Vad händer när en coronapatient får intensivvård? Apparater och kunskap sätts på prov | Inrikes


Majoriteten av coronapatienterna som får intensivvård behöver respirator, men det är också mycket annat som måste göras för att patienten ska kunna tillfriskna. För det krävs kunnig personal och adekvat utrustning, rapporterar Yle Uutiset.

Knappt 80 personer i Finland får intensivvård på grund av coronaviruset just nu (läget den 13.4). Vården i sig skiljer sig inte särskilt mycket från andra fall där patienten lider av andningssvikt.

Det som däremot skiljer märkbart är att personalen använder mer skyddsutrustning när de vårdar coronapatienter, berättar Sari Karlsson vid Tammerfors universitetssjukhus.

Karlsson är överläkare och ansvarar för intensivvården på sjukhuset.

En coronapatient som kommer till intensivvårdsavdelningen har vanligtvis svårt att andas och kopplas därför till en respirator, alltså en andningsmaskin.

Patienten får en tub insatt i luftstrupen och tuben sätts fast i respiratorn.

– En människa klarar inte av att ta emot tuben i “nyktert tillstånd”. Vi använder lugnande medicin och delvis samma läkemedel som vid anestesi, säger Karlsson.

Kan vara bättre om patienten inte andas själv

Innan patienten förs till intensivvårdsavdelningen kan det hända att hen får en näsgrimma som för in syre direkt i näsan, eller en syremask som i vissa fall till och med kan ge patienten maskinellt stöd med andningen.

Men eftersom de här metoderna inte fungerar för alla får en del av patienterna intensivvård.

Apparatur som används inom intensivvården.




Personalen ska veta hur alla apparater används på rätt sätt.
Apparatur som används inom intensivvården.
Bild: Sascha Steinbach / EPA
coronavirus,Tyskland,intensivvård,sjukhus

Vid det laget har lungorna redan svårt att föra syret vidare till blodomloppet, samtidigt som kroppen inte klarar av att göra sig av med den koldioxid som bildas.

För att en respirator ska fungera så effektivt som möjligt kan det hända, framför allt i början av vården, att det är bättre att patienten inte andas själv överhuvudtaget.

– Man kan dämpa både andningen och medvetandet med opioider eller sedering. Då är patienten omedveten om sitt tillstånd.

Opioider verkar smärtstillande. Sedering innebär behandling med lugnande eller sövande verkan.

De läkemedel som används vid sedering kan sänka blodtrycket, vilket leder till att en intensivvårdspatient ofta också behöver blodtrycksmedicin.

Rätt mängder vätska och syre är viktigt

För att hålla näringsnivåerna i skick får intensivvårdspatienten näring via sondmatning. Då förs ett rör in genom näsan och raka vägen ner till magsäcken.

Det gäller dock att vara noggrann med vätskebalansen.

– Coronapatienter ska helst få bara lite vätska, det är bättre för lungorna, förklarar Karlsson.

Tehohoidon vastuujohtaja Sari Karlsson hymyilee




Sari Karlsson jobbar för Birkalands sjukvårdsdistrikt.
Tehohoidon vastuujohtaja Sari Karlsson hymyilee
Bild: Mari Vesanummi / Yle
intensivvård

En del patienter får dessutom lunginflammation, vilket kan orsakas av bakterier eller virus. Därför får många av de vårdade också antibiotika.

Intensivvårdspatienten har en intravenös kanyl, alltså ett slags rör som vanligtvis sätts in i en blodåder i armen eller handen. Med hjälp av den kan man hålla koll på blodtryck och ta blodprov.

– Det ger en signal om hur bra respiratorvården fungerar, alltså om syresättningen går som den ska, om koldioxiden lämnar kroppen eller hur andra organ fungerar.

Om inflammationen i lungorna sprider sig kan patienten börja lida av allvarlig syrebrist. Om kroppen dessutom inte klarar av att göra sig av med koldioxid dör patienten.

Hur snabbt eller långsamt det går beror på från fall till fall och på vilka andra komplikationer som kan uppstå.

I de flesta fall tillfrisknar patienten och kan lämna intensivvården

Överläkare Sari Karlsson säger att det allt som oftast är en lugn och stillsam händelse när en person dör på intensivvårdsavdelningen.

Från flera håll i världen berättas att det är just så det har gått till med coronapatienter.

Men i de allra flesta fall återhämtar sig patienten och kan återgå till sitt vanliga liv efter intensivvården, även om det kan ta länge innan man blir fullt frisk igen.

– Intensivvård på grund av coronaviruset pågår oftast i en till tre veckor, uppskattar Karlsson.

En av orsakerna till att Finland, och många andra länder, har infört stränga restriktioner i samhället är för att utrustningen och intensivvårdsplatserna ska räcka till.

Intensivvård




De flesta återhämtar sig efter intensivvård.
Intensivvård
intensivvård

Antalet platser i intensivvård är ungefär femhundra, och den siffran kan tillfälligt fördubblas om ett behov uppstår.

Enligt THL har som mest 83 personer vårdats på intensivvårdsavdelning och läget den 13 april är att knappt 80 personer får intensivvård.

Uppskattningarna om hur många som kommer att behöva intensivvård varierar kraftigt, beroende på hur många som antas få smittan.

Snabbutbildning för att personalen ska räcka till

I Finland finns några tusen apparater som kan användas när patienter har svårt att andas. Det finns några till som till vardags används vid veterinärstationer, men som i nödfall kan tas i bruk för människor.

Men det är oklart om det går att använda alla apparater som finns till förfogande.

Flaskhalsen kan bli brist på personal som vet hur man ska använda maskinerna, i och med att det handlar om invecklade apparater som ska regleras så att den passar för den patienten som använder den just då.

I vanliga fall tar det minst sex månader att utbilda sig till vårdare på intensivvårdsavdelning. Nu finns det vårdare som har fått utbildningen inklämd på en vecka.

Det handlar om till exempel anestesiskötare, eftersom de redan vet bland annat hur medicineringen på intensivvårdsavdelningen fungerar. Även specialistläkare utbildas i rask takt för att ta hand om rusningen.

En utmaning ligger också i att de som redan jobbar som vårdare måste ställa om och bli utbildare.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Mitä koronapotilaan tehohoidossa käytännössä tapahtuu? Ylilääkäri: Ihminen ei kestä hengitysputkea selvin päin skriven av Anu Leena Koskinen och Mari Vesanummi. Texten är översatt av Jonas Blomqvist.



Source link