Världen jagar efter botemedel mot covid-19



Kan malariamedicin som klorokin hjälpa mot covid-19? Eller ebola-medicinen remdivir? Över 300 kliniska studier om olika preparat och behandlingar pågår världen över.

Två brittiska forskare vid Imperial College London, Mark Lythgoe och Paul Middleton, har kartlagt hur många kliniska studier om botemedel mot covid-19 som har anmälts till fyra olika register.

Resultatet visar att 344 studier pågår. De handlar dels om förebyggande strategier och behandling av smittade patienter.

100 av studierna berör olika former av traditionell kinesisk medicin, till exempel örtläkemedel och akupunktur.

Förskrivning av läkedemel mot malaria har ökat

Antivirala medel som tidigare har visat sig framgångsrika mot de tidigare coronavirusen sars-cov och mers-cov tilldrar sig stort intresse. Den vanligaste kombinationen av medel är lopinavir och ritonavir, som används i 34 nu pågående kliniska studier.

De två brittiska forskarna konstaterar dock att det är tveksamt hur framgångsrik den behandlingen egentligen var för sars-cov och mers-cov och påpekar att ingen av de pågående studierna om covid-19 använder en dubbelblind metod, där varken patient eller läkare vet vilka individer som får behandlingen.

Ett annat antiviralt medel som undersöks är remdesivir, som från början utvecklades mot ebola- och marburgvirusen. I coronapandemin har remdesivir hamnat i fokus sedan en covidpatient i USA har behandlats med medlet och tillfrisknat. Enligt de brittiska forskarnas granskning pågår för närvarande tio registrerade studier för att ta reda på om medlet kan hjälpa mot covid-19.

Stort intresse riktas också mot läkemedel mot malaria, framför allt klorokin och hydroxiklorokin. De brittiska forskarnas kartläggning visar att 35 studier pågår om dessa läkemedel. Men endast fyra använder en dubbelblind metod för att utröna hur effektiv behandlingen är.

I Sverige har Läkemedelsverket noterat en ökning av förskrivningen av läkemedel mot klorokin och kopplar det till utbrottet av covid-19. För att undvika att det blir brist på läkemedlen ska nu förskrivningsrätten begränsas till läkare som har specialistkompetens.

Enligt Läkemedelsverket går det inte att dra några robusta slutsatser om antimalarialäkemedlens effekt mot covid-19 utifrån den data som finns tillgänglig i dag.

Få vaccinstudier registrerade

Det finns tecken på att kroppens inflammatoriska reaktion kan bidra till dödligheten i covid-19-patienter och flera studier undersöker därför om det går att hämma immunsystemet. Sju studier pågår som handlar kortikosteroider och lika många handlar om tocilizumab.

Enligt kartläggningen pågår 24 studier som handlar om mesenkymala stamceller. Lovande resultat har rapporterats i en studie med sju covidpatienter och forskargruppen bakom studien ska nu försöka få tag i ytterligare 120 deltagare för att utvidga undersökningen.

Blodplasma från patienter som har tillfrisknat från covid-19 kan ges till sjuka patienter för att de ska få antikroppar mot viruset. Just nu finns tolv registrerade studier om plasmabaserade behandlingar.

Det pågår också arbete för att utveckla vaccin mot det nya coronaviruset. Över 50 nya vaccin tros vara på gång, men just nu finns bara tre vaccinstudier registrerade i fas 1-utvärdering, enligt de brittiska forskarnas kartläggning.

Två av dem har startat med tester på människor, som Ny Teknik skriver om i denna artikel.

”Stora patientgrupper borde vara vägen framåt”

Mark Lythgoe och Paul Middleton konstaterar att över 85 procent av de kliniska studierna (borträknat de som handlar om kinesisk traditionell medicin) har registrerats i Kina. Resten av världen har varit långsammare att reagera. Fram till nyligen var mindre än fem procent av studierna registrerade i Europa.

Men det finns uppmuntrande tecken, skriver forskarna. Initiativ tas till europeiska samarbeten och studier med stora patientgrupper prioriteras.

”Internationellt samarbete och globalisering av kliniska försök med stora patientgrupper borde vara vägen framåt för att få betydelsefulla och definitiva resultat,” konstaterar forskarna i sin rapport.

Forskarnas sammanställning har skickats in till tidskriften Trends in Pharmacological Sciences men har ännu inte publicerats. Den har därför inte genomgått sedvanlig granskning av forskarkolleger (peer review).





Source link