“Det finns inget för motsvarande pris i Helsingfors” – billigare och större boende lockar både privatpersoner och investerare till Åbo | Åboland


Coronapandemin har öppnat möjligheten för många att inleda ett nytt liv på en ny ort. Bland annat lägre bostadspriser lockar allt fler invånare från Helsingfors till Åbotrakten.

Hur vill jag leva och hurdant liv vill jag ha i framtiden? Stort, centralt, närhet till vad? Coronapandemin har fått många att reflektera över sin boendesituation. Och orsakerna till en flytt eller en ny livsstil kan vara många. Men för Karl Österlund och Iiris Talvitie var tanken om ett större boende för en billigare peng en morot för flytt till Åbo.

Då Svenska Yle träffade paret tidigare i år hade de bestämt sig för att lämna Helsingfors och leta efter ett nytt hem i Åbo. Några månade senare har de hittat jobb och köpt en bostad i Åbo och flyttlasset till den nya hemstaden går i början av sommaren.

Hittade drömhemmet i Port Arthur

Österlund ser nu fram emot att få flytta in i den nya lägenheten och hitta nya platser i den nya hemstaden.

– Det känns bra och vi känner oss ivriga inför flytten. Det är spännande och nytt. Det känns helt bra. Nu har man tid att säga adjö åt Helsingfors och vi väntar på att få njuta av sommaren i Åbo, säger Österlund.

Karl Österlund och Iiris Talvitie.




Karl Österlund och Iiris Talvitie.
Karl Österlund och Iiris Talvitie.
Bild: Privat.
Åbo,Karl Österlund och Iiris Talvitie

Då paret började leta efter boende i Åbo hade de siktet på de populära trähuslägenheterna i Port Arthur. De ville ha en ganska stor lägenhet där de kunde trivas i en längre tid.

– Vi skulle inte fått något motsvarande i Helsingfors. De här trähusen i Åbo är så pass unika lägenheter. Det finns inget för motsvarande pris i Helsingfors, inte heller lika stort utbud. Det är faktiskt unikt och vi får mycket mer för pengarna.

Enligt Österlund har parets flytt väckt positiva och nyfikna reaktioner bland bekanta. Han konstaterar att det är ganska vanligt att man stannar i huvudstadsregionen ifall man är född där, men deras flytt visar att det går att tänka annorlunda.

– Jag tror att det har påverkat människor att se att vi har vågat göra det här. Det kanske visar att det finns andra möjligheter än Helsingfors. Framtiden får visa ifall någon annan också bestämmer sig för att byta stad.

Vy längs Trädgårdsgatan i Åbo, med ett grönt trähus och Mikaelskyrkan i bakgrunden.




Stadsdelen Port Arthur i Åbo.
Vy längs Trädgårdsgatan i Åbo, med ett grönt trähus och Mikaelskyrkan i bakgrunden.
Bild: Linus Hoffman / Yle
Åbo,VIII stadsdel,trähus,träbyggnader,Mikaelskyrkan i Åbo,skyddsvägar,Mikaelskyrkan,trädgårdsgatan i åbo

Intresset för Åbo har blivit allt större

Österlund och Talvitie är inte de enda som valt att lämna Helsingfors just i år. Statistikcentralens preliminära befolkningsstatistik visar att Helsingfors förlorade överlägset flest invånare i jämförelse med andra städer under årets första månader. Kring 2 000 helsingforsare valde att flytta från huvudstaden under årets början.

Åbo är en stor stad med all service nära och det finns eventuellt lite mer luftighet i bostäderna här.

Efter den första coronavågen i Finland märkte Michael Artzén, försäljningskonsult vid Huoneistokeskus, att intresset för att flytta till Åboregionen ökade. Och sedan dess har intresset fortsatt.

– Vi märkte då att allt fler blev intresserade av att lämna storstan och flytta från huvudstadsregionen mot Tammerfors, Borgå och Åbo.

Enligt Artzén är det främst barnfamiljer och unga par som planerar att bilda familj som är sugna på Åbotrakten.

– Många vill köpa egnahemshus och större radhuslägenheter i Åbotrakten.

Planritning över flera bostäder.




Planritning över flera bostäder.
Bild: Tiina Jutila / Yle
bostadsköp,boende,hem,bostadslån,lån,skulder,Planritning,familjer

– Det är trångt i huvudstaden och man har delvis byggt för smått. Nu vill folk ha mer utrymme. Åbo är en stor stad med all service nära och det finns eventuellt lite mer luftighet i bostäderna här.

Även om priserna har gått upp i Åbo får man fortfarande billigare boende här, vilket lockar många.

– Om det kommer ett bra hus i Rusko till salu är kring 15 procent av de intresserade från Nyland. Förut har det kanske varit fem procent.

Vi känner ingen i Åbo och har inga bekanta eller vänner här.

Petri Abrahamsson, regionchef på Aktia fastighetsförmedling, säger att han inte noterat en märkbar ökning bland köpare från Helsingfors. Däremot är intresset för Åbo stort bland investerare från huvudstadsregionen.

– För många är det fortfarande ett lite för stort steg att välja Åbo framför Helsingfors. Men om en etta är till salu i Åbo är det ofta många från huvudstadsregionen som vill köpa den.

De höga bostadspriserna i Helsingfors har gjort det mindre lönsamt för investerare att köpa bostäder där. Därför väljer allt fler att placera sina pengar i bostäder i Åbo istället.

Ett par sitter vid kajkanten vid Aura å och tittar på sina mobiltelefoner.




Ett par sitter vid kajkanten vid Aura å och tittar på sina mobiltelefoner.
Bild: Arash Matin/Yle
Aura å,Åbo,parförhållande,kvinna,man,Solsken,mobiltelefoner,Picknick,lunch

Ett helt nytt liv och stad väntar

Förutom investerare är barnfamiljer en stor, ny grupp köpare från huvudstadsregionen.

För Maria Björklund med familj blev flyttplanerna till Åbo ett mer överraskande beslut. Familjen bor i Esbo, men kommer i sommar att lämna huvudstadsregionen för ett nytt liv i Åbo.

Orsaken till flytten är att Björklunds man fick ett bra jobberbjudande, och familjen lockades inte av ett liv där familjen delar sin vardag i två olika städer.

– Vi började fundera på vad som egentligen höll oss kvar i Esbo och så bestämde vi oss för att hela familjen skulle flytta till Åbo!

Maria Björklund.




Maria Björklund.
Maria Björklund.
Bild: Privat.
Åbo,maria björklund

Flytten blir på många sätt ett nytt och spännande äventyr. Staden är så gott som obekant för hela familjen.

– Förutom några enstaka besök är Åbo en ganska främmande stad för oss. Vi känner ingen i Åbo och har inga bekanta eller vänner här.

Flytten har därför väckt en del förvåning.

– Visst har många varit lite överraskade över att vi lämnar huvudstadsregionen. Men många har samtidigt varit väldigt uppmuntrande och glada för vår skull.

Flera personer köar till en utservering, vid Åbo domkyrka.




Flera personer köar till en utservering, vid Åbo domkyrka.
Bild: Yle/ Arash Matin
Åbo,uteservering,Åbo domkyrka,sommar

Coronan gjorde flytten möjlig

Familjens äldsta barn ska börja skolan i höst och Björklund ansåg att det var ett bra tillfälle att flytta. Dessutom hjälpte coronan på traven för att hon skulle ha möjlighet att fortsätta jobba på distans från Åbo.

– Utan coronan och distansarbetet hade vi kanske inte haft möjlighet att göra den här flytten. Jag har en modern och trevlig arbetsplats som gjort det möjligt för mig att fortsätta på mitt arbete trots att vi flyttar.

Venla Salomaa työskentelee tietokoneen äärellä.




Venla Salomaa työskentelee tietokoneen äärellä.
Bild: Arttu Timonen / Yle
sommarjobb,sommararbetsplatser,distansarbete,hem,Transport- och kommunikationsverket,arbetspraktik,praktikantplatser,coronavirus,COVID-19,coronavirusutbrottet i Finland 2020,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,Helsingfors,sommar,2020

Familjen ser också fram emot det hem de kommer ha möjlighet att köpa i Åbo.

– För vår lägenhet i Esbo får vi betydligt större boende och större trädgård i ett lugnare område, vilket är skönt då jag framöver kommer att jobba hundra procent på distans.

– Det känns dessutom trevligare att låta sina barn växa upp i en lite mindre stad.

Nya hemmet väntar ännu

Det perfekta nya hemmet i Åbo har ännu inte dykt upp trots att den planerade flytten närmar sig.

– Jag måste erkänna att det varit ganska utmanande att hitta ett lämpligt boende. Vår lägenhet i Esbo såldes genast. Vi har märkt att alla bra boenden i Åbo går åt väldigt fort. Det är en ganska knepig situationen ur köparens perspektiv just nu.

Men Björklund litar på att de ska hitta något bra för familjen.

– Vi ser ivrigt fram emot flytten och att få lära känna vår nya stad för att se vad Åbo har att erbjuda.

Turun Aurakadun näkymä Taidemuseolta Aurajoelle päin




Turun Aurakadun näkymä Taidemuseolta Aurajoelle päin
Bild: Lotta Sundström / Yle
Åbo,centrum,trafik



Source link

S:t Karins fullmäktige träffas på plats trots coronaläget – ledamoten: “Det ger en mycket dålig bild av staden” | Åboland


Måndagens fullmäktigemöte i S:t Karins kommer att hållas på plats i S:t Karinshuset, och inte på distans. Beslutet att fullmäktige ska mötas ansikte mot ansikte i coronatider har rört upp känslor hos fullmäktigeledamoten Åsa Gustafsson från SFP.

– Vi borde följa rekommendationerna och ta coronaläget på allvar. Varför ska fullmäktige få samlas med stora grupper när de lokala företagarna tvingas ta i beaktande reglerna kring social distansering? Det här ger en mycket dålig bild av staden, säger Gustafsson.

“Borde föregå med gott exempel”

Gustafsson är mycket besviken över situationen. Hon berättar också att hon har kontaktat fullmäktigeledningen och bett dem tänka om inför måndagens möte.

– Vi borde följa rekommendationerna och föregå med gott exempel som beslutsfattare. I Pargas, Åbo, Lundo, Pemar och Salo möts fullmäktige på distans, säger Gustafsson.

Kvinna står framför stora glasfönster.




Åsa Gustafsson hoppas att fullmäktigeledningen tänker om och ordnar mötet på distans istället.
Kvinna står framför stora glasfönster.
Bild: Yle/Pontus Nyqvist
Svenska folkpartiet i Finland,Åsa Gustafsson,åsa gustafsson

Enligt regionförvaltningsverkets direktiv är det möjligt att anordna möten inomhus för grupper på över 20 personer om det är möjligt att vidta tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Omöjligt att följa rekommendationerna

Gustafsson menar ändå att det är omöjligt att anordna fullmäktigemöte i S:t Karinshuset utan att samtidigt utsätta de medverkande för en förhöjd smittorisk.

– Vi är 51 ledamöter, och det är helt omöjligt att hålla riktlinjerna gällande social distansering. Dessutom finns det andra i huset som är på plats under tiden. Jag har talat med flera andra fullmäktigeledamöter, och de är lika förvånade som jag.

Etätyöskentelyä kotona.




Alla har inte möjlighet att delta på distansmöten.
Etätyöskentelyä kotona.
Bild: Tiina Jutila / Yle
coronavirus,virussjukdomar,COVID-19,smittsamma sjukdomar,undantagslagar,undantagstillstånd,karantän,Förkylning,influensa,distansarbete,distansmöten,Skype

Enligt Gustafsson har stadsstyrelsen i S:t Karins gjort upp riktlinjer kring distansmöten, och beslutat att nämndmöten och olika rådsmöten arrangeras på distans. I vissa fall har det ändå varit möjligt att träffas ansikte mot ansikte.

– Jag är ansvarig för äldre- och pensionärsrådet. Där finns många som inte har möjlighet att delta på distans. Så vi ordnade möte, men med masker och utan kaffeservering. Men då är det frågan om en liten grupp som möts, inte 70 personer i ett och samma hus.

Vill inte läsa om smittospridning i tidningarna

Gustafsson tror att beslutet att hålla mötet på plats beror på att fullmäktigeledningen anser att röstningarna tar för länge när de utförs på distans.

Enligt henne är detta inte en tillräcklig orsak, och hon efterfrågar i stället innovativt tänkande.

– Det skulle kunna vara en hybrid. Vissa på plats och vissa borta. Jag vill inte se några tidningsrubriker efter mötet om att coronafall uppdagats, säger Gustafsson.

Enligt Gustafsson är det fortfarande möjligt att ändra på beslutet före måndagen.

Fullmäktigeordföranden: “Lugnt coronaläge i S:t Karins”

Fullmäktigeordförande Jere Järvinen håller inte med om att det skulle vara omöjligt att hålla mötet på ett säkert sätt.

– Coronaläget i S:t Karins är lugnt för tillfället. Vi har ändå tänkt på säkerheten och infört masktvång. Är man sjuk skall man ta sitt ansvar och inte komma till mötet, säger Järvinen.

Enligt Järvinen finns det inga planer på att hålla mötet på distans, men han säger också att detta kan ändras ifall coronaläget skulle förvärras under helgen.

– Om det inte händer något exceptionellt innan måndag kommer mötet att hållas som planerat.



Source link

Åbo får ett center för läkemedelsutveckling – outnyttjad potential inom branschen i Finland | Åboland


Åbo föreslogs bli placeringsorten för ett center för läkemedelsutveckling enligt en rapport som blev klar i fjol. Men först nu har det blivit klart att centret verkligen ska grundas i Åbo.

Det meddelade vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko (Centern) under Yle Turkus partiordförandetent.

Social- och hälsovårdsministeriet tar i beslut gällande grundandet av centret. Sittande social- och hälsovårdsminister är Krista Kiuru (SDP).

– Kiuru berättade förra veckan för mig att man jobbar med ärendet och att centret kommer till Åbo. Jag pressade henne tyvärr inte på närmare information om tidtabellen. Men det är klart att Åbo blir platsen och man reserverade pengar redan under den förra valperioden, så nu måste man bara driva projektet vidare, säger Saarikko.

Keskustan puheenjohtaja Annika Saarikko




Med tanke på det rådande läget bör man enligt Annika Saarikko ha förståelse för att projektet dragit ut på tiden.
Keskustan puheenjohtaja Annika Saarikko
Bild: Petteri Sopanen / Yle
Centern i Finland,Annika Saarikko,Leader of the Centre Party

Centrets uppgift är att främja konkurrenskraftig läkemedelsutveckling och skapa tillväxt inom hälsobranschen. Forskningen i Finland är av hög kvalitet, men jämför man internationellt är det sällan som kommersiella produkter uppstår.

Enligt Social- och hälsovårdsministeriet finns det därför outnyttjad potential inom läkemedelsforskningen. Centret betjänar hela Finland.

Tidtabellen fortfarande oklar

Det är ännu oklart exakt när verksamheten vid centret kan börja vilket delvis beror på coronapandemin.

– Coronaviruset har hållit ministeriet fullt sysselsatt, så låt oss ha förståelse för att ett stort framtida projekt har låtit vänta på sig, säger Saarikko.

Åbo universitet har tidigare gjort en bedömning om att kostnaderna för centret under de första sju åren ligger på cirka 25-30 miljoner euro. Det här gäller både kostnader för grundandet och användningen av centret.

Under förra valperioden beslöt regeringen att finansiera centret med 11 miljoner euro. Ännu är det öppet om verksamheten ska organiseras som ett aktiebolag.

Enligt Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo skulle den nuvarande regeringen behöva satsa 20 miljoner euro för att få igång verksamheten på centret.

En välkommen lösning

Jukka Westermarch, som är forskningsdirektör för Åbo biovetenskapscenter, säger att det både var ett välkommet och väntat beslut av Social- och hälsovårdsministeriet att placera det nationella centret för läkemedelsutveckling just i Åbo.

– Nog måste man ju förstå att när ett sådant här projekt kommer till trakten, där det redan finns en högklassig forskning och kommersiell läkemedelsutveckling, så för det med sig tilläggsresurser. I det långa loppet kommer hela branschen att förstärkas i det här området, säger han.

Silmätutkimuslaitteita Taysilla.




I Åbo finns flera aktörer som kunde stöda och få stöd av det nya centret för läkemedelsutveckling.
Silmätutkimuslaitteita Taysilla.
Bild: Antti Eintola / Yle
Tammerfors universitetssjukhus,medicin,operationssalar

Att hitta lämpliga lokaler borde inte vålla några större bekymmer, eftersom centret i början endast skulle behöva 8-10 anställda. Till exempel i PharmaCity och BioCitys byggnader kunde man också hitta de forskningstjänster som centret är i behov av.

Westermarck beräknar att rekryteringarna kunde skötas i början av nästa år, och att verksamheten vid centret kunde komma igång i slutet av 2021.

Vid universitetscentralsjukhuset och högskolorna jobbar sammanlagt 1000 personer inom medicinsk forskning. Läkemedels- och diagnostikindustrin i Åbo sysselsätter över 3500 personer.

Artikeln baserar sig på Kansallisen lääkekehityskeskuksen sijaintipaikaksi varmistui Turku skriven av Johanna Lehtola. Pontus Nyqvist översatte texten.



Source link

Uppstartsföretag i Åbo gjorde miljonaffär med nytt blåstest – coronaepidemin har gett fart åt ny teknik | Åboland


Pekka Rissanen, vd för Deep Sensing Algorithms, som utvecklat ett nytt blåstest för att diagnosticera en coronainfektion, kunde på torsdagen bekräfta att företaget hade fått sina första order, skriver Yle Uutiset.

Och det var ingen liten beställning – apparater till ett värde av 16 miljoner euro ska exporteras till Karibien, Spanien och Portugal.

Man väntar på att Fimea ska godkänna säkerhetsgarantin och CE-märkningen i oktober. Efter det vill man komma igång med produktionen som också ska starta i oktober. Det har gått fort för uppstartsföretag som är mindre än 100 dagar gammalt.

En vit avlång plastcylinder med några knappar på. Vid sidan två munstycken.




Den nya apparaten förkortar testningstiden till bara några minuter.
En vit avlång plastcylinder med några knappar på. Vid sidan två munstycken.
Bild: Deep Sensing Algorithms
Coronatestning

– Jag skulle säga att tillverkningen kommer att ske i sydvästra Finland. Jag säger inte i vilken kommun eller stad eftersom det fortfarande finns två alternativ, förklarar Rissanen som ännu är lite hemlighetsfull.

Målet är att tillverka 100 000 coronablåstest ännu i år.

Diagnosen kommer inom några minuter

Den finländska uppfinningen använder artificiell intelligens för diagnostiseringen. Klienten blåser två till fyra gånger under en halv minut in i analysatorn vars nanosensor mäter och kan registrerar kortvariga organiska föreningar i utandningsluften.

Alla sjukdomar orsakar olika slags föreningar och genom tester i Finland och utomlands har enheten lärt sig att känna igen biomarkörerna för covid-19. Diagnosen kommer inom några minuter.

Förutom att den är snabb är den inte heller särskilt dyr i drift. Kostnaden för ett test är ett par euro, även om priset i praktiken stiger på grund av personalkostnaderna.

– Vi har strävat efter att ändra testningslogistiken. Man vill inte längre testa de sjuka på sjukhuset, utan behöver kunna testa till synes friska människor i samhället i stort, säger Pekka Rissanen.

Snabbtestningen är särskilt lämplig vid gränskontroller eller på arbetsplatser. Bland annat har man vid hotellkedjor och turistorter i Finland varit intresserade av den nya testapparaten.

En apparat mer exakt än Coronablinkern utvecklades i Åbo

Noccela, ett företag som tidigare hade utvecklat teknik mot butiksstölder, var liksom många andra företag tvungna att tänka om sin verksamhet efter att coronaepidemin bröt ut.

Företaget, som använder en egen lokaliseringsteknik, kontaktades av ett företag i USA som letade efter system som kunde garantera säkerhetsavstånd mellan människor.

Noccela har tagit fram en apparat som liknar en hållare för id-kort som används på många företag. Den här hållaren piper i fall säkerhetsavståndet till andra människor är mindre än 1,5 eller 2 meter.

Kuvassa lentoemäntä työskentelee Finnairin lennolla AY 435 Helsingistä Ouluun syyskuussa 2020.




Tanken med Noccelas spårningsapparat är att man ska kunna undvika att hela personalen i ett företag försätts i karantän.
Kuvassa lentoemäntä työskentelee Finnairin lennolla AY 435 Helsingistä Ouluun syyskuussa 2020.
Bild: Silja Viitala / Yle
september,2020,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Finland 2020,ekonomi,Recession,flygning,resande,Resande och pendling,turism,Finnair,flygplan,resenärer,ansiktsmasker,andningsskydd,flygvärdinnor,kabiner,kabinpersonal

Apparaten registrerar också mer än 1 500 möten vilket gör det lättare att lokalisera personerna om någon smittats av viruset. Uppgifterna överförs trådlöst till en gemensam databas.

På det här sättet vill man undvika att ett helt företag behöver stänga ner i fall någon i personalen insjuknar. Den senaste månaden har produkten sålts över hela världen, bland annat till industrianläggningar, kryssningsfartyg och i den tyska ligan Bundesliga.

Medvind för hälsoteknik

Också ArcDia, som analyserar antikroppar mot coronaviruset, har nyligen undertecknat ett betydande distributionsavtal som gör det möjligt att komma in på den europeiska marknaden.

Dessa tre exempel visar enligt Saara Hassinen, VD för Finlands hälsotekniska förening, vilken medvind företag inom hälsoteknik har idag.

Saara Hassinen, terveysteknologian ry.:n toimitusjohtaja seisoo Helsingin messukeskuksen aulassa ja hymyilee..




Saara Hassinen säger att det går bra för olika företag inom hälsoteknik nu.
Saara Hassinen, terveysteknologian ry.:n toimitusjohtaja seisoo Helsingin messukeskuksen aulassa ja hymyilee..
Bild: Katriina Laine / Yle
medicinsk teknologi,Messukeskus Helsinki

– Alla monitorer, ventilatorer och maskiner relaterade till intensivvård har sålt riktigt bra. Diagnostiken har ökat, lösningar för hygien och även digitala lösningar för distansvård har gått framåt, berättar hon.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Start-up-yritys teki miljoonakaupat puhallustestistä – Korona-aika on synnyttänyt uutta terveysteknologiaat av Markku Sandell. Artikeln är översatt av Amanda Vikman.



Source link

Intresset för bostadslån har ökat under sommaren – lån för fritidsbostäder populärast | Åboland


Under sommaren har intresset för bostadslån igen trappats upp efter en vår som präglats av ovisshet. Nu är folk särskilt intresserade av att söka om lån för fritidsbostäder och även egnahemshus.

Hos både Aktia och Andelsbanken har man märkt av ett uppsving i efterfrågan på bostadslån i och med sommarens coronalättnader.

Petri Leino, som ansvarar för privatkunder vid Åbonejdens andelsbank, berättar att banken till en början av coronaepidemin hade fullt upp med att justera kundernas låneamorteringar.

– Epidemin skapade en svacka till en början under våren. Men i och med lättnaderna i samhället har vi noterat en konstant växande efterfrågan på bostadslån.

Oscar Taimitarha, regiondirektör vid Aktia i Nyland, instämmer och beskriver coronakrisens inledningsskede som en våt trasa på bostadsmarknaden.

En nyckelknippa i ett hörn på ett bord.




Mängden låneansökningar har ökat till sommaren.
En nyckelknippa i ett hörn på ett bord.
Bild: Kimmo Hiltunen / Yle
bostadsaktiebolag,bostäder,bolån,bostadsförmedling,Nyckel

Vid Nordea har man däremot inte uppmärksammat någon särskilt skiftning i kundernas lånebeteende. Enligt Juha Lehtonen, chef för bostadsfinansiering vid Nordea i Åbo, har det inte förekommit någon speciellt stor tillväxt sommartid. Däremot har de på Nordea upplevt att låneefterfrågan varit så gott som avbrottsfri hela året.

– Trots att coronaviruset har härjat i bakgrunden har låneefterfrågan fortsatt så gott som utan avbrott, säger Lehtonen.

Intresset för fritidsbostäder stiger

Redan i april kunde man vid Andelsbanken notera ett allt större intresse för fritidsbostäder. Efterfrågan har även varit större än tidigare vårar.

– Det tycker jag är ganska förståeligt. Många kanske hade planerat att åka på resa, men på grund av det rådande läget i världen är det inte möjligt. Detta har kanske lett till att allt flera började fundera på fritidsbostäder, förklarar Petri Leino.

Myynnissä oleva rantasauna.




Efterfrågan på fritidshus har varit större än tidigare år.
Myynnissä oleva rantasauna.
Bild: Jarkko Riikonen / Yle
fritidshus,sommarstugor,semesterbostäder

Oscar Taimitarha berättar att man på Aktia noterat en anmärkningsvärt livlig juni månad både i Åboregionen och i andra regioner.

– Man kan säga att det händer mycket nu här på banken. Många jobbar långa dagar i och med att tillväxten ökat under semesterperioden.

Trots att antalet vanliga bostadsaffärer är lägre än i fjol, har man också på bostadsmarknaden observerat ett uppsving på efterfrågan i jämförelse med några månader innan.

– Efterfrågan har absolut ökat även på vanliga bostäder under de senaste veckorna. Vi får in en massa nya låneansökningar just nu, säger Petri Leino vid Åbonejdens andelsbank.

Oscar Taimitarha förklarar att den ökade efterfrågan beror på att behovet av att skaffa bostad står kvar trots coronaepidemin och att själva låneansökan därmed skjutits fram till sommaren.

Dessutom har man noterat ett nyfunnet intresse för fritidsbostäder och husbygge bland unga vuxna.

– Många yngre personer som inte aktivt har sökt sommarstugor tidigare har nu börjat visa intresse, säger Taimitarha.

Justeringarna i lånetaket har endast liten effekt

I och med den rådande situationen har Finansinspektionen strävat till lättnader på bostadsmarknaden. Därmed har lånetaket stigit från 85 procent till nuvarande 90 procent.

Med andra ord innebär det hur mycket egna besparingar man ska ha för att kunna lyfta lån för ett bostadsköp. Detta gäller inte de som köper sin första bostad.

Enligt Juha Lehtonen har den höjda procenten inte haft någon större inverkan.

– Trots att Finansinspektionen var oroliga över att bostadsmarknaden skulle frysa och därmed gjorde lånetaket mer kundvänligt, har handeln rullat på. Det har egentligen inte funnits något desto större behov av några lättnader.

Nycklar till bostad




Höjningen av lånetaket anses inte ha en märkbar betydelse.
Nycklar till bostad
Bild: Mostphotos
Bostad,bostadslån,ränta,Lån,Måttband,Bolåneränta

Lehtonen får medhåll av Oscar Taimitarha vid Aktia, som menar att höjningen inte påverkat den stora bilden.

– Det är inte den ändringen som är drivkraften för en aktiv bostadsmarknad.

Vid Andelsbanken anser man att det höjda lånetaket kan ha en positiv inverkan, framför allt för de som redan planerat att köpa lägenhhet.

– Personer som har sparat för att köpa bostad har först gått in för att ha 15 procent egna besparingar. Och nu då de bara behöver 10 procent så betyder det att de kan fatta beslut och agera lite tidigare än de tänkt sig. Så jag tror nog att det kommer att synas, antagligen syns det redan nu i det här skedet, säger Petri Leino.

Poisitivt att finländarna fortsätter konsumera

Petri Leino anser att finländarna trots coronakrisen ser positivt på framtiden och att de som kan också vågar konsumera och investera.

– Om vi ser på framåt på saker som en helhet så är det absolut positivt att vi i Finland har lyckats sköta coronaepidemin så bra. Så småningom får vi säkert själva i gång vår ekonomi.

Också Juha Lehtonen upplever att medborgarnas mod inte har försvunnit trots att coronavåren bromsat upp samhället.

Dessutom påpekar Oscar Taimitarha att coronakrisen fungerat som en väckarklocka för många.

– Folk har fått se över sin egen ekonomi. Var och en har fått inse att det inte är självklart att man kan leva utan besparingar. Det är ju ändå frågan om stora ekonomiska beslut.



Source link

Kommuner och församlingar kan hjälpa äldre med butiksbesök – men vi behöver också visa solidaritet med varandra | Åboland


I och med att personer som är över 70 år ska undvika att träffa andra för att minska risken för coronavirus, har grupper med frivilliga startats för att hjälpa dem som inte kan ta sig till butiken.

Även i kommuner och församlingar funderar man på hur man kan sträcka ut sin hand, så att ingen lämnas vind för våg i det exceptionella läget. Finlands regering meddelade på måndagen om att undantagstillstånd råder i landet fram till den 13 april. Det här görs för att bekämpa coronaviruset.

“Nu är det läge att ringa till en ensam bekant”

Enligt diakonissa Carita Eklund vid Åbo svenska församling kommer de anställda nu att ringa till alla pensionärer som de har kontakt med och som församlingen har kontaktuppgifter till.

– Vi frågar hur de har det och om de har anhöriga som kan hjälpa dem. Många är ensamma och då funderar vi på hur vi kan hjälpa dem, säger Eklund.

Diakonissa Carita Eklund står på gatan utanför Åbo svenska församling.




Många känner sig nu mycket ensamma, säger Carita Eklund.
Diakonissa Carita Eklund står på gatan utanför Åbo svenska församling.
Bild: Yle/Nora Engström
Åbo,carita eklund

Arbetet på församlingen har ändrat radikalt. Ingen gruppverksamhet ordnas och gudstjänsterna sköts virtuellt. Men det innebär också att församlingens anställda har tid att ringa runt och kolla hur församlingsmedlemmarna mår. Och det gäller oss alla.

– Nu gäller det att ringa till en ensam bekant eller någon som man inte hört av på länge. Nu är det rätt tillfälle att ringa och kolla läget, säger Eklund.

Åbo stads hemvård kartlägger behovet

Vid Kimitoöns kommun, Pargas stad och Åbo stad berättar man att de äldre som behöver hjälp får det.

Samtidigt understryker både kommunerna och församlingarna att alla nu ska visa solidaritet med varandra och hjälpa en äldre granne och släkting med butiks- och apoteksbesök.

Åbo stads hemvård kartlägger hjälpbehovet som bäst. I och med att beredskapslagen tas i bruk, kan anställda flyttas till nya arbetsuppgifter till de ställen där behovet är störst.

Situationen är ny, men Åbo stad följer med läget. Vid behov kan man få tag på uppgifter till alla äldre ensamboende i Åbo, men tills vidare har man inte vidtagit sådana åtgärder.

Kommunanställda vid Kimitoöns kommun hjälper med butiksbesök

I Kimitoöns kommun planerar man att hjälpa äldre med butiksbesöken i samarbete med församlingen. Det berättar kommundirektör Anneli Pahta.

– Vi kommer att ha arbetstagare i kommunen som inte kan sköta sina arbetsuppgifter på grund av undantagstillståndet. Därför kommer vi att använda den resursen för att hjälpa till, säger Pahta.

Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta.




Kommundirektör Anneli Pahta hoppas att kommuninvånarna hjälper varandra.
Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta.
Bild: Yle/Monica Forssell
kimitoöns kommundirektör,kommundirektörer

Det betyder att kommunanställda kan besöka butiken och köra maten till äldre personer som behöver hjälp. Kommunen och församlingen kommer att dela ut infoblad åt kommuninvånare, som potentiellt berörs av de nya rekommendationerna.

På det här sättet försöker man undvika att äldre personer besöker butiker och eventuellt utsätts för en smitta.

Invånaren betalar själv för maten, som körs hem till personen av en anställd inom kommunen. Samtidigt önskar Pahta att invånarna visar kamratanda mot varandra.

– Vi förväntar oss att alla stöder varandra och ser till att grannar, släktingar och andra bekanta erbjuds stöd. Det är inte endast kommunen som ska sköta det här. Men vi vill hitta de personer som är utan den här typen av stöd, säger Pahta.

Hemvården i Pargas stad hjälper till vid behov

Även Pargas stad kommer att erbjuda hjälp åt de äldre som behöver det, berättar Miia Lindström som är avdelningschef för social- och hälsovården.

– Vi har en skyldighet att hjälpa människor som är i behov av det på grund av ålder och sjukdom. Hemvården sköter besök till butiken och apotek, och den som behöver hjälp kan vara i kontakt med dem. Det finns en möjlighet att öka på den kapaciteten, säger Lindström.

Situationen kan ändra snabbt och kan vara en annan om en vecka. Då kan också vårdbehovet vara större, fortsätter Lindström.

en leende miia lindström




Enligt Miia Lindström kan man överföra mer resurser till hemvården vid behov.
en leende miia lindström
Bild: Yle/Jasmine Nedergård
Pargas,social- och hälsovårdsdirektör

Även Lindström understryker vikten av att alla hjälps åt och hör av sig till sina nära och kära. Nu då all verksamhet för äldre har lagts ner, finns risken att många känner sig ensamma.

– Jag tror att folk vill varandra väl och vill hjälpa varandra i den här situationen och det är jättefint.



Source link