Turkiet allt närmare en valutakris, oppositionen kräver svar av regeringen: “Vart tog 128 miljarder dollar vägen?” | Utrikes


Inflationen skenar i Turkiet och liran har förlorat hälften av sitt värde sedan slutet av 2017. Så sent som i mars störtdök valutakursen än en gång, då president Recep Tayyip Erdogan avskedade ytterligare en centralbankschef. Kritiken mot Erdogans ekonomiska politik blir alltmer högljudd och nu vill oppositionen veta vart valutareserverna tagit vägen.

Vart pengarna tagit vägen är egentligen inget mysterium, oppositionspartiet CHP:s avsikt är snarare att förödmjuka och irritera president Erdogan.

Partiets politiker och medlemmar rullade den här veckan ut banderoller på husfasader och i parlamentet. De ville också debattera frågan om reserverna i parlamentet, men regeringspartiet AKP blockerade initiativet.

Närmare bestämt handlar det om valutareserver på 128,3 miljarder dollar, enligt banktjänstemäns uträkningar, som den turkiska staten sålde under 2019 och 2020 för att stöda den turkiska lirans värde.

President Erdogan säger att reserverna såldes för att stöda den turkiska ekonomin, men avyttringen uppskattas samtidigt ha decimerat Turkiets reserver i utländsk valuta med 75 procent och därmed försvagat landets förmåga att tackla utmaningar framöver.

Nu vill oppositionen ha svar på varför reserverna såldes och hur besluten fattats.

Erdogans okonventionella politik

Orsaken till att den turkiska liran alls behöver stödas kan i stor utsträckning härledas till president Erdogans penningpolitiska övertygelse.

Han tror nämligen, tvärtemot de allra flesta ekonomer, att en högre styrränta orsakar inflation, och har kallat höga räntor “all ondskas fader och moder”.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller tal




President Erdogan simmar mot strömmen ifråga om penningpolitik. Han har varit oense med flera centralbankschefer och centralbanken har nu sin fjärde chef inom loppet av två år.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller tal
Bild: EPA-EFE/All Over Press
coronavirus,Recep Tayyip Erdogan

Enligt vedertagen ekonomisk teori borde en centralbank höja styrräntan för att motarbeta en stigande inflation. En högre styrränta innebär att lån blir dyrare, vilket bidrar till att matta av konjunkturen då priser börjar sjunka, alltså inflationen avtar.

President Erdogan är däremot övertygad om motsatsen och förespråkar låga styrräntor trots hög inflation. Resultatet är en skenande inflation på 16,2 procent, enligt senaste siffror från mars.

Erdogan har visserligen kunnat visa upp en växande ekonomi, till och med under coronaåret 2020 (1,8 procent), men tillväxten bygger på enorm upplåning, vilket kan vålla stora problem då räntorna på den internationella marknaden förr eller senare börjar stiga.

Centralbanken en spelknapp

Brist på förtroende för den turkiska ekonomin har synts i den turkiska lirans sjunkande och tidvis rasande värde.

I slutet av mars rasade lirans värde mot dollarn med 15 procent, då president Erdogan överraskande sparkade centralbankschefen Naci Agbal.

Kunder står och tittar på skärmar på ett valutakontor.




Kunder vid ett valutakontor i Istanbul den 22 mars. Den turkiska liran förlorade som mest 17 procent mot dollarn på måndagen efter beskedet att Erdogan hade sparkat Agbal.
Kunder står och tittar på skärmar på ett valutakontor.
Bild: AFP / Lehtikuva
Turkiet,Turkisk lira,valutakurser

Agbal förespråkade, till skillnad från Erdogan, att höja styrräntan för att stävja inflationen och hade delvis lyckats ingjuta förtroende i den turkiska ekonomin igen bland utländska investerare.

Agbal hade höjt styrräntan till 10,25 procent och höjde den i mars ytterligare till 19 procent, vilket enligt källor nyhetsbyrån Reuters talat med blev droppen för president Erdogan.

Enligt regerings- och centralbankskällor låg meningsskiljaktigheter bakom avskedningen, men också ett eventuellt hot mot president Erdogans svärson Berat Albayrak.

Albayrak var finansminister då beslutet fattades om att sälja reserverna på nästan 130 miljarder dollar, beslutet som oppositionens CHP vill veta mer om.

Berat Albayrak till vänster, turkiska flaggan till höger.




Berat Albayrak avgick överraskande från finansministerposten i november 2020, bara två dagar efter att Erdogan utsåg Naci Agbal till centralbankschef.
Berat Albayrak till vänster, turkiska flaggan till höger.
Turkiet,Berat Albayrak

Enligt Reuters källor hade Erdogan irriterats av att Naci Agbal som centralbankschef hade beställt en utredning om säljandet av reserverna.

Trogen partimedlem ny centralbankschef

Meningsskiljaktigheter hade också att göra med avskedandet av Agbals föregångare och nu blev Agbal den tredje chefen att sparkas inom loppet av två år.

Efterträdaren Sahip Kavcioglu är regeringspartiet AKP:s tidigare parlamentsledamot och försvarar likt många andra av partiets ledamöter säljandet av valutareserverna.

På fredag uppgav Kavcioglu för nyhetsbyrån Anadolu att Turkiet hade sålt reserverna till marknadspris och att ingen bank eller firma fick fördelaktig behandling.

Vad styrräntor och inflation beträffar har Kavcioglu sagt sig vara av samma åsikt som president Erdogan.

Kavcioglu har ändå intygat för investerare att centralbanken ska hålla styrräntan hög tills inflationen är under kontroll, och på torsdagen beslöt han att hålla räntan på föregångaren Agbals nivå 19 procent.

Så sent som för en dryg vecka sedan sa sig ändå president Erdogan vilja sänka styrräntan till under 10 procent och lägre.

Källor: Reuters, AP, AFP, ARD



Source link