Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i praktiken förlorat makten i landet som just nu upplever en djup kris om grundlagen och korruptionen | Utrikes


I Ukraina råder det just nu ett politiskt dödläge. En kris som gäller landets författningsdomstol och antikorruptionslagar har gjort hela förvaltningen handlingsförlamad.

Dessutom är många centrala politiker, bland dem presidenten, drabbade av coronasmitta.

Antikorruptionsarbetet blev tandlöst

Krisen uppstod efter att författningsdomstolen i Ukraina i oktober fattade ett beslut som raderade ett viktigt instrument i kampen mot korruptionen.

Domstolen beslöt nämligen att paragrafen som kräver att höga tjänstemän deklarerar sina tillgångar och sina ekonomiska kopplingar stred mot grundlagen.

Beslutet väckte upprörda känslor och försatte Ukraina i en situation där ett viktigt lån, som den internationella valutafonden hade lovat, kunde dras in.

Ukraina måste nämligen få bukt med korruptionen för att få fortsatta lån och stödpengar av internationella organisationer.

– Domstolens beslut var till skada för Ukrainas intressen och gick emot de internationella krav som landet har lovat uppfylla, säger Päivi Laine som är Finlands ambassadör i Ukraina.

Orealistiskt förslag av Zelenskyj

President Volodymyr Zelenskyj lämnade i hast in ett lagförslag där han ville upplösa förvaltningsdomstolen. Det förslaget visade att han inte alltid vet vad som är möjligt.

Enligt principen om domstolarnas självständighet kan förvaltningsdomstolens beslut nämligen varken överklagas eller upphävas.

Det faktum att domstolarna i Ukraina i praktiken inte är så självständiga utan ibland är öppna för korruption ändrar inte den grundläggande regeln.

Zelenskyjs förslag har inte fått något stöd, men det finns heller ingen annan lösning i sikte.

Päivi Laine säger att ingen nu vet hur man ska kunna gå vidare. Såväl beslutsfattarna i Ukraina som landets partners i väst funderar på vad som är möjligt.

Domstolen kan inte arbeta

Beslutet i författningsdomstolen var inte enhälligt och en del domare har nu meddelat att de inte längre deltar i domstolens arbete.

– Det här innebär att domstolen inte är beslutsför, säger ambassadör Laine.

På sätt och vis är det bra. Det betyder nämligen att vissa viktiga lagförslag inte behandlas i författningsdomstolen.

Det gäller bland annat nya lagar om bankväsendet och om jordreformen. Lagar som är nödvändiga för Ukrainas fortsatta utveckling och särskilt för möjligheterna att få ekonomiska bidrag från utlandet.

Oligarkerna vill inte förlora makt

Under de senaste fem åren har Ukraina lyckats med vissa rätt anspråkslösa reformer som motverkar korruption. Men fortfarande har de stormrika oligarkerna stort inflytande på beslutsgången i landet.

Just oligarkerna som äger stora företag vill helst inte se stränga antikorruptionslagar eftersom de skulle kunna drabba dem själva.
Oligarkväldet är en följd av det som hände då Sovjetunionen föll sönder och Ukraina blev självständigt.

Vissa personer lyckades samla på sig stora egendomar då statliga tillgångar privatiserades. Samtidigt levde mycket av Sovjetunionens tunga administrationen kvar.

– Då föddes de djupa och fortlöpande kontakterna mellan beslutsfattare och oligarker, säger Päivi Laine.

Zelenskyjs makt har smulats sönder

Efter lokalvalen i oktober har president Zelenskyj förlorat det lilla han hade kvar av sin maktposition.

Han valdes med stort jubel och under stora förväntningar till president våren 2019. I juli samma år fick hans parti Folkets tjänare majoriteten av platserna i parlamentet.

Det betydde att alla förslag från Zelenskyj gick igenom i parlamentet.

I dag är läget ett helt annat. Folkets tjänare är inte längre lika stort som det var. Många av partiets ledamöter har hoppat av till andra partier eller bildat egna grupper.

– Folkets tjänare har de facto inte längre majoritet i parlamentet, säger Finlands ambassadör Päivi Laine.

Coronaviruset delar regionerna

Dessutom möter Zelenskyj stort motstånd bland de starka maktmännen i regionerna. Många av hans motståndare hade framgång i valet i oktober och vill därför nu fatta sina egna beslut utan att lyssna på regeringen i Kiev.

Det gäller bland annat beslut om restriktioner på grund av coronaepidemin. Där Kiev kräver stränga regler vill många lokala beslutsfattare ge folket friare tyglar.

Det beror delvis på att fattigdomen är så utbredd och människor har väldigt svårt att klara sig om de inte kan jobba.

– Gränsdragningen mellan att hålla ekonomin flytande och bekämpa virusspridningen är svår överallt, men särskilt svår i Ukraina, säger Päivi Laine.

Många svåra problem

Som helhet är Ukraina minsann inte i någon lätt situation.

Coronaepidemin grasserar med häftig kraft. Landet har över 570 000 smittade och över tiotusen har dött i covid-19.

Det statliga beslutsfattandet är paralyserat och dessutom fortsätter kriget i öster. Där har över 13 000 människor dödats.

Där många av de inhemska oligarkerna gärna ser att arbetet mot korruption stannar upp har Ukrainas granne Ryssland heller inget emot förvirringen i det ukrainska politiska livet.

– Ryssland strävar efter att motverka Ukrainas samarbete med västvärlden och har ett visst intresse av att Ukraina som stat inte kan fatta beslut, säger Finlands ambassadör i Ukraina, Päivi Laine.



Source link