Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund drivs av en vilja att förklara det komplicerade: “Jag ser mig som en tolk” | Vetenskap


Det är i en snårig djungel som dagens vetenskapsjournalister navigerar. Särskilt snårigt är det i dessa tider med en pågående global hälsokris och när känslor, oro och åsikter framställs som fakta. Hur är det vara vetenskapsjournalist i dag, när framtiden är oviss och det är svårt att veta vilka som är de rätta svaren?

För Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund handlar det om att ställa de rätta frågorna för att få de rätta svaren. Något som han menar att alla kan göra.

– Alla barn är egentligen födda forskare. Som barn är man naturligt nyfiken på allt som händer.

Han upplevde inte sig själv som mera nyfiken än andra barn, fast han ställde mycket frågor och var nyfiken på hur saker fungerade.

På frågan om han gjorde mycket experiment som barn utbrister han med ett skratt:

– Om jag gjorde experiment! Jag lekte både med elden och med elektricitet och plockade saker i bitar.

Hans mamma var inte så glad över att sonen plockade isär brödrostar, radion och skivspelare, då de visade sig vara mycket svårare att plocka ihop igen.

Ung MArcus Rosenlund ser uttråkad ut




En ung, uttråkad Marcus Rosenlund utan någonting han kunde undersöka i händerna.
Ung MArcus Rosenlund ser uttråkad ut
Bild: Privat
Marcus Rosenlund

Experimenten var delvis en verklighetsflykt från hans jobbiga erfarenheter under uppväxten som han har berättat öppet om i vuxen ålder.

– Jag har aldrig tyckt att det är något att skämmas för, det här med att bli mobbad och utsatt för den sortens övergrepp. Det är inte jag som ska skämmas för det.

Hittade hårdrocken som 20-åring

Att ta steget ut i samhället och ännu till i offentligheten var ingen självklarhet för Rosenlund som efter sina erfarenheter under uppväxten beskriver sig själv som en sårad och trasig människa.

– Men jag mötte mina demoner och gjorde det jag var mest rädd för, nämligen steg ut i rampljuset.

Journalisten Rosenlund blev känd för den finlandssvenska allmänheten som en av programledarna i radioprogrammet Metallväktarna som sändes under åren 1995-2014.

– Som ung hade jag aldrig någon hårdrocksfas i skolan, jag var aldrig hårdrockare. Men jag såg de tuffa kidsen ur ögonvrån, de som lyssnade på W.A.S.P och AC/DC.

I Rosenlunds ögon höjdes hårdrockare upp som mytiska personer och han tänkte att de vet något som han inte vet. Efter att han hade fyllt 20 började han ta reda på vad det var han hade missat.

Metallväktarnas gravsten




Lasse Grönroos och Marcus Roselunds program Metallväktarna gick i graven 2014.
Metallväktarnas gravsten
Bild: Yle Kuvapalvelu
metallväktarna

För Rosenlund var det inte så att den i vissa kretsar illa beryktade hårdrocken förde honom raka vägen till fördärvet. I hans fall var det snarare så att det ena inte uteslöt det andra då han kombinerade hårdrock med humor och han anser även att hårdrocken och vetenskapen passar bra ihop.

– Fysik innehåller mycket punk och heavy metal. Alltså på riktigt heavy metal, säger han och slår ihop knogarna för att visa hur stora stjärnor dör och spränger sig själva i bitar och sprider grundämnen.

– I kvantfysiken och kvantmekaniken är det rock n’ roll och punk, för där händer mycket som inte borde få hända och som drev självaste Einstein till vansinne då det var så anarkistiskt.

Men några konservativa ögonbryn höjdes och när sommarmagasinet Café Satan lanserades skakade det om Svenskfinland ända upp till Österbotten.

Rosenlund skakar roat på huvudet till minnena från den tiden.

– Det var nog en oskyldig tid när det blev ett riksdagsspörsmål om vårt program som regeringen måste ta ställning till.

Marcus Rosenlund i krigshjälm




Marcus Rosenlund tänker tillbaka på åren som Metallväktare med ro.
Marcus Rosenlund i krigshjälm
Bild: Yle
metallväktarna

I dag skrattar Rosenlund åt skandalen och konstaterar att uppståndelsen knappast skulle vara lika stor i dag.

– Det händer tusen gånger värre saker på Youtube varje minut.

Själva radioprogrammet anser han också sist och slutligen var oskyldigt.

– Det var ju inte som att vi uppmuntrade någon till satanism, utan vi drev ju med black metal scenen som har en tendens att ta sig själva på allt för stort allvar.

Lyssna själv och avgör, om du vågar.

Ett kvanthopp i karriären

Hårdrock var ändå mera av en hobby i vilken han kunde leva ut sin inre tonåring medan vetenskapen var målet, kan Rosenlund konstatera så här i efterhand.

Vetenskapsredaktören Marcus Rosenlund.




Programmet Kvanthopp var Marcus Rosenlunds eget initiativ.
Vetenskapsredaktören Marcus Rosenlund.
Bild: Yle / Jyrki Valkama
kvanthopp

Sedan två decennier har han fokuserat på vetenskapen i sitt yrke. Först som journalist med ett intresse för vetenskap och de senaste 15 åren som redaktör för radioprogrammet Kvanthopp, som han själv tog initiativet till och har jobbat med sen dess.

Han påpekar att han har sin föregångare på Svenska Yle, veteskapsjournalisten Juhani Westman och veteskapsmagasinet Byggstenar, att tacka för mycket. Efter att Westman gick i pension fick Rosenlund själv chansen att starta ett nytt vetenskapsprogram och på den vägen blev han.

– Jag ser mig som en tolk. Jag lyssnar på forskarnas jargong och sen översätter jag det till ett språk som min mamma kan förstå, säger han och är noggrann med att poängtera att han inte underskattar sin mammas intelligens.

– Hon har en högskoleutbildning men inte inom naturvetenskap.

För Rosenlund är vetenskap ett försök att skildra verkligheten och journalistiken ett sätt att förenkla verkligheten för radiolyssnarna.

– Det handlar om att ta stora och svåra företeelser, händelser och begrepp som i slutändan alltid har en enkel kärna.

Han jämför det med att ge en liten smakbit, istället för att ha som ambition att förklara allt på samma gång.

Marcus Rosenlund i studion




Även om Marcus Rosenlund trivs med rollen som vetenskapsjournalist, kan han ibland bli uppgiven på de saker som diskuteras då det enligt honom skulle finnas så mycket viktigare saker att prata om.
Marcus Rosenlund i studion
Bild: YLE/Christoffer Gröhn
Marcus Rosenlund

För förklarar, det gör han även om han ibland förvånas över de saker som diskuteras.

– När jag började med vetenskapsjournalistik för 20 år hade jag inte räknat med att jag ännu i dag skulle vara tvungen att förklara att jorden är rund. Jag hade nog tänkt att vi skulle ha gått upp några trappsteg.

– Snarare har vi tagit två steg framåt och fem steg bakåt, säger han och syftar på allt annat som skulle kunna diskuteras än om vacciner verkligen fungerar eller om man ska dricka silvervatten eller inte.

Känslosam vetenskap

Rosenlund strävar till att utgå från fakta och inte åsikter eller känslor. Han menar att sanning och verklighet är två vitt skilda saker, förklarar han.

– Det finns ungefär lika många sanningar som det finns människor, kanske ännu flera. Jag föredrar att prata om verkligheten för det finns bara en verklighet. Det är verklighten som vetenskapen utgår ifrån.

Trots att han har profilerat sig som vetenskapsjournalist i två decennier medger han att det även för honom har kunnat vara svårt att lägga känslor och oro åt sidan under den senaste tiden.

– Jag har låtit mopeden gå lite överstyr ibland, men den risken finns alltid där på sociala medier.

Marcus Rosenlund vid spårvägsskenor




Marcus Rosenlunds har både setts och hörts mycket under de senaste veckorna då coronaviruset som har varit på allas läppar har väckt många frågor.
Marcus Rosenlund vid spårvägsskenor
Bild: Yle/Ilmari Fabritius
Yle Vega,radio,samhälle

Hör själv till riskgrupp

Även för objektiva vetenskapsjournalister kan pandemier bli personliga.

Rosenlund oroar sig i likhet med många andra sig för sin åldrande mamma och styvfar, sörjer en vän som gått bort i coronaviruset samtidigt som han ser till att minska riskerna för att själv drabbas, då han hör till en riskgrupp.

Rosenlund lider sedan några år tillbaka av en ovanlig autoimmun sjukdom, sarkoidos, som har satt sig på hans lungor.

– För fem år sen hade jag en akut fas och jag gick runt med hög feber och torr hosta i flera månader. Faktiskt ganska likadana symptom som Covid-19.

Efter den akuta fasen är hans lungor inte längre så starka och utgår från att han skulle vara ganska illa ute om han fick coronaviruset.

– Jag är jätteförsiktig och försöker undvika smittan in i det sista.

Marcus Rosenlund.




Utöver att ha profilierat sig som vetenskapsjournalist har Marcus Rosenlund skrivit en teaterpjäs och ger snart ut sin andra bok.
Marcus Rosenlund.
Bild: Milla Rosenlund
Marcus Rosenlund

Även hans debut som pjäsförfattare fick en oväntad vändning till följd av coronavirusets framfart. Pjäsen “Morfars Mauser” som skildrar Rosenlunds uppväxt hann bara ha premiär innan coronakrisen tvingade teatrarna att stänga.

Något som Rosenlund naturligtvis tycker är synd med tanke på allt jobb som alla i produktionen hade lagt ner, men för hans egen del räckte det att vara med på premiären.

– Det var något slags bokslut för mig, jag kände efter premiären att nu slöt sig ett kapitel i mitt liv och nu kan jag lämna det här bakom mig, säger han och berättar att han var helt utpumpad efter premiären då han hade suttit och spänt sig.

– Där skulle sluttexterna för mitt liv ha kunnat börja rulla ner.

Överraskande hot som smugit fram

Det är flera som överraskades av coronapandemins framfart under de senaste veckorna. Rosenlund medger att han hör till de som överraskades, men på samma gång inte.

– Jag hade förberett mig på att det skulle komma någonting sånt här, då jag hade läst om det och pratat med forskare och gjort inslag om det till Kvanthopp.

– Men jag hade inte räknat med att det skulle vara ett coronavirus.

Rosenlund och forskarna hade förväntat sig att det skulle vara ett influensavirus som skulle lamslå världen. Historiskt sett så har det ofta varit influensor som drabbat mänskligheten i flera omgångar.

– Coronaviruset är inte en influensa, fast det har liknande symptom, och därför är det en svårare utmaning.

– Vi känner till influensan någorlunda bra, den är vår gamla ärkenemesis. Men coronan kommer lite ur kulisserna och det är många frågetecken kring det här viruset.

Ett liv efter coronan

Vad kommer då efter coronapandemin? I dagsläget är det ingen som vet det med säkerhet.

Men att det kommer en normal vardag igen är Rosenlund helt säker på, även om upplevelserna från de senaste veckorna och försiktigheten kommer att leva kvar i det kollektiva medvetandet och kramarna får vänta tills alla har vaccinerats.

– Men jag tror nog det här med social distansering kommer sitta kvar rätt länge och det här finlandssvenska kindpussandet tar kanske slut nu.

Han påminner om att livet på jorden är så otroligt segt och att det har sett så mycket värre saker än en viruspandemi och därför är han inte orolig.

– Okej, vår civilisation kan vara lite bräckligare än vi tror, men människorna kommer borsta dammet av axlarna och gå vidare. Det är aldrig ens tänkt att det här kommer vara slutet på allt.

Marcus Rosenlund gästar Daniel Olin lördag 2.5 på Yle Arenan, söndag 3.5 kl. 20.00 på Yle Fem och på måndag 4.5 som radioversion i Yle Vega kl. 19.22.



Source link