UG-referens: Den svenska strategin | SVT Nyheter


Fotograf, utanför bild:

Nej men precis, om du sätter dig …

Anders Tegnell:

Där.

Fotograf, utanför bild:

Där ja.

Jon Pelling, utanför bild:

Christer är på ingång, han kommer här, så vi väntar.

Reporter:

Känns det bra?

Anders Tegnell:

Ja det får vi väl se.

Jon Pelling, utanför bild:

Jag tycker vi väntar tills Christer kommer.

Reporter:

Ja, ok. Vi väntar.

Vi har följt huvudpersonerna bakom strategin mot coronan och ska nu få svar på våra frågor.

Nu väntar vi bara på presschefen Christer Janson.

Reporter:

Som jag sa till Anders Tegnell också. Det är inte världens lättaste materia.

Johan Carlson:

Nej det är det inte. Det är svårt, och det händer mycket. Mmm.

Reporter:

Det har ju varit lite känsligt och komma med kritik under den här tiden. Det har varit högt tonläge.

Jon Pelling, utanför bild:

Jag tycker vi…

Anders Tegnell:

Nej, vi väntar på Christer.

Fotograf, utanför bild:

Du kan sätta på dig myggan där.

TITELSKYLT: DEN SVENSKA STRATEGIN

PRESSTRÄFF 23 MARS

Jag träffar Anders Tegnell första gången i slutet på mars. Dödstalen är då fortfarande låga.

Skylt:

Pressträff 23 mars

Skylt:

Folkhälsomyndighetens pressträff

Skylt:

Anders Tegnell, statsepidemiolog

Reporter:

Du verkade lite nöjd med utvecklingen här idag…

Anders Tegnell:

Jag tror vi alla ska vara nöjda med varje dag vi slipper en brant kurva upp och det visar att de gemensamma insatserna som vi gör i Sverige, när vi håller oss hemma när vi är sjuka och håller oss borta från våra gamla anhöriga kanske har en effekt.

Skylt:

Pressträff 27 maj

Skylt:

Anders Tegnell, statsepidemiolog

Demonstrant:

Jag ska läsa upp dom namnen på listan på dom som är här idag och protesterar med oss, eller med mig…

Två månader senare. Situationen ser helt annorlunda ut.

Demonstrant:

Det här är över 870 namn som är här och protesterar med mig idag mot att vi inte testar befolkningen… Mot att vi inte….

Reporter:

Kan jag… Hej, Anders. Nu har du gått igenom det här stålbadet igen. Är det ok om jag ställer några frågor på vägen tillbaka här?

Anders Tegnell:

Visst.

Reporter:

Du är tålig?

Anders Tegnell:

… Lagom.

(Man med skylt: FHM = Folkhälsomördarna, Avgå Tegnell)

Demonstrant:

…Dag Andling, Ann Bengtsson, Lena Hagman…

Reporter:

Vad känner du inför situationen?

Anders Tegnell:

Nej, men jag har inga kommentarer om det. Det är en del av vårt demokratiska samhälle, att folk får säga vad de vill.

Demonstrant:

…Ramona Datiana, Natalie Rask, Ivona Piechi…

Reporter:

Det här med dödstalen då… Vad gör du själv av de siffrorna så att säga? Vilken är din analys?

Anders Tegnell:

Nej, men för det första att det förstås är förskräckligt att så många människor har gått bort i den här sjukdomen. Det går ju aldrig att säga något annat än så. Och hade det funnits något man kunnat göra för att förhindra det här så hade man förstås gjort det. Det här är ju definitivt ingenting som vi hade förväntat oss eller som vi har kalkylerat med på något sätt. Jag tror det är viktigt att börja där.

Reporter:

Ok, tack ska du ha!

Anders Tegnell:

Hej då.

Skylt:

Christer Janson, presschef Folkhälsomyndigheten

Christer Janson:

Vi hörs sen!

Reporter:

Det gör vi. Hej!

(Går in.)

Sverige har skiljt ut sig. Inga skolstängningar. Inte munskydd i kollektivtrafiken. Ingen nedstängning av samhället.

I det här reportaget ska vi sikta in oss på det som anses vara något av det mest grundläggande i kampen mot pandemin.

Skylt:

Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör WHO

Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör WHO:

We have a simple message for all countries. Test, test, test.

Christer Janson:

Kommit blommor?

Anders Tegnell:

Nja…

Hur långt räckte egentligen den svenska modellen?

Skylt:

Intervju, 7 maj 2020

Reporter:

Får du mycket blommor?

Anders Tegnell:

Ja. Inte jag men myndigheten.

Reporter:

Om du skulle göra bort dig så drabbar det också myndigheten…

Anders Tegnell:

Ja, fast jag får låta bli att göra bort mig.

Reporter:

Och det är du lugn med?

Anders Tegnell:

Det beror på vad du menar med att göra bort dig. Det… Jag har ju jobbat med det här i många år, och vet att ibland så har man rätt och ibland så har man mindre rätt. Och ibland kanske man har helt fel, det måste man vara öppen med.

Han har jobbat med smittan från morgon till kväll sedan februari. Han dagpendlar varje dag från Linköping till Solna, och svarar på många av de hundratals mejl från myndigheter, forskare och oroade medborgare han får varje dag.

Anders Tegnell:

Jag sitter på tåget där det inte är så många andra som sitter, och jag sitter absolut inte så nära någon. Sedan cyklar jag hit, från stationen hit upp.

Reporter:

Jag såg hur du sprang i tunnelbanan någon dag faktiskt.

Anders Tegnell:

Ja, det var när de hade snott min cykel. Sådant händer. Men det är inte meningen.

Folkhälsomyndigheten är en växande myndighet med över 500 anställda.

Anders Tegnell är bara en av de i ledningen som gemensamt tar besluten, men för många personifierar han den svenska strategin i kampen mot coronan.

Anders Tegnell:

Nu är det upptaget här inne men här har vi våra morgonmöten och även möten med myndighetens ledningsgrupp.

Reporter:

Är det viktiga möten?

Anders Tegnell:

Ja, förstås. Det är där vi slutgiltligen tar beslut om väldigt mycket olika saker.

Det är i början av maj. Där ute pågår smittspridningen för fullt.

Trycket har ökat på att komma igång med storskalig testning.

Det jag inte vet när jag träffar honom är HUR stora problemen verkligen är.

Paus

Hans chef är Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör sedan starten 2014.

Skylt:

Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson:

Som jag ser det så tror jag faktiskt att de åtgärder vi vidtar är de åtgärder… Den sociala distanseringen som räcker för att trycka ner viruset. Alla länder måste fundera på om det här kommer igen ska det stängas ner på samma vis. Eller kommer länderna då att säga ”nej det räckte nog med de svenska åtgärderna för att minska smittspridningen”.

Reporter:

Vad säger du om det?

Johan Carlson:

Ja, det återstår att se.

Skillnaden i dödstal mellan Sverige och våra nordiska grannländer är uppseendeväckande.

Här blev smittspridningen värre.

Men det går inte att göra några jämförelser, enligt Johan Carlson.

Johan Carlson:

Alltså den nordiska jämförelsen köper jag inte riktigt. De länder som har gjort samma åtgärder de ligger så här på skalan. Det finns ingen koppling mellan åtgärder och utfall.

Det kommer ta lång tid, kanske åratal, innan vi vet hur det slutar.

Vi ska titta på hur det började.

Det är i slutet på februari och sportlovet har kommit igång. Men det har kommit oroande rapporter från Italien.

Skylt:

SVT 24 februari

Nyhetsreporter:

Ja, många länder följer nu noga den snabba smittspridningen av det nya coronaviruset covid-19 i norra Italien, från tre bekräftat smittade i fredags till över tvåhundra idag.

Skylt:

Pressträff 26 februari

Anders Tegnell, på scen:

Ja.

Nu är det mitt i stockholmarnas vecka. När Folkhälsomyndigheten har pressträff så kommer man med lugnande besked.

Anders Tegnell, på scen:

I Italien så är ju smittspridningen nere på slätten, Milano, Venedig, i Lombardiet, inte uppe i skidorterna där de allra flesta svenskarna är.

Smittan ska stoppas vid gränsen genom att resenärer som kommer tillbaka från riskområden och har symptom tar kontakt med vården och blir testade.

Anders Tegnell:

Och det handlar om att hitta de här personerna som varit och möjligen kommer hit med ett virus, att hitta dem så snabbt som möjligt så vi slipper se en situation som den i Italien nu.

Smittspårning ska göras och de som varit i kontakt med den smittade informeras och uppmanas att hålla sig hemma i 14 dagar. Den som har symptom testas.

En avgörande faktor är Folkhälsomyndighetens lista på riskområden utifrån den officiella rapporteringen av covidfall.

Under februari och mars kommer uppskattningsvis 155 000 svenskar tillbaka från Alpländerna, enligt Resebarometern.

Skylt:

Jenny Fant

Jenny Fant:

Vi var uppe i Courmayeur i Aostadalen och hade en bra vecka där med mycket och många italienare runt oss.

Courmayeur finns ännu inte på Folkhälsomyndighetens lista.

Jenny Fant:

Vi hade någonting. Vi hade en bugg i kroppen och hela familjen började känna lite av det här.

Dagen efter att de kommit hem – på söndagen i sportlovsveckan – ringer hon 1177 för att få bli testad.

Jenny Fant:

Jag bad om hjälp och hon uttryckte återigen de här regionerna och att jag inte skulle oroa mig. Så det var det som var så märkligt i det.

Piemonte finns med på listan över riskområden. Men inte det angränsande området Aostadalen. Folkhälsomyndigheten noterar specifikt att resenärer från området inte ska testas.

Jenny Fant:

Vi umgicks med italienare. Vi hade allt det här med after ski. Vi bodde väldigt tajt och väldigt nära, och de här människorna var ju ifrån Milano.

Aostadalen sätts upp på listan först dagen därpå. Och Jenny blir aldrig testad.

Hon vet fortfarande inte om hon var sjuk i covid eller inte.

I slutet på februari har Schweiz sina första rapporterade covidfall.

Skylt:

Rickard Björklund

Rickard Björklund:

Jag tror att det var precis den veckan egentligen som det var stor smittspridning där nere.

Rickard Björklund åkte skidor med familj och vänner i Verbier i Schweiz.

Reporter:

Men vad sade du till 1177 då? Hur beskrev du…?

Rickard Björklund:

Ja, jag beskrev att vi hade var vi hade varit och att några av oss, några barn var väldigt sjuka. Men de sa ”vi testar ingen”. Det var bara så, rakt av. Sen har jag hört av kompisar efter vi hade åkt hem att väldigt många blev sjuka vecka 10, vecka 11.

Rickard har nu i efterhand testat sig och har inga antikroppar. Men han och hans familj är bara ett av många exempel på sportlovsresenärer som varit i smittdrabbade områden och inte fått bli testade.

Rickard Björklund:

Titta på en karta, det är ju några kilometer mellan de italienska skidorterna och Verbier och de schweiziska skidorterna ligger tätt, vid italienska gränsen ner mot Italien.

Det finns en tickande coronabomb som ännu inte satts upp på kartan.

Skylt:

9 april

Anders Tegnell:

Österrikiska Alperna visade sig vara betydligt farligare än de italienska och där hade vi ingen information överhuvudtaget. Österrikarna hade inte sagt någonting. Så som sagt var det går att säga väldigt mycket i backspegeln men man måste ta sina beslut på den information man har i ett givet läge.

Österrike gick under radarn, hävdar Folkhälsomyndigheten.

Men vilken information hade man?

Svaret finns på Island.

Här smittspårar man efter VARJE fall av covid och ALLA som haft kontakt med den sjuke testas. På så sätt upptäcker man i början av mars en ny smitthärd – Österrike.

Skylt:

Thorulfur Gudnason, statsepidemiolog Island

Thorulfur Gudnason:

We had sort of loads of Icelandic people coming from the Alps with the disease. At that time the official numbers from Austria was pretty low, actually. So to me, that didn’t make any sense.

På Island drar man sina egna slutsatser och agerar.

Thorulfur Gudnason:

So it was in the beginning of March I, when I sent out a warning to Europe and to Austria specifically to point that out that we were getting so many cases from specific areas in Austria, the Ischgl skiing area.

Den tredje mars går man ut genom det Europeiska varningssystemet, EWRS. 

Skylt:

Varning 3 mars

Ytterligare 13 covidfall.

Samtliga från skidområden i norra Italien och Österrike .

Den fjärde mars varnar man igen. Man har hittat sammanlagt 26 covidsmittade skidturister. Åtta av dem har varit i Ischgl.

Reporter:

Was that warning going to Sweden as well?

Thorulfur Gudnason:

It was going to all European countries. Yes.

Men Folkhälsomyndigheten ska vänta ytterligare fem dagar innan man sätter upp Österrike på listan över riskområden.

Reporter:

But if they got warned from you. They could have acted. I mean, even in Sweden?

Thorulfur Gudnason:

Well, yes, of course everybody could.

Österrikiska Tyrolen sätts upp på listan över riskområden den 9 mars.

Men redan dagen efter slutar man testa resenärer med symptom i Stockholm.

Skylt:

SVT 10 mars

Skylt:

Per Follin, smittskyddsläkare Region Stockholm

Per Follin:

Hos oss gäller följande att vi kommer att ändra strategin här i Stockholm. Vår smittspårning kommer inte att inrikta sig på kanske lindrigt sjuka, förkylda personer som nyligen har varit utomlands, utan vi kommer att inrikta det på att fånga upp tidigt i vården, så att man i vården inte utsätter andra för smitta.

Skylt:

Johan Hodell, resenär Ischgl i Österrike

Johan Hodell:

Här kom vi ut och skulle då leta rätt på en, en taxibil för att ta oss hem. Man var lite orolig med den här annalkande sjukdomen och man ville mest bara ta sig hem och vila.

Skylt:

Rapport 15 mars

Johan landar på Arlanda den 14 mars.

Han kommer från en av Europas värsta smitthärdar – skidorten Ischgl i Österrike.

Johan Hodell:

Då hade de stängt stadsgränsen helt så att inte ens lokalbefolkningen fick komma in och ut.

Reporter:

De isolerade hela Ischgl?

Skylt:

Privata bilder

Johan Hodell:

Precis, så det var liksom vägblockader och då blev det väldigt panikartat. Då måste vi liksom fly från stan. Sedan tog det fyra timmar att ta oss den första milen bara. Med jättelånga köer och medicinkontroller. Från militären slash sjukvårdspersonal då.

Johan Hodell:

Det var två helt olika världar, verkligen. Det var ju någon skylt som det stod att om man hade symptom så skulle man kontakta 1177, men det var liksom det enda. Det var verkligen bara att som vanligt gå och hämta sin packning och sen bege sig till taxin.

Johan Hodell:

Det gick inte alls många timmar innan jag börjar få frossa och feber och huvudvärk så att det blev ju sängliggandes då.

Han ringer sjukvårdsrådgivningen på 1177 för att få hjälp. De är vid den här tiden nedringda och hälften av alla samtal handlar om corona.

Johan Hodell:

Och sen vet jag inte om samtalet bröts eller om hon lade på, men… Ja, det fanns inget intresse av att testa. Sedan var det i slutet av juli så testade jag mig. Då hade jag positivt resultat på antikroppar.

Johan Hodell:

Det känns ju som att jag är en av de exemplen där man verkligen var där när det var som värst och fick ingen information om hur man skulle bete sig och det fanns ingen spårning. Det fanns ingen testning. Så att den biten känns det som att man har missat.

Skylt:

Muhammed Morra, taxichaufför

Muhammed Morra:

Det är farligt för oss som taxichaffisar. Vi har stor risk att bli smittade. Alla har familj. Vi kommer också in i samhället. Så hoppar kund in och hoppar kund av, så det sprider sig.

Reporter:

Har du varit orolig för corona då eller?

Muhammed Morra:

Ja, absolut. Absolut. Jag har familj och har små barn absolut. Jag har båda barn med astma. Så…

När jag träffar Anders Tegnell efter sportlovet hävdar han att coronabekämpningen varit en framgång, åtminstone när det gäller italienresenärerna.

Smittspridningen är lugnare än i många andra länder, är hans analys.

Skylt:

Folkhälsomyndighetens pressträff 23 mars

Anders Tegnell:

Ja, jag skulle hävda att det var en stor framgång. Vi fångade upp väldigt många av dem som var smittade av italienresenärerna. Vi bröt smittkedjorna. Hade vi inte gjort det så hade vi haft en helt annan situation i Sverige idag när vården inte riktigt var färdig för att ta hand om det än. Så det ser jag som en framgång.

Även på smittskyddet i Stockholm är man nöjd.

Skylt:

Maria Rotzén Östlund, tf smittskyddsläkare Region Stockholm

Maria Rotzén Östlund:

Jag tror att det ändå var lyckat att vi gjorde det. Det var nog väldigt många smittkedjor vi bröt och därigenom så minimerade vi smittspridningen och därigenom så var det antagligen så att färre blev svårt… färre blev smittade färre svårt sjuka. Därigenom blev också färre på sjukhusvård och därigenom antagligen färre som dog.

Hur många lyckades man fånga? Vi frågar landets 21 regioner. 16 svarar. Sammanlagt fångade man upp 677 smittade resenärer innan man slutade testa.

Stockholmsregionen står för 263.

Maria Rotzén Östlund:

Ja, det stämmer 263 som hade varit ute och rest.

Reporter:

Som ni fångar upp från sportlovet?

Maria Rotzén Östlund:

Ja, precis.

Reporter:

Det låter ju inte så mycket…

Maria Rotzén Östlund:

Det är ju svårt att relatera vad som är mycket och vad som är lite i de här sammanhangen med en helt ny sjukdom. Men det var ju ändå så att vi rekommenderade de som hade symptom att provta ta sig då.

Reporter:

Om man kom från rätt område…

Maria Rotzén Östlund:

Om man kom från rätt område. Precis.

Med hjälp av smittspårning hittar man 436 personer som haft kontakt med de smittade och uppmanas stanna hemma. Det är mindre än två kontakter per smittad.

Reporter:

Det låter ju väldigt få som sagt. Hur kan du tänka dig att det liksom är en stor del av alla smittkedjor?

Maria Rotzén Östlund:

Som sagt så kan jag inte säga hur många som kom hem och vad som inte hade symptom det är nog helt omöjligt att säga, men vi kommer säkert att arbeta och analysera vidare på det i efterhand.

Johan Hodell:

Nu satte jag mig själv i karantän. Men jag har ju flera som jag reste med hade lika gärna kunnat blivit smittade och de fortsatte med sina vanliga liv eftersom de inte har några symptom.

Nyhetsuppläsare:

Ikväll bekräftade Folkhelseinstituttet att…

I våra grannländer Danmark och Norge spelade Österrike stor roll för smittspridningen.

Skylt:

NRK 12 mars

Camilla Stoltenberg, i NRK Nyheter, 12 mars:

Vi ser nu att Österrike har sejlt opp som det landet där det kommer flest fra väldigt raskt, det har skett i löpet av få dager.

Till Sverige kommer uppskattningsvis nära 80 000 turister tillbaka från Österrike under februari och mars.

Och när jag träffar Anders Tegnell under våren så pekar han särskilt på Österrikes roll för smittspridningen.

Skylt:

7 maj

Anders Tegnell:

Vi har inte gjort någon total sammanställning än men nu när vi tittar på dem som man kan spåra tillbaks så landar man i ställen som Boston, Storbritannien. Väldigt mycket från Österrike.

När jag nu träffar honom nu igen vill jag veta om man kunde varit snabbare med att stoppa den smittvägen.

Reporter:

Men ta Österrike till exempel…

Anders Tegnell:

Ja, som inte i det läget under sportloven rapporterade att de hade några fall. Den insikten kom först när Island efter diskussioner med oss i den nordiska gruppen rapporterade att de började se väldigt mycket från Österrike.

Reporter:

Varför agerade ni så sent på de varningarna?

Anders Tegnell:

Ja, men vi ville ju då få ett kvitto på att det inte bara var en slump att man hittat något fall, jag menar Island är ett litet land med ganska få personer det skulle kunna ha varit en slump att man såg några där.

Reporter:

Det dröjde ju innan ni satte upp Österrike på den här listan där man skulle ta prover.

Anders Tegnell:

Ja, nu kommer jag inte så långt det dröjde…

Reporter:

Fem dagar.

Anders Tegnell:

Det är inte speciellt lång tid i den här världen. Det var inte heller den smittan som… Det var inte heller de stammarna som har orsakat smittan i Sverige…

Reporter:

Men där har du sagt att Österrike bidrog starkt till smittspridningen.

Anders Tegnell:

Det vet jag inte för de stammar vi nu har rapporterat, det är stammar från Storbritannien, från USA, från Frankrike och andra ställen. Så det har varit en blandad mix.

Folkhälsomyndigheten har själva gjort en stickprovsundersökning som visar att de två virusvarianter som fortsatte att spridas har ”vissa skillnader” mot de varianter som importerades från Österrike och Italien, vilket stärker hypotesen att smittan kom in från flera håll i världen, enligt myndigheten.

Oavsett var smittan kom ifrån så drabbades Sverige hårt.

Skylt:

Pressträff 6 mars

Johan Carlson:

Jag har alltså beslutat att kalla den nationella pandemigruppen…

Vi går tillbaka till den 6 mars.

Folkhälsomyndigheten har pressträff.

Johan Carlson:

Det är inte så att vi bedömer att det finns en pandemisk spridning, det är alltså inte en pandemi som vi har att hantera.

Men ett sjukhus i Stockholm har denna dag fått in två patienter, som senare ska visa sig ha covid.

De har ingen känd koppling till varandra eller någon annan smittad, och de har inte rest i något riskområde. Det innebär att smittan är spridd i samhället. Men det vet man ännu inte.

Skylt:

7 mars

Programledarna i Melodifestivalen:

Ååå nu kööör vi!

I Sverige hålls Melodifestivalen dagen efter den 7 mars.

I Danmark körs tävlingen samma kväll utan publik.

Arrangören SVT har dagarna innan vänt sig till Folkhälsomyndigheten, som inte haft några speciella rekommendationer.

Skylt:

SVT 6 mars

Anders Tegnell:

Vi är inte alls där i utvecklingen av epidemin i våra länder. Vi har ju bara importfall i de nordiska länderna hittills och då behöver man inte den här typen av åtgärder.

Nyhetsuppläsare:

Så att hålla en mellofinal utan åskådare är en överdriven åtgärd?

Anders Tegnell:

Ja det tycker jag i det här läget, som sagt var, Det är bättre att spara sådana åtgärder till längre fram. Man riskerar att späda på oron alldeles i onödan.

Men fyra dagar senare . den tionde mars – höjs risknivån till den högsta. Folkhälsomyndigheten ser då tecken på samhällsspridning.

Man byter strategi, från att försöka FÅNGA fall utifrån, till att FÖRDRÖJA smittspridningen inne i landet.

Allmänheten uppmanas stanna hemma om man har symptom. Bara sjukhusfall och vårdpersonal testas.

Skylt:

Intervju i Expressen 12 mars

Anders Tegnell:

Ja, man kommer dra ner ordentligt på smittspårningen för det är ju inte så meningsfullt längre när man har många fall i samhället och hitta alla smittkedjor och det kommer inte stoppa epidemin i det här läget.

Men EU:s egen smittskyddsmyndighet betonar tvärtom vikten av att fortsätta smittspåra. Varje bruten smittkedja är en framgång.

Skylt:

Josep Jansa, epidemiolog ECDC

Josep Jansa:

When the pandemic or the outbreak of the epidemic is so small, you can almost trace every one. When you have thousands of cases going in all different directions, what we call community transmission, and it’s community wide spread, your capacities to trace all the contacts decrease. But even though in that stage, it still makes sense to try to identify how things are going on and to try to take some of those contacts.

Testning, smittspårning och isolering är erkända metoder för att minska smittspridning.

Josep Jansa:

When you identify one case, you need to isolate that case. And then the contacts of that person need to quarantine. So those are very basic rules. The better and the more you apply them, the more successful you expect to be in the results that you try to achieve.

Att jämföra hur olika länder lyckats under pandemin är svårt.

Men i Norge anser man att man hade annan strategi, att slå ned smittan, inte bara bromsa den. Man lyckades pressa ner smittkurvan snabbare än i Sverige, och har idag mindre än en tjugondel av Sveriges dödsfall.

Skylt:

Camilla Stoltenberg, generaldirektör Folkhelseinstituttet

Camilla Stoltenberg:

Från oss så är vi nöjda och glada att vi klarat att undvika att få så många dödsfall och allvarligt sjuka och att vi vunnit tid att utveckla andra strategier för att hantera epidemin i det fortsatta förloppet.

Det handlar inte bara om att Norge till skillnad från Sverige införde lockdown.

Strategin skiljer sig också när det gäller åtgärder som testning, smittspårning och isolering.

Camilla Stoltenberg:

Ja, vi har valt en annan strategi där. Det har varit att intensifiera och öka kapaciteten för smittspårning.

När epidemin var som värst i mitten på mars tvingades man prioritera att testa de svårast sjuka. Men man byggde snabbt upp en kapacitet för att testa alla med symptom.

I den kritiska månaden mars ökar testningen i Norge betydligt mer än i Sverige.

Och man slutar aldrig att smittspåra.

Camilla Stoltenberg:

Testning, smittspårning, isolering av de som har symtomen eller är sjuka och har testat positivt och karantän är fortsättningsvis centrala åtgärderna för att hantera epidemin.

Reporter:

Can you give some example on when you can see a successful testing and tracing?

Josep Jansa:

That’s easy, for example, to identify in small countries what we call micro countries or island countries because they can manage and control very easily the people that is going into the country and the people that is going out of the country.

Ett sådant exempel är Island, enligt honom. Ett land som nu är drabbat av en andra våg, precis som övriga Europa. Men som i våras lyckades trycka ner den första vågen.

Reporter:

Can bigger countries still learn from how they have handled the pandemic?

Josep Jansa:

That’s for sure. And I think that many countries have been improving that, they have been learning from what we call lessons learned.

Skylt:

Island 18 augusti

Skylt:

Keflavik flygplats, 18 augusti 2020

Den isländske vägvisaren:

Second on the right and go downstairs, on the last of the corridor, you see that go right and down. Thank you.

Island är en liten ö-nation – med bara 364 000 invånare.

Reporter på plats:

Nu står vi i kö här för att göra ett covidtest. Får vi se om vi får komma in i landet. Hoppas jag att vi får, att vi är friska.

Den våg av smittan man fick in under våren lyckades man pressa ner på ett sätt som skapade rubriker över hela världen. Deras recept är testning, smittspårning och isolering.

Det visar sig att vi är friska och slipper karantän.

Vi ska nu träffa de som styr den isländska corona-strategin.

Skylt:

Jóhannes Kristjánsson, journalist

Jóhannes Kristjánsson:

They’ve been working really hard and, uh, they haven’t had vacation. Alma is on vacation this week, but she’s meeting you guys. Vidir and Thorulf they are going on vacation next week. They have been constantly working since March.

De är kända som ”the group of three”.

Thorulfur Gudnason är Islands motsvarighet till Anders Tegnell.

Skylt:

Thorulfur Gudnason, statsepidemiolog

Thorulfur Gudnason:

We decided from the beginning we would do wide testing as much as possible because we thought that it would be much easier to contain, to contain and suppress the virus if we were alert and aggressive in the beginning.

Redan tidigt under pandemin erbjöds alla gratis testning.

Under våren hamnade Island i världstoppen i antal tester per invånare.

Thorulfur Gudnason:

Aggressive testing is one way of doing it, the other way is not doing so much testing, but just letting the virus go and just dealing with the most severe cases. That’s another approach.

Man satsar även stora resurser på att följa upp och smittspåra de fall man hittar.

Skylt:

Vidir Reynisson, polischef

Reporter:

I read a story that in one case, you tracked down I think two hundred people who had been in contact with one person. Can you tell me more about that?

Vidir Reynisson:

Yeah, it was there was a person that was doing a lot of activity, sports. He was in a choir and then were going around in a part of an acting club or what to say, in a theater. And just within 24 hours, he met about 200 people and there was a lot of work. But we could track everybody down. And the biggest case that we had was almost 400.

Som mest hade man 70 personer som arbetade med smittspårning.

Det är mer än dubbelt så många som i hela Stockholmsregionen med nästan 2,4 miljoner invånare.

Skylt:

Alma Möller, hälsodirektör

Alma Möller:

Jag har jobbat i Lund som narkos- och intensivvårdsläkare. Men det var länge sedan det var nästan 20 år sedan. Så jag har börjat glömma svenska lite grand.

Reporter:

Du pratar väldigt bra.

Alma Möller är den tredje personen i ledningen för den isländska coronabekämpningen, med ansvar för sjukvården.

Alma Möller:

I första början så visste vi ju att Alperna var riskområden och då satte vi alla som kom från fyra områden i Italien i början och alla som kom därifrån sattes i karantän.

Reporter:

Vare sig du hade symptom eller inte?

Alma Möller:

Ja. Det gjorde vi bara.

Med karantän lyckas man fånga upp många som annars hade kunnat föra smittan vidare. 57 procent av alla som testas positiva i början av epidemin satt redan i karantän.

Alma Möller:

Om de inte hade suttit i karantän så hade de varit ute och smittat tre personer var. Så jag tror alla de här åtgärderna gjorde att vi kunde gå ner väldigt snabbt med vår kurva. Som ni ser. Den går upp snabbt men också ner.

Reporter:

Det är den blåa kurvan där?

Alma Möller:

Ja.

JUSTERAD GRAFIK:

Våg – antal fall per dag feb – slutet på april.

Under våren får man kontroll över smittan och lyckas snabbt få ner antal nya fall. Redan i mitten av april hade vågan ebbat ut.

Thorulfur Gudnason:

You have two choices, basically. Either you want to be aggressive and suppress the virus, press the epidemic curve. And not get so many people infected or if you’re not aggressive, then you get a widespread infection. And if you’re not aggressive, then that’s your choice.

På Island hävdar myndigheterna att den nuvarande smittvågen inte beror på att strategin misslyckats, tvärtom hade det varit mycket värre utan testning och smittspårning. Totalt har man 17 dödsfall.

Skylt:

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör WHO

Skylt:

16 mars

Tedros Adhanom Ghebreyesus:

As I keep saying: All countries must take a comprehensive approach. But the most effective way to prevent infections and save lives is breaking the chains of transmission. And to do that you must test and isolate.”

Norge och Island är exempel på länder som ökar testningen under mars, när smittan kommer in på allvar.

Reporter:

Här har vi ju då… Den här tabellen.

Reporter:

Sverige ökar ju inte förrän här framme så ser vi att Sveriges testning börjar gå upp… Det är ju rätt intressant ändå som jämförelse…

Anders Tegnell:

Ja absolut.

Reporter:

Skulle ni kunna ha gjort annorlunda?

Anders Tegnell:

Nej, ja… inte med vad jag vet idag, här gjordes allt som kunde göras med de resurser som fanns i Sverige. Vi har hela tiden talat om att det är viktigt att kunna testa så mycket som möjligt. Att det sedan tog sådan tid det får man väl liksom titta på och se hur vi möjligen kan vara bättre på att få till en snabbare ökning i den här typen av kapacitet.

Reporter:

Det är väl ert ansvar att ligga på och trycka på så att det sker?

Anders Tegnell:

Vi låg på och vi tryckte på.

Reporter:

Jag har fått en annan bild av det. Att det tog lång tid för att ni höll fast vid de här prioritetsgrupperna.

Anders Tegnell:

Jag vet inte vad den analysen grundar sig på.

Folkhälsomyndighetens strategi är från mitten av mars att prioritera testning av sjukhusfall och vårdpersonal.

Ingen bredare testning görs ute i samhället där smittan nu sprids snabbt.

Och den låga testnivån ifrågasätts.

Pressträff:

30 mars

Reporter (Aftonbladet):

Det har kommit politiska krav på masstester i Sverige av corona. Finns det något sådant planerat?

Anders Tegnell:

Vi håller på att arbeta med… tillsammans med regionerna och Socialstyrelsen när det gäller tillgänglighetsfrågor och sådant hur man kan testa fler och fler. Det här är inte fixat så där från en dag till nästa utan det är en stor och komplicerad process, vi håller på i så fall att starta upp, där man successivt säkert kan öka antalet tester men det måste få ta tid så att det inte stör ut det som görs så bra idag.

Samma dag, den 30 mars får Folkhälsomyndigheten ett nytt uppdrag av regeringen.

Ta fram en strategi för att utöka testkapaciteten skyndsamt, bland annat för att kunna testa samhällsviktig personal så att de som stannat hemma med symptom kan gå till jobbet igen.

Johan Carlson:

Folk som har symptom måste hålla sig hemma. Det är ju naturligtvis problematiskt ur samhällets synvinkel för då slår man ut verksamheter där människor skulle behövts testas och kunna gå tillbaks och arbeta. Men någonstans måste man ju komma igång med detta. Mest för att få samhället att rulla.

Man lyckas öka kapaciteten på laboratorierna och i mitten av april kan de ta hand om närmare 100 000 tester i veckan.

Men antalet utförda tester ligger på runt en tredjedel av detta. Flera av regionernas smittskyddsenheter har problem.

Johan Carlson:

Regionen speciellt i Stockholm meddelar att man inte längre hade resurser att testa alla. Det viktiga är att man inte går förbi de viktiga grupperna prioriterade grupperna och därför ligger själva strategin kvar.

Veckorna går men testningen kommer inte igång som tänkt.

På många håll begränsar man testningen till Folkhälsomyndighetens prioriteringar.

Skylt:

SVT Nyheter, 16 april

Nyhetsreporter:

Vilket innebär att man fokuserar på att analysera prover från personer som är i behov av vård på sjukhus samt personal inom sjuk- och äldreomsorg med misstänkt covid-19.

Maria Rotzén Östlund:

De som blir smittspårade det är ju de som är kontakter till ett bekräftat fall och bekräftade fall var de som var svårt sjuka, blev inlagda på sjukhusen eller till exempel på ett särskilt boende för äldre.

Reporter:

Men då missar ni ju väldigt många som kunde varit smittade och även deras kontakter?

Maria Rotzén Östlund:

Du tänker på lindrigt sjuka i samhället som inte provtogs vid det här tillfället?

Reporter:

De som hörde av sig och fick nej när de ville bli testade?

Maria Rotzén Östlund:

Mmm. Men det vi gjorde var ju att bryta smittkedjor genom att uppmana alla med lindrig sjukdom att hålla sig hemma.

Reporter:

Var det tillräckligt?

Maria Rotzén Östlund:

Som det utvecklade sig så att vi till slut fick många sjukdomsfall i Sverige och även många dödsfall. Och det vi gjorde då var fortfarande det bästa vi bedömde att vi kunde göra utifrån det vi visste då och de resurser vi hade då.

I Sverige har vi ett decentraliserat system med 21 regioner med egna smittskyddsenheter.

Och en regering som lagt ett stort ansvar på Folkhälsomyndigheten.

Reporter:

Känner du igen det? Att vi har en annan kultur på det sättet.

Skylt:

22 april

Anders Tegnell:

Men vi har en annan myndighetskultur helt klart. Ända sedan Axel Oxenstiernas dagar så har vi ju betydligt mer oberoende myndigheter än vad man har i många andra länder och mycket tydligare uppdelning mellan expertmyndigheter och den politiska nivån. Sedan är det likadant i alla länder, det är ju politiken som bestämmer.

Maktdelningen ska bli en faktor i misslyckandet med att få upp testningen under våren.

Skylt:

Pressträff 8 maj

Lena Hallengren:

Välkomna. Med mig här har jag Harriet Wallberg och Karin Tegmark Wisell.

Regeringens mål om att 100 000 tester i veckan ska genomföras är långt borta.

Man utnämner den 8 maj Harriet Wallberg till nationell testkoordinator för att öka testningen.

Skylt:

Harriet Wallberg, professor i fysiologi vid Karolinska institutet

Harriet Wallberg:

Det blev ju ganska uppenbart att regeringen ville gå mycket snabbare framåt och ville få upp kapaciteten på en mycket högre nivå än den takten som hade skett. Och Folkhälsomyndigheten höll fast vid de här prioritetsgrupperna vilket gjorde att det inte gick så snabbt.

Hon har efter viss betänketid bestämt sig för att berätta om den tiden och hur Folkhälsomyndighetens strategi enligt henne blev ett problem.

Harriet Wallberg:

Man… man hade helt enkelt valt bort testning och smittspårning som en strategi att hålla nere smittan, det ingick inte i strategin.

Hennes uppdrag blir att ha kontakt med smittskyddsenheterna på de 21 regionerna för att undersöka hur de kan öka testningen.

Harriet Wallberg:

När jag började då hade man kommit till att man testade patienter som skulle läggas in på sjukhus och man testade hälso- och sjukvårdspersonal som verkligen hade symptom för att de skulle kunna komma tillbaka till arbetet.

I början av maj skriver Folkhälsomyndigheten i sin testprioritering att andra grupper ”kommer att inkluderas i ett senare skede”.

Men hela maj går utan att man kan definiera vilka som ska ingå, enligt Harriet Wallberg.

Harriet Wallberg:

Och under mina veckor där så började jag räkna på att det här går inte. Vi kommer ju aldrig kunna använda instrumentet testning och smittspårning för att få ner smittan. Och i maj var det ju fortfarande väldigt höga nivåer utav dödsfall och väldigt många som var smittade. Så jag börjar inse att det här går inte. Om… om… om vi ska få ner detta i vårt land så måste vi ändra strategi.

Skylt:

Pressträff 19 maj

Lena Hallengren:

Välkomna till den här pressträffen.

Antalet tester går i mitten av maj till och med ner under en vecka.

Skylt:

Lena Hallengren, socialminister

Lena Hallengren:

Vi har fortfarande en mycket stor utmaning att nå målet om att testa 100 000 personer i veckan. Om staten behöver kliva fram och ta ett ännu större ansvar för att stötta upp och se till att fler tester sker är vi också beredda att göra det.

Skylt:

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef Folkhälsomyndigheten

Reporter:

Men 1177 har ju hittills då avrått de allra flesta från att överhuvudtaget göra någonting, utan bara ta en alvedon och stanna fortsatt hemma. Så att är det någon förändring då som ni rekommenderar av den rekommendationen?

Karin Tegmark Wisell:

Nej, det är inte så att den rekommendationen ska förändras. Utan är man milt sjuk så ska man vara hemma. Det är inte så att alla som har minsta lilla symptom ska söka upp sin läkare.

Reporter:

Men varför tog det så lång tid?

Johan Carlson:

Ja, det undrar jag också. Det beror ju på att man inte kunde man inte lyckades leverera.

Reporter:

Regionerna?

Johan Carlson:

Ja. Vissa regioner levererade väldigt bra. Andra var sena. Och den där berodde ju delvis lite på också att det fanns från vissa regioners håll någon slags gurgel om att det inte är vårt bord, vilket vi tyckte var väldigt egendomlig uppfattning.

Folkhälsomyndigheten förklarar senare att ”gurglet” som försenade testningen bland annat kom från Region Stockholm.

Skylt:

Studio ett 28 maj

Skylt:

Irene Svenonius, finansregionråd (m)

Irene Svenonius (i Studio ett):

Jag menar att vi i regionerna, vi har arbetat stenhårt med att provta i enlighet med prioriteringsgrupperna 1 och 2, som Folkhälsomyndigheten har sagt var regionernas ansvar.

Reporter:

Och då menar ju Folkhälsomyndigheten att det ingår ju att man ska följa smittskyddslagen. Alla ska få testa sig med symptom så säger man det behövde de inte ens säga i sina rekommendationer.

Irene Svenonius:

Jag undrar ju varför då Folkhälsomyndigheten inte tog upp exakt den aspekten med Sveriges 21 regioner i den omfattande övriga dialog som har varit med smittskydden och med våra laboratorieverksamheter. Det hade de ju kunnat tydliggöra på ett tidigt stadium.

Om Folkhälsomyndigheterna hade lagt till testning av allmänheten i sin rekommendation så hade testningen kommit igång tidigare, enligt henne.

Irene Svenonius:

Ja, jag tror att då hade testningen i hela Sverige kommit igång tidigare. Till att börja med så skulle ju staten ha pekat ut vem det var som då hade ansvaret istället. Nu fastnade hela testningsfrågan i att ingen hade ansvaret för allmänhetens testning. Det tror jag var djupt olyckligt.

”I nuläget finns i princip inget medicinskt behov för en enskild individ att veta om den akuta infektionen är covid-19”, skriver Folkhälsomyndigheten i sin strategi från början av maj.

Det vill säga om du har symptom så behöver du inte veta om det är covid. Den enda vinsten med att testa är att få personer att snabbare ”återgå i arbete vid ett negativt provsvar”.

Harriet Wallberg:

Jag såg framför mig hur vi skulle gå hela sommaren här med väldigt höga dödstal och stor smitta i Sverige. Och det var ju därför jag började diskutera med Johan Carlson, generaldirektören på Folkhälsomyndigheten, om att vi måste överge den här strategin. Och vi måste helt enkelt testa brett och sedan smittspåra så att vi får ner det hela.

Efter att ha talat med socialministerns pressekreterare skickar hon ett SMS till Johan Carlson. 

Skylt:

SMS 28 maj

”bör inte FoHM om en vecka eller så gå ut med att vi är i ett nytt skede nu och att alla med symptom ska testas och smittspåras”

Svaret är:

”Jo det är dags”

Reporter:

Känner du igen det här messet?

Johan Carlson:

Ja, från Harriet ja, på slutet. Och då kommer vi ju i ett läge… Det här är i slutet av maj, väl. Då tyckte jag att nu nu har dom fått så lång tid på sig så att vi bör kunna gå ut och helt enkelt trycka på de ytterligare på det.

Reporter:

Men varför dröjde det så länge?

Johan Carlson:

Därför att det fanns… resurserna var inte framme. Vi kan inte öppna kranarna förrän regionerna verkligen vet att de kan leverera på de viktiga områdena.

Harriet Wallberg:

Jag uppfattar ju inte att det var brist på resurser. Som jag ser det så skulle ju Folkhälsomyndigheten gått till regeringen mycket tidigare och sagt att nu behöver vi mycket mer pengar för nu ska vi testa och smittspåra och då kostar det så här mycket. Då hade man kunna haft den diskussionen, den dialogen mycket tidigare.

Johan Carlson:

Jag tror inte riktigt Harriet Wallberg hade klart för sig den här komplexa situationen om jag ska vara ärlig. Problemet var ju att vissa landsting eller vissa regioner mer aktivt höll emot och förhandlingarna om pengarna tog lång tid. Jag tror inte att Harriet riktigt har förstått det här komplexa.

Reporter:

Nej… Det var ju… Hon skulle… Hon hade ju kontakt med alla. Hon var samordnare.

Johan Carlson:

Ja.

Reporter:

Så hon har väl någon idé i alla fall?

Johan Carlson:

Ja, men uppenbarligen inte tillräckligt klar över hela den här balansen.

Det dröjer till mitten av juni. Då kommer regeringen och regionerna till slut överens om att regionerna ska testa och regeringen betala.

Och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla med symptom ska testas.

Det är nu inför sommaren som testningen av allmänheten på allvar kommer igång.

Smittan har då härjat i det svenska samhället i nästan tre månader.

Harriet Wallberg:

Om man lyckas testa och smittspåra så att du bryter de här kedjorna så det är klart att effekten hade blivit att färre hade varit smittade och då hade färre blivit… smittade på äldreboenden och i riskgrupper och generellt.

Reporter:

Och då hade färre dött?

Harriet Wallberg:

Ja, det blir ju konsekvensen av det.

I överenskommelsen mellan regeringen och regionerna finns en intressant motivering som inte handlar om resurser.

Den beskriver Folkhälsomyndighetens strategi och hur vi i juni kommit in i en sen pandemisk fas där målet återigen är att stoppa smittan. Och i denna bör testningen breddas och smittspårning är central.

Men under hela våren har vi befunnit oss i en pandemisk fas, där det gäller att begränsa smittans effekter och testningen anpassas utifrån förutsättningarna.

Kan denna strategi vara en del av förklaringen till att testningen inte kom igång?

Nu är det höst och en andra våg av smittan drar över världen.

Skylt:

Pressträff 6 oktober

Anders Tegnell:

Välkomna hit. Vi börjar med en snabb blick på den globala situationen…

Folkhälsomyndigheten håller sin hundrade pressträff i början av oktober.

Anders Tegnell:

Det är jätteviktigt att man tar kontakt med sjukvården och försöker bli testad om man får symptom så att man vet vad som gäller och kan undvika att man sprider smittan vidare.

Anders Tegnell (från datorn hos Harriet Wallberg):

… så att man vet vad som gäller och kan undvika att man sprider smittan vidare.

Harriet Wallberg:

Det är väl jättebra. Det är väl jättebra. Skillnaden är ju naturligtvis att kapaciteten att testa är ju betydligt, betydligt högre nu, än den var då i mars. Men om man hade tyckt det var viktigt redan då så hade man ju snabbt byggt upp det.

Johan Carlson svarar i ett mejl:

”Sammanfattningsvis så är det en orimlig tolkning att Folkhälsomyndigheten via sina prioriteringar skulle ha hämmat testningen.”

”Att detta tagit lång tid får nog i huvudsak tillskrivas det splittrade system, med 21 självstyrande regioner, som vi arbetar med i Sverige.”

Men när jag nu träffar Anders Tegnell en sista gång vill jag veta hur han ser på skillnaden i strategier mellan oss och länder som Norge, som vi tittat på.

Anders Tegnell:

Nu är ju strategier. Stora komplicerade saker. Det finns så många olika delar i dem. Att bara testning skulle göra skillnad. Det finns väldigt lite som talar för.

Reporter:

Testning, smittspårning, isolering…

Anders Tegnell:

Ja, men Norge vidtar ju en lång rad andra åtgärder. Vi vidtog en lång rad andra åtgärder och vi har hela tiden sagt att att när vi så småningom försöker utvärdera vilka åtgärder som har effekt, eller som hade bäst effekt i olika lägen och sådant, där måste vi ju vänta ganska länge på innan vi kan göra det.

Reporter:

I Norge… de säger tydligt att vi valde att fortsätta bygga ut testningen och smittspårningen vi lade aldrig ner det och lyckades då få upp testningen…

Anders Tegnell:

Men då har vi ju i grunden samma strategi som Norge. Att de sedan var snabbare än vad vi var det får man i framtiden fundera på vad vi behöver ändra på så vi kan vara lika snabba.

Reporter:

Men jag tycker att det ser ut som att ni sänder helt olika signaler?

Anders Tegnell:

Ja, men det är inte min bild.

Jag läser upp ett citat av honom från mitten av mars, där han förklarar varför man inte ska försöka stoppa smittan.

Reporter:

”Om du sätter en damm för en flod så kan du hålla igen floden till en viss nivå men så småningom får du ett jättestort flöde under en period. Det är bättre att du låter det sakta sippra igenom. Då kan du hålla kontroll och sköta om den så att den inte behöver skada ditt samhälle mer än nödvändigt.”

Anders Tegnell:

Mmm.

Reporter:

Kan du utveckla det?

Anders Tegnell:

Men det handlar ju om precis det vi hela tiden har sagt att trycka ner kurvan så mycket som möjligt. Man har en smittspridning som ligger på en så låg nivå att man kan nå med åtgärder som inte skadar samhället eller folkhälsan alltför mycket.

Reporter:

Finns det en skillnad i hur mycket smitta man också tillåter sippra in i samhället?

Anders Tegnell:

Nu är det inte frågan om vilket man tillåter utan det handlar ju väldigt mycket om hur man med rimliga insatser kan hålla nere smittspridningen. och återigen att göra en jämförelse mellan två olika länder och på det försöka dra nån slags slutsatser för den här väldigt komplicerade smittan vi har i världen idag känns inte speciellt relevant.

Reporter:

Så det går inte att jämföra Norge och Sverige här?

Anders Tegnell:

Inte bara Norge och Sverige. Man kan jämföra dem på olika sätt men man kan inte dra speciellt mycket slutsatser av det.

(Tegnell går.)

Reporter:

Ok, då så, tack. Men du, tack, Anders. Jag inser att det är komplicerat, men tyckte att det här med testningen var ett intressant spår det här med testningen och så…

Anders Tegnell:

Ja… Vi har olika åsikter om det uppenbarligen.



Source link