog i de antikinesiska demonstrationerna.
Militär i Kina.
Bild: Yle / Björn Ådahl
Hongkong,Kina,Peking,Minnesstund,massaker

I samma veva antas partiet gå in för att tysta organisationer och individer som det stämplar som fiender. I Hongkong finns det gott om sådana.

Ingen utomstående vet ännu hur strikta lagarna visar sig vara när de införs. Hongkongborna utgår i varje fall från att deras friheter och rättigheter skärs ner betydligt.



Source link