Högskolor och universitet förbereder sig inför hösten: “Annorlunda än alla tidigare höstar i högskolans historia” | Inrikes


Universiteten och högskolorna förbereder sig just nu för läsårsstart. Skolorna har redan varit med om en speciell vår på grund av coronaviruset och den här hösten ser också ut att bli annorlunda.

Mona Forsskåhl som är rektor vid Arcada tror inte att den här hösten kommer se ut som vanligt.

– Vi förbereder oss på en höst som ser annorlunda ut än alla tidigare höstar i högskolans historia, säger Forsskåhl.

Hon berättar att de räknar med att de på kort varsel kan bli tvungna att lägga om allting till distans. Men de planerar också, om det är möjligt, att erbjuda något på plats på campus för alla som befinner sig i huvudstadsregionen.

– Vi tycker det är jätteviktigt att studerande också får ta del av den sociala gemenskapen som en högskola ändå är, säger Forsskåhl.

Mona Forsskåhl poserar framför en liten damm och höghus.




Rektor Mona Forsskåhl vid Arcada berättar att skillnaden mellan våren och hösten är att högskolan nu är öppen. Vilket betyder att de kan erbjuda studerande möjligheter att sitta och jobba i bibliotek eller i andra utrymmen och att de också får tillgång till högskolans studentdatorer.
Mona Forsskåhl poserar framför en liten damm och höghus.
Bild: Yle / Marianne Sundholm
Yrkeshögskolan Arcada,Helsingfors universitet,mona forsskåhl

Stefan Willför som är prorektor vid Åbo Akademi säger att man får se hur coronaläget ser ut i Finland under hösten.

– Det blir extra spännande att se hur det utvecklar sig. Kommer vi klara oss som hittills eller kommer det gå som på de flesta andra håll i världen, så att det sker en ökning i antalet coronafall och införs eventuella andra restriktioner?

Vid Helsingfors universitet säger Johanna Lammi som är chef för tjänster för handledningssamarbete att det är viktigt att sätta hälsa och säkerhet först, men också att se till att studerandenas studier framskrider och håller hög kvalité.

– Vi rekommenderar att så mycket av undervisningen och rådgivningen som möjligt ordnas på distans hela hösten. Om det ordnas närundervisning så håller man säkerhetsavstånd.

Säkerhetsavstånd viktigt

Högskolorna och universiteten som Svenska Yle pratat med kommer att arbeta för att hålla säkerhetsavstånden, men några specifika restriktioner på hur många deltagare som får vara i samma utrymme samtidigt är svårt att slå fast när alla utrymmen ser olika ut.

– Eftersom utrymmena är olika så kan vi inte ge allmänna riktlinjer. Det beror på hur utrymmet ser ut. Lärarna måste gå igenom sina kurser och utrymmen och så får vi försöka få det att fungera, säger Stefan Willför.

Vid Arcada planerar man hur utrymmena ska användas och hur man ska få det att fungera med många människor på samma plats samtidigt.

– Vi tänker igenom allt från lunchköande till när och hur många vi kan samla i ett utrymme på en gång, och hur vi ska följa med att alla mår så bra som möjligt både fysiskt och psykiskt. Vi försöker se till att vi inte har så många människor i ett utrymme att man behöver vara närmare någon annan än en till två meter, säger Mona Forsskåhl.

Stefan Willför ser in i kameran.




Stefan Willför vid Åbo Akademi hoppas att det blir mindre stress under hösten nu när man redan upplevt coronavåren och tagit lärdom av den.
Stefan Willför ser in i kameran.
Bild: Åbo Akademis bildbank.
Åbo Akademi,stefan willför

Den största förändringen vid Helsingfors universitet jämfört med tidigare år är hur man ska göra när man tar emot nya studerande.

– Vanligtvis ses man mycket i både mindre och större grupper. Vi har försökt hitta trygga sätt för det här. Man kan träffas i små grupper, men vi ordnar också mer på distans, säger Johanna Lammi.

Mer studier på distans, närundervisning för nya studerande

Det här läsåret vid Arcada kommer att inledas på distans. De kurser som kräver att man är på plats kommer att skötas på plats på campus, medan kurser där man till exempel bara behöver sitta och lyssna kan skötas på distans, berättar Mona Forsskåhl.

– Så gott som alla utbildningar har något som kallas för blended learning, eller blandad undervisning, där stora delar av utbudet är på distans. Det vill säga föreläsningar där man sitter och lyssnar på någon som talar kan man bra göra över nätet. De föreläsningarna brukar oftast samla väldigt många människor i samma utrymme, säger Forsskåhl.

Vid Åbo Akademi kommer nya studerande att studera på plats på campus, medan äldre studerandes kurser ordnas i huvudsak på distans.

– Det finns förstås vissa kurser som laborationer och motsvarande som kräver att man är på campus också som äldre studerande. Då gäller alla säkerhetsdirektiv om avstånd och handhygien och så vidare, säger Stefan Willför.

En studerande i Helsingfors universitets huvudbibliotek sitter med hörlurar i öronen och med ryggen vänd mot kameran.




Vid Helsingfors universitet rekommenderar man att så mycket som möjligt av studierna ordnas på distans.
En studerande i Helsingfors universitets huvudbibliotek sitter med hörlurar i öronen och med ryggen vänd mot kameran.
Bild: Lehtikuva
högskolestudier,Helsingfors universitet,bibliotek

Vid Helsingfors universitet ordnar man i mån av möjlighet någon typ av närundervisning för nya studerande, medan föreläsningar för stora grupper i huvudsak genomförs på distans.

– Om det kommer en andra våg av coronaviruset så är vi förberedda att gå över till distansundervisning igen, säger Johanna Lammi.

Vid Arcada börjar de internationella studerande sina studier helt på distans.

– Sedan har vi naturligtvis alla våra internationella studerande. Bland annat de som ska inleda sina studier på våra internationella utbildningar, som kommer från alla världens olika länder. De börjar helt och hållet på distans i år, säger Mona Forsskåhl.



Source link

Stress och oro bland studerande när antagningen till högskolorna förändrades drastiskt – ÅA: “Vi är också besvikna på läget” | Inrikes


Coronaviruset har orsakat problem för studerande i år. Dels måste de som redan studerar utföra sina studier på distans, men de som söker in till antingen universitet eller yrkeshögskola är med om en situation som vi aldrig sett förut.

Förutom att studentexamensproven flyttades fram med några veckor har nu många högskolor också ändrat sina antagningsvillkor.

Åbo Akademi har beslutat att största andelen som söker in till högskolan kommer antas utifrån betygen från studentexamen.

Enligt Gurli-Maria Gardberg, områdeschef för utbildningsservicen vid Åbo Akademi, varierar det från linje till linje.

– Beroende på linje skulle jag säga att det varierar mellan 80 och 90 procent. Vi anser att det är den enda lösningen i den här situationen.

Sonja Nordman söker i år till medicinska fakulteten och ifall hon inte blir antagen på grund av sitt betyg tror hon att det blir ännu svårare att hoppa på den andra chansen med urvalsprovet.

– Väldigt många antas enligt betyget, det var nog något som jag hade hoppats på, men det känns ändå stressigt för det är väldigt få som antas utifrån urvalsprovet.

Gurli-Maria Gardberg är områdeschef för utbildningsservice vid Åbo Akademi.




Gurli-Maria Gardberg, områdeschef för utbildningsservice vid Åbo Akademi är också besviken över arrangemangen.
Gurli-Maria Gardberg är områdeschef för utbildningsservice vid Åbo Akademi.
Bild: Åbo Akademis bildbank
Åbo Akademi,antagning av studerande,gurli-maria gardberg

Det betyder att åtta till nio av tio studerande antas utifrån sitt betyg. Gardberg säger att högskolan delar studerandenas besvikelse.

– Vi har aldrig gjort något liknande förut och det har varit ganska stressigt att få ihop ett system som fungerar. Att så många antas på utifrån sina betyg gör det också möjligt för oss att ordna inträdesprov. Vi delar de sökandes besvikelse eftersom vi har gjort om våra inträdesprov. Nu har vi åtminstone möjlighet att testa dem.

HUS beklagar att informationen kommer så sent

Helsingfors universitet har gått in för en liknande linje. Vissa linjer har höjt mängden personer som antas enligt betyg medan andra inte har gjort det.

– Det är väldigt viktigt för oss att vi inte äventyrar någons hälsa. Vi har också försökt se till att urvalsproven inte flyttas. På grund av coronapandemin kan vi inte ordna prov i våra utrymmen. Det klarnade under påsk hur vi kommer att gå till väga, och jag håller med om att informationen har kommit sent, säger Sari Lindblom, prorektor vid Helsingfors universitet.

Sari Lindblom, vicerektor på HU.




Sari Lindblom, prorektor vid Helsingfors universitet uppmanar sökandena att försöka hålla huvudet kallt.
Sari Lindblom, vicerektor på HU.
Bild: Helsingfors universitet
Helsingfors universitet,Sari Lindblom

Inträdesproven kommer i år att ordnas på distans. Den första delen kommer att vara oövervakad och den andra delen kan handla om muntliga prov eller liknande i en övervakad miljö på distans.

– Vi har en del linjer där vi inte har gjort förändringar i antagningsgrunderna. Då kommer en större del av sökandena att delta i första omgången av prov. Vissa linjer har tvingats lyfta antalet som tas in utifrån betyg, för på vissa linjer kan vi helt enkelt inte förlita oss på ett oövervakat prov med flersvarsalternativ för att välja vem som är lämplig, säger Lindblom.

Stressigt och svårt när det inte finns information

Många studerande har uttryckt oro över hur det ska gå med deras studier. Först flyttades studentexamen och nu antas väldigt många enligt de betygen.

Sonja Nordman säger att hon ändå försöker hålla sig lugn, trots stressen.

– Hela den här processen har bidragit med mycket stress och vi måste ändra hela tiden, men jag har försökt hålla huvudet kallt. Vi får ta det som det kommer.

Porträttbild av studenten Sonja Nordman.




Sonja Nordman söker in till medicinska fakulteten. Enligt henne har våren varit väldigt stressig.
Porträttbild av studenten Sonja Nordman.
Bild: Privat
abiturienter,Sonja Nordman

Emilie Jäntti, förbundsordförande för Finlands svenska skolförbund, FSS, säger att hela situationen känns konstig.

– Jag hade aldrig trott att jag skulle söka in till tredje stadiet på distans. Dels har många haft det stressigt med studentexamen och dels för inträdesproven. Informationen kom såpass sent så det har orsakat mer stress. Hur läser man till ett prov som man inte har någon information om? Nu vet vi lite mer om proven, men det känns ändå väldigt konstigt.

Emilie Jäntti




Emilie Jäntti, förbundsordförande för FSS säger att det känns konstigt att sköta urvalsproven på distans.
Emilie Jäntti
Bild: Yle/Niklas Fagerström
porträtt,Finlands svenska skolungdomsförbund,förbundsordförande

Jäntti säger att hon är besviken över universitetens val.

– Vi antog ju att antagning enligt betyg skulle stiga, men inte hade vi tänkt oss 90 procent. Jag tror att det har lett till ännu mer stress för studerande. Det blir kanske inte så rättvist särskilt med tanke på hur studentexamensveckorna såg ut.

Enligt prorektor Sari Lindblom är den här lösningen den bästa med tanke på situationen.

– Om vi inte hade en pandemi att tänka på skulle vi aldrig gå tillväga så här. Men jag tycker att det nationella samarbetet mellan högskolorna, för att komma fram till bästa möjliga lösning, har varit suverän.

– Tidigare har vi också anklagats för att vi inte tar studentexamensbetygen i tillräckligt stort beaktande. Nu när vi gör det är folk fortfarande inte nöjda. Men situationen är som den är och vi kan inte påverka den.

Yrkeshögskolorna har inte bestämt hur proven ska se ut

För yrkeshögskolornas del är det inte mycket som har ändrat. Enligt Ida Borgar, chef över antagningsenheten på yrkeshögskolan Novia, ser antagningen ungefär likadan ut som tidigare.

– Det enda som förändras är att en del av inträdesproven sker på distans. Vi följer Rådet för yrkeshögskolornas rektorer, Arenes, direktiv.

– Yrkeshögskolorna har inte förändrat antagningsgrunderna märkbart. Betygsantagningen är likadan som tidigare och genom att arrangera inträdesprov vill vi också garantera att alla har möjlighet att få en studieplats, säger Borgar.

Emilie Jäntti säger att det är besvärligt att det ännu inte har kommit information.

– Det är synd, många som har sökt vet inte vilka kriterierna för att komma in till yrkeshögsskolorna är och vi hoppas från FSS sida att alla utbildningsstadier så snabbt som möjligt kunde skicka ut info. Det är inte roligt för dem som söker att leva i en viss oro, utan det vore viktigt att de får veta vad som förväntas av dem.

En kvinna står och ler.




Ida Borgar, chef för antagningsenheten på Yrkeshögskolan Novia, hoppas att det kommer information om antagningsproven snart.
En kvinna står och ler.
Bild: Yrkeshögskolan Novia
Novia,Ida borgar

Hur proven kommer se ut har ännu inte slagits fast. Borgar säger att man hoppas kunna komma med direktiv så snart som möjligt.

– Det finns inte i nuläget någon information. Arene kommer att ge ut information nationellt nästa vecka. Vi är ändå nöjda med arrangemangen. Alla har en god möjlighet att bli antagna till studier i höst och det har vi garanterat genom att inte ändra på antagningsgrunderna allt för mycket, säger Borgar.

Sari Lindblom, prorektor vid Helsingfors universitet, vill att alla sökanden försöker hålla sig lugna.

– Situationen är svår, för alla. Vi har förståelse för det, men jag hoppas att alla kan ta det lugnt trots omständigheterna.

Gurli-Maria Gardberg och Emilie Jäntti deltog 7.5 i Slaget efter 12 och intervjuades av Maria Nylund, du kan lyssna på programmet här.

Sonja Nordman intervjuades av Axel Nurmio för ett inslag som du kan lyssna på här



Source link

ÅA-professor vill tillbaka till labbet: “En del coronarestriktioner borde lyftas, annars lider forskningen stort” | Åboland


Dörrar låstes och passerkort slutade fungera då Åbo Akademi införde coronarestriktioner i mitten av mars 2020. Sedan dess har varken forskare eller studenter kunnat röra sig i universitetets lokaler utan specialtillstånd.

Men nu börjar tålamodet vara slut på vissa håll. Professor Tapio Salmi vid fakulteten för Naturvetenskaper och teknik är rejält orolig för att forskningen inom fysik, kemi, geologi, processteknik och biovetenskaper ska börja släpa efter ordentligt.

– Inom vårt område är den primära källan till ny vetenskap laboratorieexperiment. Då laboratorierna är stängda går en mycket stor del av vår vetenskapliga verksamhet ner. Utan nya forskningsresultat är det svårt att få finansiering och fakulteten hamnar i ett synnerligen besvärligt läge, säger Tapio Salmi.

Halvbild på Salmi som står utomhus vid en vägg.




Tapio Salmi är professor i kemisk reaktionsteknik vid Åbo Akademi.
Halvbild på Salmi som står utomhus vid en vägg.
Bild: Åbo Akademis bildbank
Åbo Akademi,professor

Läget är också utmanande för unga doktorander som behöver komma igång med sin forskning och för utländska studenter som inte vet hur framtiden blir.

En stor del av forskningsapparaturen är det kö till också i normalläge, och nu blir köerna ännu längre, befarar Salmi. Därför anser han att den experimentella verksamheten borde kunna fortsätta i liten skala.

– Jag har förståelse för att vi inte kan hålla närundervisning för studenterna eller låta stora grupper delta i laborationer samtidigt. Men att man stänger ner den experimentella forskningen som görs i mindre grupper, det är inte acceptabelt. Man kunde tillåta vissa forskare jobba tillsammans i mindre grupper och hålla igång viktig kärnverksamhet.

Inga ändringar på gång

För tillfället är ändå inga snabba förändringar att vänta. Åbo Akademi följer de nationella anvisningarna för att minska smittospridningen av coronaviruset och det gäller under tiden regeringen har utlyst undantagstillstånd fram till den 13 maj 2020.

– Vi förstår att många lider av läget men vi måste sätta folkhälsan främst, säger Åbo Akademis prorektor Stefan Willför.

Om försenad forskning leder till problem med finansiering ska det gå att lösa, tror Willför, eftersom problemet är globalt. Åbo Akademi har också uppmanat forskarna att kontakta finansiärerna och se över tidsplanen.

Vid Tammerfors universitet och Uleåborgs universitet är experimentell forskning i små grupper ändå tillåten redan nu. Vid Åbo Akademi, Åbo universitet och Helsingfors universitet är restriktionerna däremot striktare.

Stefan Willför ser in i kameran.




Stefan Willför, prorektor och ansvarig för krisledningen.
Stefan Willför ser in i kameran.
Bild: Åbo Akademis bildbank.
Åbo Akademi,stefan willför

Men i det skede som Åbo Akademi lättar på sina restriktioner är tågordningen ändå klar.

– Biblioteken och de som behöver experimentell verksamhet i laboratorier kommer att prioriteras, säger Willför.



Source link

Lisas 92-åriga mormor får hjälp med videosamtal på vårdhemmet – bekant musik kan ge trygghet till äldre som isoleras | Åboland


Lisa Björkstrands 92-åriga mormor flyttade in på ett äldreboende i Dalsbruk i vintras. Senast träffades de i februari och personalen har nu försökt hjälpa de inneboende att få kontakt med sina släktingar på nya sätt.

– En fredag kväll fick jag plötsligt ett videosamtal på messenger, och jag funderade: “Oj, vad är det här?” När jag svarade fick jag till min stora överraskning se mommo sitta där med vårdhemmets avdelningschef, berättar Lisa Björkstrand i Dalsbruk.

Hon står sin mormor nära och har alltid försökt hinna med ett besök i veckan tillsammans med sina två söner. Men nu har det inte blivit av sedan februari.

– Vi var förkylda och nyligen hemkomna från en semester så vi vågade inte hälsa på henne. Sen kom corona och därför är det väldigt länge sedan vi träffades senast. Det är tungt för alla, säger hon.

Lisa Björkstrand




Lisa Björkstrand är glad över att kunna kommunicera med sin mormor genom videosamtal.
Lisa Björkstrand
Bild: Amanda Vikman/Yle
person,Lisa Björkstrand

Familjen försöker pigga upp vardagen för deras isolerade släkting på alla sätt de kan. Björkstrands mamma brukar föra en kasse med gröna kulor och andra favoriter bakom dörren då och då.

– Då står hon där i fönstret och vinkar och gråter, mommo min. Men ringer man får man inte alltid svar då hon ofta brukar sitta med sina kompisar och snarvla. Som tur har hon många att prata med på boendet, säger Björkstrand.

Samtidigt som hon är nöjd över hur allt har skötts hittills oroar hon sig för att isoleringen kan komma att påverka mormoderns hälsa negativt i längden.

Att spela favoritmusik ger trygghet

Mycker forskning har gjorts kring varför isolering är skadligt för hälsan. En mer omfattande studie gjordes vid det medicinska universitet i Florida där man samlade data från 12 000 deltagare under en tioårs period.

Studien bekräftade bland annat att ensamhet ökar risken för att utveckla demens med hela 40 procent.

Musik, speciellt musik som man tycker om, kan hjälpa välmåendet hos demenspatienter

Mira Karrasch är akademielektor och forskar i minnessjukdomar vid Åbo Akademi, och hon är orolig.

– Jag har också tänkt mycket på hurdana utmaningar personalen har. Den viktigaste uppgiften är att skydda de äldre mot viruset, men det kan i sin tur innebära att personalen behöva skyddsutrustning, så patienter med till exempel alzheimersjukdomar kan ha väldigt svårt att förstå situationen och varför verkligheten ser så annorlunda ut, säger Karrasch.

The Beatles Amerikassa. Arkistokuva Ron Howardin ohjaamasta dokumenttielokuvasta The Beatles: Eight Days A Week (2016).




Musik som man gillar kan hjälpa demenspatienter att må bättre. På bilden The Beatles.
The Beatles Amerikassa. Arkistokuva Ron Howardin ohjaamasta dokumenttielokuvasta The Beatles: Eight Days A Week (2016).
The Beatles,Teemalauantai,Ron Howard,The Beatles: Eight Days a Week

Distanseringsåtgärderna kan väcka ångest och rädsla bland de äldre, vilket i sin tur indirekt kan försvåra vården om patienterna utvecklar beteendestörningar.

Videosamtal är enligt Karrasch en bra idé om resurserna finns. Även musik skulle kunna vara en bra åtgärd om man vill göra tillvaron tryggare för gamla som är stressade.

– Det finns väldigt mycket forskning som tyder på att musik, speciellt musik som man tycker om, kan hjälpa välmåendet hos demenspatienter. Där kan släktingar hjälpa personalen genom att berätta om vilken slags musik patienterna tycker om, säger hon

Personalens engagemang syns

På vårdhemmet i Dalsbruk kan de inneboende träffas sinsemellan. Det var personalen som själva tog initiativ till att prova på videosamtal.

– Mommo förstod riktigt bra vad som försiggick och det var faktiskt fint att se henne. Jag vet att hon varit i kontakt med sina barn och barnbarn nu också, och fått se sina barnbarnsbarn. Det är i alla fall ett sätt att ses och veta att det finns någon där och att jorden inte har gått under, säger Lisa Björkstrand.

Personalen vid Kuopio universitetssjukhus övar hur man klär på sig och använder skyddsdräkt.




Om personalen plötsligt behöver klä sig i skyddsutrustning kan personer med minnessjukdomar känna oro och ångest.
Personalen vid Kuopio universitetssjukhus övar hur man klär på sig och använder skyddsdräkt.
Bild: Sami Takkinen / Yle
coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,Epidemia,sjukhus,Kuopio universitetssjukhus,patientisolering,Infektionsmedicin,smittskydd,smittsamma sjukdomar,Kys

Hon tycker att kommunikationen från vårdpersonalen har fungerat bra och förstår att de måste ha en tuff tid när de som jobbar själva måste vara extra försiktiga i sin vardag.

– Jag ger tio poäng till vårdhemmet. Kontakten har varit bra och det syns hur mycket personalen verkligen bryr sig om sina boende. Jag hoppas att allt fortsätter att fungera som det gjort hittills och att folk vågar tala om situationen. Läget är vad det är och man ska inte känna skam över att inte kunna träffa sina anhöriga, säger Björkstrand.



Source link

“Gör hellre för mycket än för litet” – biträdande professor Edvard Johansson ger 7,5 i vitsord åt regeringens ekonomiska åtgärder hittills | Åboland


Regeringen har presenterat en tilläggsbudget på 4,1 miljarder euro varav 3,5 miljarder ska användas i år för att rädda ekonomin som djupdyker till följd av coronapandemin.

Många har ropat efter hjälp och att staten borde komma till deras undsättning och med hjälp av det här miljardpaketet hoppas staten kunna stöda företagen, kommunerna och medborgarna som har det svårt.

rektorerna Edvard Johansson och Mikko Hupa.




Biträdande professor Edvard Johansson hoppas regeringen snabbare skulle lägga in fler åtgärder.
rektorerna Edvard Johansson och Mikko Hupa.
Bild: Högskolan på Åland
professor,rektorerna edvard johansson och mikko hupa.

– Nationen Finland kan i det läge vi befinner oss nu göra två misstag och de är att antingen göra för lite eller göra för mycket, säger biträdande professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi Edvard Johansson. Jag anser att staten hellre får göra för mycket och ta de lån som krävs för att bära oss över den pandemi och akuta kris som pågår.

För ekonomin är det bra om man så småningom kan börja gå över till något av ett normalläge men eftersom ingen riktigt vet när det blir så är det bra att staten tar en aktiv roll.

– Hittills har regeringen meddelat om stödpaket i miljardklassen men som jag ser det behövs det ännu mer, säger Johansson. Främst är det företagen som behöver hjälp och gör man inte tillräckligt här är risken stor att det blir massarbetslöshet och en långvarig kris.

Ravintola Ismet Helsingin Jätkäsaaressa Koronan aikaan




Coronapandemin har slagit hårt mot företag inom exempelvis restaurangbranschen som tvingats lägga lapp på luckan.
Ravintola Ismet Helsingin Jätkäsaaressa Koronan aikaan
Bild: Rami Moilanen/ Yle
restauranger,coronavirus

Staten har redan meddelat om flera tilläggsåtgärder i maj och i augusti förväntas också en ny tilläggsbudget vara aktuell.

– Jag tror nog att det nu krävs snabba beslut och direkta stöd för exempelvis företagen och ett sätt är att betala företagen för den omsättning som gått förlorad i och med pandemin och de restriktioner regeringen har infört, säger Johansson. Annars är risken stor att företagen faller en efter en.

Oro över ökad skuldsättning

Vissa röster har höjts mot att regeringen och staten nu skuldsätter sig ytterligare. En par av målsättningarna då regeringen kom till makten var att öka sysselsättningen och minska på skuldsättningen.

Nu är risken stor att det går tvärtom och statens skuldbörda ökar markant.

– Ifall regeringen skulle välja att inte skuldsätta sig i det läget vi befinner oss skulle Finland snabbt befinna sig i en ännu större kris, säger Johansson. Skulder behöver inte direkt göra staten handfallen och passiv utan det kan också aktivera politikerna.

50 euros sedlar




Nu får staten inte vara rädd att skuldsätta sig anser biträdande professor Johansson.
50 euros sedlar
Bild: Henrietta Hassinen / Yle
euro,pengar,sedlar,ekonomi,valuta,Skuld,lån (pengar),Lön,bank,ränta

Johansson tror att den krismedvetenhet som regeringen nu får och de skulder som tas kan öppna en del av de politiska lås som har funnits.

– Man är helt enkelt tvungen att se över det finländska samhället och sikta blicken på de följande 20 åren och hur man vill utveckla republiken och genomföra de stora strukturella förändringarna det har varit tal om så länge, säger Johansson.

Regeringen får ett halvbra vitsord för krishanteringen så här långt

Johansson är redo att ge 7,5 i vitsord åt Sanna Marins regering så här långt. Vitsordet kunde ha varit bättre om regeringen hade genomfört en del av åtgärderna snabbare.

– Regeringen har kanske enligt min mening varit långsam vad gäller en del av de åtgärder man nu har berättat om, säger Johansson. Men det är förstås svårt att få insyn i hur regeringen har arbetat och en del av de åtgärder man har gjort kräver också tid att genomföra så situationen är naturligtvis inte svartvit.

Regeringen måste nu också inse att vikten av att stödja kommunerna. Närmare en miljard euro riktas till kommunerna men frågan är om det räcker.

Vägskylt med texten Kimitoön Kemiönsaari samt Kimitoöns kommunvapen.




Många kommuner, däribland Kimitoön har meddelat om samarbetsförhandlingar till följd av coronapandemin.
Vägskylt med texten Kimitoön Kemiönsaari samt Kimitoöns kommunvapen.
Bild: Yle/Monica Forssell
Kimitoön,skylt,trafikmärken

– Regeringen måste inse att kommunerna är deras bästa bundsförvanter i kampen mot pandemin men också vad gäller ekonomin, säger Johansson. Den offentliga sidan kommer dels att få mindre skatteintäkter men också tampas med högre sjukvårdskostnader och det kräver stöd.

Johansson hoppas att regeringen inser detta och inte tummar på stödet till kommunerna.

– Det är bättre att få stöd och bevilja lån för att kommunerna inte ska behöva permittera sin personal, säger Johansson. Trots att alla inte har arbetsuppgifter är det viktigt för kommunerna att fortsättningsvis betala lön åt dem för det i sin tur bidrar till att hålla de ekonomiska hjulen rullande.

Så Johansson hoppas att regeringen inte sparar på krutet nu då Finland är mitt inne i krisen.

– Möjligheterna till stora misstag finns förstås men min åsikt är att det är bättre att ta i lite för mycket i det här skedet än att ta i för litet, säger Johansson.



Source link

Det finns familjekaféer för nyblivna vuxna men nya doktorander lämnas vind för våg – ny förening vid ÅA vill se till att ingen lämnas utanför | Åboland


Inka-Maria Nyman deltog tillsammans med sin kompis Ylva Perera på ett informationstillfälle för nyanställda doktorander vid Åbo Akademi. Perera frågade om det fanns något gemensamt forum där doktorander samlades och fick ett nekande svar. Då sa Nyman: “Hördu Ylva, vi ska grunda en förening!”

Det här var hösten 2019. Strax efteråt skickade de ut ett mejl till alla doktorander vid Åbo Akademi och på en vecka fick de över 120 svar.

– Det överraskade oss totalt. Det finns nämligen knappa 800 doktorander totalt vid Åbo Akademi så vi märkte att det helt klart finns en efterfrågan, säger Nyman.

Fyrtio personer samlades på plats och 11 via Zoom och föreningen kunde grundas. Det här hände för några veckor sedan, innan coronaviruset hade spridits i Finland med efterföljande restriktioner.

– Vi var alltså lite på femtio doktorander som var med och grundade den här föreningen, så det känns fint. Och jag är lättad att vi faktiskt hann ha det där mötet, nu skulle det ju vara mycket svårare, säger Nyman.

en kvinna i vårkläder står i vårväder vid aura å




Inka-Maria Nyman är doktorand i musikvetenskap vid Åbo Akademi. Hon vill gå emot den gamla synsättet på att doktorera.
en kvinna i vårkläder står i vårväder vid aura å
Bild: Yle/Jasmine Urwäder
doktorand,inka-maria nyman

Vill öka kontakten mellan doktoranderna

Inka-Maria Nyman är nu ordförande för den nygrundade Doktorandföreningen vid Åbo Akademi. Robin Lybäck är viceordförande.

Vad är syftet med den här föreningen?

– Att doktoranderna ska hitta varandra. Det finns nämligen den här traditionella synen på att doktorera att man är ganska ensam, säger Nyman.

Min handledare beskrev det som att man kastar ut alla doktorander i vattnet och de som lär sig att simma tar sig till andra sidan och får sin doktorsexamen och de som drunknar så är det sen inte sist och slutligen så synd om― Inka-Maria Nyman, ordförande för nya Doktorandföreningen vid Åbo Akademi

Hur har det då varit att doktorera innan den här föreningen grundades?

– Det har varit överraskande lite kontakt tidigare mellan olika fakulteter och olika ämnen. Att göra en doktorsavhandling blir ju ofta ett ganska ensamt arbete, säger Lybäck.

– Därför har det varit jättefint att se att det redan under det här skedet när vi grundat föreningen har våra möten fört ihop doktorander från olika ämnen och vi har hittat varann, fortsätter han.

en man i svarta vårkläder står i vårväder vid aura å




Robin Lybäck är doktorand i sociologi vid Åbo Akademi. Han säger att det är svårt att diskutera med andra om sina funderingar.
en man i svarta vårkläder står i vårväder vid aura å
Bild: Yle/Jasmine Urwäder
doktorand,robin lybäck

Det hade redan funnits en hel del planer på evenemang, men på grund av coronasituationen läggs mycket på is i det här skedet.

– Men vi kommer att ha allt från sådana evenemang där vi lär känna varandra till sådana evenemang som ger oss färdigheter som vi behöver i vårt arbete. Det är de två huvudpunkterna, säger Lybäck.

Familjekaféer var inspirationskällan

Inka-Maria Nyman har nyligen kommit från en mammaledighet och hon berättar att familjekaféer egentligen varit en av inspirationskällorna till den här föreningen.

– Då jag kom från en mammaledighet och började doktorera ville jag hitta en liknande gemenskap som finns vid olika familjekaféer, så att man vet att då väggarna kommer emot och världen rasar samman så finns det någon som man kan vara i kontakt med, säger Nyman.

Hon säger också att doktorander faktiskt är en väldigt brokig skara människor, eftersom doktoranderna kan vara i olika åldrar, från olika fakulteter, vara av olika nationaliteter, i olika livssituationer och ha olika finaniseringsmöjligheter.

– Och vi vill att ingen doktorand blir ensam och känner att de är den enda som håller på med det här och tampas med de stora frågorna. För det är svårt att doktorera, säger Nyman.

– Så vi vill öka doktoranders personliga välmående, men också professionellt nätverkande och vem vet vilka fantastiska samarbetsprojekt man kan hitta på när man sen lär känna varandra, fortsätter hon.

Dessutom anser både Nyman och Lybäck att det är viktigt att det ska gå att delta på distans i så många av evenemangen som möjligt. Speciellt med tanke på att Åbo Akademi finns på flera orter.

En trädörr vid ingången till Humanisticum




Oberoende av varandra har det också dykt upp liknande doktorandföreningar vid andra universitet. Nyligen har en grundats vid Helsingfors universitet och vid Åbo universitet håller man som bäst på att grunda en förening för doktorander.
En trädörr vid ingången till Humanisticum
Bild: Linus Hoffman / Yle
Åbo Akademi,dörrar,fönster,humanistiska fakultetenten vid åa

Vardagen fortsätter men på distans för doktoranderna

Sedan 18 mars har varken studenter, doktorander eller personal haft tillgång till Åbo Akademis utrymmen.

För Nyman och Lybäck betyder det här arbete på distans, vilket inte är problematiskt för Lybäck.

– Jag har inga problem att arbeta hemifrån. Allt som jag jobbar med kan göras hemma och jag har inte heller kurser just nu att hålla. Allt fortsätter, men i lite andra förhållanden, säger Lybäck.

Vad har ni för tips för att få en fungerande arbetsdag på distans?

– Fortsätt som vanligt, gör allt som du kan göra. Det finns sätt att ha kontakt ändå, säger Lybäck.

– Strukturera din vardag, håll kvar rutinerna, klä på dig på morgonen, trots att det lockar att sitta i pyjamas vid datorn – och sen motionera och försök få frisk luft, äta ordentligt och inte bara snaska lite och försök göra skillnad mellan att vara på jobb och annars bara arbeta hemma. Men det är jättesvårt, säger Nyman, och fortsätter:

– Håll i minnet att det här kommer gå över. Det är såhär en tid, men vi fixar det!



Source link