Vem tar ansvar för att skydda den som utför vården? – Läkartidningen


Coronaviruset är ett faktum. Lagstiftning som både ska skydda patient och personal i vårdmöten finns. Frågan är om lagarna efterlevs och om det finns ett reellt ansvarstagande och ansvarsutkrävande.

Arbetsmiljölagen ska skydda personal och patientsäkerhetslagen ska skydda patienter. Det övergripande ansvaret är placerat på huvudmännen, det vill säga arbetsgivare och vårdgivare. För huvudmannen innebär det två samtidiga roller.

Vid fel och brister finns risk att människor drabbas av arbets- och vårdskador. I de båda lagarna finns krav på huvudmännen att bedriva ett systematiskt kvalitets- och säkerhetsarbete. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap 2 §). Arbetsgivaren ska också systematiskt planera, leda och kontrollera samt fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta nödvändiga åtgärder till förhindrande av ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljölagen kompletteras av föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Bland dessa finns föreskriften om smittrisker (AFS 2018:4) i syfte att förhindra att arbetstagare blir infekterade av smittämnen eller varaktiga bärare av smittämnen på grund av sina arbetsuppgifter. Om krav i lag och föreskrifter inte fullgörs i coronatid riskerar vårdpersonal att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Om en arbetstagare inom vården drabbas av coronavirus, är det då ett arbetsmiljöbrott?

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren dels planera, leda och kontrollera verksamheten, dels vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetslagen kompletteras av föreskrifter från Socialstyrelsen om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) med krav på handhygien och användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) finns krav på att det ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god och säker vård ska kunna bedrivas. Om krav i lag och föreskrifter inte fullgörs i coronatid riskerar patienter – och närstående – att drabbas av vårdskador.

Att lagar och föreskrifter finns är ingen garanti för att föreskrivna krav fullgörs. Reglerna ska vara kända och efterlevas, därför finns krav på såväl yttre som inre kontroll och granskning. Den inre kontrollen vilar på arbetsgivaren och vårdgivaren, som ska utföra själv- och egenkontroller enligt krav i arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen. Lagarna kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter »Systematiskt arbetsmiljöarbete« (AFS 2001:1) respektive Socialstyrelsens föreskrifter »Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete« (SOSFS 2011:9).

Den yttre kontrollen vilar på de statliga tillsynsmyndigheterna. I sammanhanget vilar ett tungt ansvar på Arbetsmiljöverket för personalsäkerhet och IVO för patientsäkerhet. Båda myndigheterna har att kontrollera och granska att lagar och andra föreskrifter följs. Båda har ett särskilt reglerat sanktionssystem med åtgärder, som är avsett att användas vid fel och brister.

Reglerna i arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen ska skydda människor mot coronaviruset. Därtill kommer de särskilda regler som finns i smittskyddslagen, smittskyddsförordningen (med flera). Dessutom har Folkhälsomyndigheten till uppgift att verka för ett effektivt smittskydd. Allt för att skydda och rädda människoliv.

 





Source link