“Fullständigt orädda fåglar bör vara en varningsklocka” – Åboland – svenska.yle.fi


Det finns en hel del fågelinfluensa i omlopp, säger Britt-Marie Juup vid Åbo djurskyddsförening. Kommer man över en sjuk eller död fågel får man inte röra den.

Fågelinfluensan är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor via direkt kontakt. Vi människor behöver ändå inte vara särskilt oroade, säger Juup.

– I de enstaka fall som jag hört om så har människan inte visat ett enda symptom. Däremot har jag nog hört om katter och rävar som dött i fågelinfluensa.

Juup rekommenderar att vara i kontakt med Åbo djurskyddsförenings larmcentral då du ser en sjuk fågel. Larmcentralen svarar dygnet runt.

Behöver man flytta på fågeln så är det viktigt att man håller koll på hygienen och är försiktig. Juup uppmanar att använda handskar och plastpåsar för att flytta på en sjuk fågel, gärna också med en skyddsmask framför munnen.

– Det är osäkert om fågelinfluensan smittar också via luftvägen. Vi vet från förut att den smittar genom beröring.

Det är sjöfåglar och rovfåglar som blir smittade

Fågelinfluensan drabbar allra oftast sjöfåglar och stora rovfåglar som brukar äta de smittade sjöfåglarna. Men också andra fågelarter smittas, säger Juup som arbetar med att ta emot anmälningar om sjuka fåglar.

– Svanar, ejder, olika sorters gäss, skarvar och måsar tycks nu också falla offer för sjukdomen.

Det händer att Åbo djurskyddsförening får ta emot en väldigt sjuk fågel som behöver eutanasi, säger Juup. Alla fåglar kan inte räddas, tillägger hon. Det finns inget botemedel för fågelinfluensa.

Juup känner inte till några fall där en fågel skulle ha blivit frisk från att ha smittats av fågelinfluensa. Allt som oftast slutar det med att fågeln dör, säger hon.

I Åboland har det kommit in fall från Houtskär, Nagu, Kimitoön, Reso och från centrum av Åbo. För Åbo centrums del är det främst måsar som rapporteras vara sjuka eller döda.

en kvinna.
Bildtext
Britt-Marie Juup är verksamhetsledare vid Åbo djurskyddsförening.

Bild: Lucas Ekblad / Yle

Så känner du igen fågelinfluensa

Juup beskriver fågelinfluensan som ett coronavirus hos fåglar. Fåglarna kan börja bete sig oberäkneligt, och exempelvis gå eller simma omkring i cirklar utan ett bestämt mål, tillägger hon.

Fullständigt orädda fåglar bör också vara en varningsklocka

― Britt-Marie Juup, Åbo djurskyddsförening

Så småningom lägger sig den sjuka fågeln ner på marken. Det är i det här skedet som det syns neurologiska symptom hos fågeln. Juup säger att fåglarna kan börja skaka på huvudet.

– Ett annat väldigt typiskt exempel på avvikande beteende är att fåglarna drar sitt huvud bakåt över ryggen.

Fåglar som putsar sig överdrivet mycket på bröstet kan också vara en indikator för att fågeln är sjuk.

– Är avföringen gul och slemmig är det troligtvis fråga om en sjuk fågel, säger Juup.

En skylt på en bil.
Bildtext
På Livsmedelsverkets hemsidor kan man följa med fågelinfluensa situationen. Till verket skickas anmälningar om fall i Finland.

Bild: Lucas Ekblad / Yle

Djurskyddsföreningen har kommit överens med Regionförvaltningsverket och med länsveterinären om att inte ta emot några som helst sjöfåglar eller rovfåglar utan att sätta dem i karantän först, säger Juup.

– Väl i karantänen tar vi svalgprover och kloakprover av fågeln. Proven skickas vidare till Helsingfors för undersökning. Först efter att vi fått ett negativt provsvar tar vi in dem i vårt djurhem.

Testar fåglarna positivt för fågelinfluensa så avlivas de.



Så här känner du igen fågelinfluensa – Britt-Marie Juup: “Fågeln kan se ut att äta mat som inte är där”



Spela upp på Arenan



Source link

“Gymnasiet har blivit en statusfråga” – Inrikes – svenska.yle.fi


Allt fler stadsunga söker sig till gymnasier utanför den egna hemstaden. Nyhetsbyrån STT:s granskning visar att hundratals unga den här våren har sökt till gymnasier i kranskommunerna.

Allt fler stadsunga söker sig till gymnasier utanför den egna hemstaden. Nyhetsbyrån STT:s granskning visar att hundratals unga den här våren har sökt till gymnasier i kranskommunerna.

STT utredde hur ofta unga i Helsingfors, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Uleåborg och Tammerfors sökte sig till gymnasier utanför den egna kommunen åren 2015 och 2022.

I Helsingfors har antalet unga som söker sig bort från hemstaden för att gå i gymnasiet ökat med över en tredjedel under den tiden. I Åbo har antalet stigit från 300 till över 500.

Samma trend syns i de övriga städerna i granskningen. Trenden har varit liknande i hela Finland, visar uppgifter från Utbildningsstyrelsens statistiktjänst Vipunen.

“Gymnasiet har blivit en statusfråga”

Janne Varjo, biträdande professor vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, säger att man i Finland redan länge sökt sig från landsbygden till städerna för att gå gymnasiet. Det har lett till att kampen om städernas gymnasieplatser har hårdnat, då stadsborna och sådana som kommer länge i från konkurrerar om dem.

– Eftersom antalet sökande har ökat har medeltalsgränserna stigit, och då har man i sin tur från städerna börjat söka sig längre bort, till förorter och kranskommuner, säger Varjo.

Gymnasier med höga medeltalsgränser som klarar sig bra då man jämför studentexamensvitsord kallas ibland elitgymnasier. Enligt Varjo kommer studerandetrafiken i båda riktningarna bara att stärka deras ställning i framtiden.

– Nuförtiden finns en uppfattning om att nivån på undervisningen varierar beroende på gymnasium, säger Varjo.

Tre unga kvinnor går i en skolkorridor med böcker i händerna. De ler och talar med varandra.

Bildtext
Många unga lockas till så kallade elitgymnasier.

Bild: Alamy / All Over Press

En undersökning som statens ekonomiska forskningscentral VATT och löntagarnas forskningsinstitut PT gjorde år 2017 visar ändå att en plats vid ett så kallat elitgymnasium inte förbättrade studerandens chanser till ett gott resultat i studentskrivningarna.

Studerande som hade hamnat precis under inträdesgränsen, och de som hade hamnat precis över den, fick mycket liknande betyg i studentskrivningarna.

Janne Varjo säger också att elitgymnasiernas popularitet handlar om någonting annat.

– Gymnasiet har blivit en statusfråga, bedömer han.

“40 procent av våra studerande kommer från annat håll”

Också i Tammerfors söker sig unga till kranskommunerna för att gå gymnasiet i större utsträckning än tidigare.

Antalet som söker sig bort har fyrdubblats sedan år 2015. Också genomsnittsgränserna för att få en gymnasieplats har stigit i jämn takt.

I fjol krävdes ett medeltal på över 8,5 för att komma in till fem av Tammerfors elva gymnasier, jämfört med två år 2015.

Vid Tampereen lyseo har det de senaste sex åren krävts ett medeltal på över 9 för att få en studieplats.

Situationen är ingen överraskning för Tampereen lyseos rektor Jaana Nieminen.

– 40 procent av våra studerande kommer från annat håll än Tammerfors. Det betyder att en del av tammerforsarna måste hitta en studieplats någon annanstans.

Studerande sitter i en gympasal och skriver studentprov.

Bildtext
Studentskrivningarna har blivit allt viktigare, men att gå i en elitskola förbättrar nödvändigtvis inte resultaten.

Bild: Silja Viitala / Yle

Större differentiering mellan gymnasierna – och stad och landsbygd

I fjol trädde en förnyelse av läroplikten i kraft. I och med den behöver studerande inte längre betala självrisk på sina skolresor, och man får ersättning för resor som är över sju kilometer långa. Utbildningsstyrelsens direktör Kurt Torsell tror inte att ersättningarna för resorna till skolan ökar intresset för att söka sig till gymnasier längre bort från hemmet.

Det fanns gymnasier dit det krävdes höga betyg redan innan förnyelsen, konstaterar Torsell. Utbildningsstyrelsen känner inte heller till ett enda gymnasium där antalet sökande skulle ha rasat.

Folk söker sig till sina egna bubblor i allt yngre ålder, och klyftan mellan små orter och städer bara växer

― Janne Varjo

Janne Varjo tror ändå att förnyelsen mycket väl kan öka intresset bland studerande att röra på sig, eftersom det gör det lättare att ta emot en gymnasieplats längre bort.

– Förnyelsen av läroplikten stöder rätten att fritt söka sig vart man vill genom att stå för resorna och verktygen, konstaterar han.

Elitgymnasierna ökar differentieringen mellan gymnasierna, och klyftan kommer bara att öka i framtiden, säger Varjo.

Så länge gymnasievalet också är ett livsstils- och statusval, har myndigheterna inga verktyg att kontrollera det, bedömer Varjo.

Han tror att gymnasier i glesbygden kommer marknadsföra sig mera i framtiden, medan de nuvarande dragplåstren inte vill ändra på det nuvarande läget.

– Sådana aktörer som vill se en mera jämlik utbildning på andra stadiet kommer försöka hitta sätt för att jämna ut situationen, medan politiska aktörer som anser att individuell frihet och individualitet är centrala frågor inte kommer att tända på den här diskussionen, bedömer Varjo.

För samhället kan gymnasiernas differentiering få långtgående följder.

– Det eldar på differentieringen i samhället ännu mer. Folk söker sig till sina egna bubblor i allt yngre ålder, och klyftan mellan små orter och städer bara växer, säger Varjo.



Source link

Allmänna rekommendationen om munskydd upphör i Egentliga Finland i dag


Coronakoordineringsgruppen i Egentliga Finland beslöt vid sitt möte i dag att häva den allmänna rekommendationen om användning av munskydd.

Att häva rekommendationen om munskydd går i linje med tidigare beslut som fattats av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och beslutet innehåller tre undantag.

Personer som är på väg på coronatest eller som är på väg till behandling av coronasmitta och som då rör sig i offentliga utrymmen inomhus eller i kollektivtrafiken ska fortsättningsvis bära munskydd. Det samma gäller personer som har symtom på infektion i de övre luftvägarna och måste röra sig utanför hemmet.

Också personer som vet att de har exponerats för coronaviruset och som inte kan undvika närkontakt med personer utanför hemmet, ska bära munskydd.

Personer med symtom rekommenderas i första hand hållas hemma ända tills symtomen upphört.

Personer som jobbar inom hälsovården rekommenderas fortfarande använda munskydd i följande situationer: på sjukhusen, hälsocentralerna och på mottagningarna, på serviceboenden som har heldygnsomsorg, på serviceenheter för personer med funktionsnedsättning, samt inom institutions- och hemvården som riktar sig till äldre personer eller till personer som tillhör någon riskgrupp.

Dessutom kan munskydd vid behov användas av personer som jobbar inom socialvården.

– Var och en kan enligt egen bedömning fortfarande använda munskydd, till exempel i sådana lokaler inomhus där det är svårt att undvika närkontakt med andra människor, säger infektionsläkare Harri Marttila vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) i ett pressmeddelande från sjukvårdsdistriktet.

Marttila påpekar att personer som är ovaccinerade och personer med risk för allvarlig coronasjukdom trots vaccination, kunde överväga att använda ett sådant munskydd som också skyddar användaren effektivt.

På arbetsplatserna kan det finnas mera ingående instruktioner som arbetsgivaren fattar beslut om.

Epidemin avmattas nu

Antalet fall där patienter vårdas med coronavirusinfektion på ÅUCS har minskat i fyra veckor. Det här beror på att epidemin håller på att mattas av, konstaterar ÅUCS i sitt pressmeddelande.

För närvarande vårdas 23 coronapatienter på ÅUCS. Av dessa är 17 intagna på grund av coronainfektion och hos sex patienter har covid-19 konstaterats utöver den egentliga orsaken som patienterna vårdas på sjukhus för.

På intensivvårdsavdelningen vårdas för närvarande inga coronapatienter.

Fortfarande förekommer det ändå rikligt med coronasjukdom hos äldre personer, både på vårdavdelningar inom primärvården och vid vissa vårdinstitutioner.

– I och med vårdstrejken har det gjorts färre coronatest och därför är incidenssiffrorna inte pålitliga just nu, men vår bedömning är att antalet fall av covid-19 håller på att minska, antar Marttila.

– Det hot som coronavirusepidemin utgjort för hälsovårdens bärkraft håller äntligen sakta på att minska, säger chefsöverläkare Mikko Pietilä vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Föli slopar munskyddsrekommendation i samband med sjukvårdsdistriktets nya riktlinjer

Också rekommendationen om munskydd i Åboregionens kollektivtrafik upphör. Munskydd kan i fortsättningen användas enligt eget övervägande.

I ett pressmeddelande riktar Föli ett tack till sina kunder för ansvarsfullt beteende under coronaåren och att de bidragit till att göra kollektivtrafiken mer säker genom att använda munskydd och handdesinfektionsmedel.

– Användningen av munskydd har haft en viktig roll för att alla resenärer har kunnat uppleva det tryggt att resa i kollektivtrafiken även under coronapandemin, skriver Föli i pressmeddelandet.



Source link

Coronasmittspårningen i Åbo hårt belastad – ett större ansvar läggs nu på individen själv att se till att hålla sig hemma vid symtom


Omikron sprider sig som en löpeld just nu. Det här får följder också för smittspårningen i Åbo, eftersom man inte hinner kontakta alla som blivit exponerade för eller smittade av viruset.

Inkubationstiden för omikron är kort, vanligtvis bara 2-3 dagar, och den insjuknade har då redan hunnit smitta andra redan innan symtomen börjar.

– Vid det skedet då testresultatet blir klart har redan flera smittkedjor hunnit uppstå, säger smittskyddsläkare Jutta Peltoniemi vid Åbo stad.

Jutta Peltoniemi, Turun kaupungin tartuntataudeista vastaava lääkäri

Bildtext

Enligt Jutta Peltoniemi ska man stanna hemma och ta ett självtest direkt man får symtom.

Bild: Päivi Leppänen / Yle

Omikron sprider sig snabbare än de övriga coronavirusvarianterna är det därför enligt Peltoniemi ytterst viktigt att alla tar ett eget ansvar för att förhindra smittspridningen. Då man får symtom ska man genast stanna hemma, där man kan ta ett självtest. Jobbar man inom vården eller hör till en riskgrupp kan man också söka sig till hälsovården för ett coronatest.

– Det är viktigt att man genast stannar hemma så man inte går runt med viruset. Det här är för tillfället ett mer effektivt sätt att förhindra smittspridningen än smittspårningen, säger Peltoniemi.

Stanna hemma åtminstone en vecka

I Helsingfors har man slutat med smittspårningen, och därmed också att försätta smittade i karantän. Åbo går mot ett liknande håll. Ett allt större ansvar läggs nu på den insjuknade att själv se till att hålla sig hemma, trots att man inte blivit kontaktad av smittskyddsmyndigheten.

Om exempelvis självtestet visar positivt för covid-19 är det enligt Peltoniemi mest kritiskt att man är hemma de fem första dygnen efter att symtomen börjat.

– Vi vet att coronaviruset smittar som mest redan innan symtomen börjar och helt i början då symtomen börjat. Risken för smitta minskar fort efter det här, säger Peltoniemi.

Har man kraftiga symtom ännu efter de här fem dagarna kan det ändå finnas en större risk att man sprider smittan vidare i fall man rör sig bland andra människor. Enligt Peltoniemi får majoriteten av dem som insjuknar i omikron i Åbo lindriga symtom.

På grund av det stora antalet smittade just nu, koncentreras smittspårningen i Åbo bland dem som antingen jobbar eller är patienter inom vården.

Mera information på torsdag

En fördel i Åbo jämfört med exempelvis huvudstadsregionen är att en större andel av invånarna har fått den tredje coronavaccindosen, säger Peltoniemi.

– En tredjedel har redan fått den tredje dosen och majoriteten av dem är över 60 år. Att höja vaccinationstäckningen är ytterst viktigt i det här skedet, det är på det sättet vi minskar på antalet insjuknade som behöver sjukhusvård, säger Peltoniemi.

På torsdag eftermiddag publicerar Åbo stad mera information på stadens webbplats om den nuvarande coronastrategin.



Source link

Åboföräldern Kim Friman lättad över fortsatt närundervisning – “Barnen hade betalat ett högt pris” – Åboland – svenska.yle.fi


Den senaste vändan med distansundervisning var påfrestande för både barn och föräldrar, säger Åboföräldern Kim Friman.

Efter långa förhandlingar beslöt regeringen igår kväll att inte rekommendera distansundervisning när skolorna inleder vårterminen.

Enligt trebarnspappan Kim Friman i Åbo hade det varit olyckligt om skolorna övergått till distans, och han hoppas att det inte blir aktuellt igen.

– Det skulle vara otroligt tråkigt, framför allt för barnen. Det är fel att de ska betala ett högt pris, när de också är vårt lands framtid. Olika undersökningar visar dessutom redan att omikronvarianten inte verkar vara lika allvarlig som deltavarianten, och att barn ofta kommer undan med lite snuva, säger han.

Kim Friman i närbild.

Bildtext

Kim Friman uppskattar lärarnas arbete, men tycker överlag att distansundervisning är belastande för både barn och vårdnadshavare.

Bild: Marie Söderman / Yle

Friman har tre pojkar, varav två är i skolåldern. Att bryta barnens vardag kan ha negativa konsekvenser, menar han.

– För många barn är skolan en trygghet i vardagen. Där träffar de sina vänner och så har de trygga vuxna att vända sig till. Går man in för distansundervisning så kan det innebära att alla hobbyer också stängs ner. Då kan många barn bli hemmasittande, och ifall hemmet inte är tryggt så blir det väldigt olyckligt för barnen.

Oro över att inte räcka till

Friman berättar att den senaste vändan med distansundervisning var stressig för hela familjen. Han och hans fru fick plötsligt fullt upp med att hjälpa till med skolarbetet samtidigt som de också hade sina egna jobb att sköta. Framför allt den första tiden var kaotisk.

– Den stora oron var ifall man skulle kunna stödja skolgången tillräckligt bra hemifrån. Pojkarna blev sedan snabbt duktiga på att använda digitala verktyg, vilket var positivt, men det tog nog ett tag att vänja sig.

Pojke häller upp saft i ett glas vid matbordet.

Bildtext

10-åriga Edvin Oksjoki häller upp ett glas saft. När skolan går på distans så gäller det ibland att klara sig själv i hemmet.

Bild: Marie Söderman / Yle

Barnen i familjen är tolv, tio och fem år gamla. Pojkarna som går i skolan fick mycket hjälp från sina lärare via olika digitala kanaler, säger Friman. Ibland kunde lärarna till och med vara tillgängliga kvällstid.

– Deras lärare stöttade och var väldigt närvarande digitalt. Så en stor eloge till alla lärare som lyckades anpassa sig snabbt till förändringen.

Kontakten med kompisarna blir lidande

Trots det här tycker Friman ändå överlag att distansundervisning är belastande för en familj, dels för att man som vårdnadshavare tvingas hoppa av egna möten för att hjälpa till med läxor, och för att man efter skoldagen också måste säkerställa att barnen har förstått alla uppgifter.

En annan negativ sida är att barnen kan tappa kontakten med sina vänner.

Sen är man också inomhus mera, istället för att vara ute på raster och sånt

― Hugo Oksjoki, 12 år

– Det som var tråkigt var att pojkarna mestadels blev sittande innanför hemmets fyra väggar. Framför allt för vår yngsta som ännu inte går i skolan blev det väldigt enformigt.

Ett av barnen i familjen, Hugo Oksjoki 12 år, tycker att själva undervisningen fungerar bra via datorskärmen, men att det är tråkigt att inte få träffa vännerna lika mycket.

Lapsi roikkuu kiipeilytelineessä.

Bildtext

Rasterna och att få vara utomhus är två saker som Hugo Oksjoki saknade då skolan gick på distans.

Bild: Benjamin Suomela / Yle



Source link

“Det skulle vara en katastrof att gå miste om vår penkis” – Åboland – svenska.yle.fi


Nästan hela sin gymnasietid har abiturienterna Elias Boman, Allan Ahlskog och Alina Lindfors genomfört på distans till följd av coronapandemin. Nu hoppas de att deras sista skolår går att ordna så normalt som möjligt.

Hössterminen har dragit igång vid Katedralskolan i Åbo och den här gången med närundervisning. För abiturienterna Elias Boman, Allan Ahlskog och Alina Lindfors är det här en lyx som de sällan fått uppleva under sin gymnasietid.

Deras gymnasietid har präglats av distansstudier och coronarestriktioner. Därför har också den sociala kontakten eleverna sinsemellan samt mellan elever och lärare inte utvecklats på samma sätt som under normala förhållanden. Och det här har fått följder som framkommer nu då eleverna återigen samlas i skolan.

– Nu när vi är abiturienter och vi borde planera olika evenemang och skoja omkring lite i skolan så är det väldigt få som vill ställa upp och bjuda på sig själva, säger Elias Boman. Motivationen att delta i skolans olika temadagar är nästan noll.

Elias Boman utanför Katedralskolan i Åbo.


Bildtext

Elias Boman tycker att det skulle vara en katastrof att inte få vara med om penkis som abiturient.

Bild: Yle/Arash Matin

Boman, som själv kommer från Pargas, säger att det har varit speciellt svårt för de elever som inte är bosatta i Åbo att knyta kontakter med andra elever.

– Det är därför vi överlag inte har en gemensa anda i vår årskurs, säger han.

Viktigt att också få ha roligt

Abiturienterna har gått miste om många tillställningar och evenemang som normalt sett hör till gymnasietiden. Exempelvis de gamlas dans som traditionellt brukar ordnas under andra året på gymnasiet har redan blivit flyttad tre gånger. Nu är tanken att den ska ordnas i oktober. Evenemanget blir lite annorlunda än normalt, men åtminstone får abiturienterna en chans att uppleva det.

– Jag vill gärna att det ska ordnas, för det är något jag har sett fram emot jättelänge, säger Alina Lindfors.

Också Allan Ahlskog säger att han länge har sett fram emot att få dansa på de gamlas dans.

– Jag tycker att det hör till gymnasietiden, säger Ahlskog.

Allan Ahlskog utanför Katedralskolan i Åbo.


Bildtext

Allan Ahlskog säger att han är glad över att få uppleva de gamlas dans, som nu ordnas i oktober.

Bild: Yle/Arash Matin

Och i februari, om coronaläget tillåter, är det dags för bänkskuddardagen, mera känd som “penkis”. Enligt Boman, Ahlskog och Lindfors är det viktigt att också få ha roligt för att orka med studierna.

– Såklart man kan studera och arbeta på distans, men att man skippar allt det roliga gör nog att studiemotivationen och de sociala kontakterna lider massor. Jag tycker att det skulle vara en katastrof att gå miste om vår penkis, säger Boman.

Hoppas få ett sista normalt skolår

Allt fler och allt yngre personer vaccineras nu mot coronaviruset i Åbo. Det här hoppas samtliga tre att ska underlätta gällande säkerhetsregler och andra begränsningar då det kommer till ordnandet av olika evenemang och studentskrivningarna.

Framför allt ser de fram emot att förhoppningsvis kunna genomföra hela sitt sista skolår på plats, med närundervisning.

– Det känns som att coronaviruset är en ganska stor risk åtminstone för oss abiturienter. Om det skulle uppstå ett fall i skolan så hoppas jag att inte hela skolan måste stänga ner, så att vi ändå kan få vår undervisning genom närstudier, som är ganska viktigt inför kommande skrivningar, säger Ahlskog.

Alina Lindfors utanför Katedralskolan i Åbo.


Bildtext

Alina Lindfors säger att det hon saknat mest under coronapandemin är att få vara med i planeringen av skolevenemang.

Bild: Yle/Arash Matin

Distansstudierna har ändå hjälpt eleverna att studera självständigt, vilket är positivt med tanke på framtida universitetsstudier.

– Jag tycker att man har lärt sig ganska bra självkontroll och självdisciplin, att man har själv behövt ta initiativet till att läsa efter skolan fast man inte alltid kanske skulle ha orkat, säger Ahlskog.

Alina Lindfors hoppas att hon får hållas frisk under hela sista skolåret. Vad som händer efter det är ännu lite oklart, men hon hoppas att hon skulle klara universitetsstudierna även om de skulle vara på distans.

– Jag antar att universitetsstudierna skulle vara på samma sätt som här, att man måste själv ta initiativ för att komma igång och få studierna att rulla på, säger Lindfors.

Hälsan går alltid först

Marianne Pärnänen, rektor för Katedralskolan i Åbo, ser försiktigt optimistisk på det kommande läsåret med närstudier. I bakhuvudet finns ändå alltid oron över hur alla arrangemang ska fungera om exempelvis coronaläget ännu förvärras.

Pärnänen säger att även om en del inte tycker att det är så roligt att studera på distans, så har det ändå gått bra så här långt. Enligt Pärnänen går hälsan alltid först, och då får studierna komma på andra plats.

Rektor Marianne Pärnänen i Katedralskolans trappa.


Bildtext

Marianne Pärnänen vill inte riskera människors hälsa till fördel för närstudier.

Bild: Yle

– Jag tycker att om det är någon som inte är nöjd med distansundervisningen så borde vi kanske utveckla den formen för att få den bättre, snarare än att man till hundra procent och med våld försöker ha närundervisning och riskera människors hälsa, säger Pärnänen.



Source link

Allt fler smittas av coronaviruset på restauranger i Egentliga Finland


Egentliga Finland befinner sig fortfarande i accelerationsfasen och coronaläget är oroväckande. Det meddelar Egentliga Finland sjukvårdsdistrikt. Just nu är det framför allt unga som inte ännu har fått vaccin som smittas, och i Åbo sprids smittan på restauranger i större utsträckning.

Incidensen i Egentliga Finland ökar, och incidenstalet är nu 63,7 smittfall per 100 000 invånare under två veckor. För en vecka sedan var samma siffra 44,7. Coronaviruset sprids främst inom närkretsen och familjen, men antalet fall och exponeringar på restauranger har ökat. Däremot har antalet smittfall som härstammar från utlandet minskat.

Den smittsamma deltavarianten sprids just nu i regionen, men de flesta fallen kan ändå fortfarande spåras.

– Vi kan fortfarande spåra de flesta smittkällorna, och smittkedjorna kan därför brytas. Eftersom deltavarianten smittar mycket lättare än de tidigare varianterna, kan det hända att smittspårningen framöver blir svårare, säger infektionsöverläkare Esa Rintala vid ÅUCS i ett pressmeddelande.

Behovet av sjukhusvård i regionen har ändå hållits på en låg nivå. Enligt sjukvårdsdistriktet beror det här på att det framför allt är unga som inte ännu har fått vaccin som smittas. Sjukvårdsdistriktet uppmanar alla unga att ta vaccinet så fort det blir deras tur.

Vaccintäckningen ökar hela tiden i Egentliga Finland. Nu har 61,8 procent av invånarna fått den första dosen, och 25,7 procent har fått båda doserna.

– Stigande vaccinationssiffror är hoppingivande för oss alla. Om vi hinner vaccinera merparten av befolkningen, kan vi undvika en okontrollerad ökning av behovet av sjukhusvård. Då skulle vi klara oss utan lika stränga begränsningar på hösten, säger Rintala.

Om läget i regionen förvärras ytterligare kan det ändå bli aktuellt att återigen bedöma om det finns behov av nya restriktioner, enligt sjukvårdsdistriktet.

I Åbo smittas många på restauranger – viktigt att hålla avstånd även utomhus

Flest nya fall har konstaterats i Åbo, och mellan den 5 och 11 juli konstaterades 87 nya fall av covid-19 i staden. Incidensen i Åbo är 76 fall per 100 000 på två veckor, och 89 procent av fallen kan spåras.

Smittfall och exponeringar härstammar nu särskilt från restauranger i Åbo, och de flesta fallen är av deltavarianten. Risken för att smittas är nu även hög utomhus, säger överläkare Suvi Vainiomäki vid Åbo stad i ett pressmeddelande.

Staden uppmanar restaurangbesökare att stanna i sina egna grupper, och även fester utomhus ska ske tillsammans med den egna gruppen med så få yttre kontakter som möjligt.



Source link

“Alla i Åbo hamn hade inte alla de dokument som man skulle ha” – Åboland – svenska.yle.fi


På måndagen lättade man på de restriktioner som gäller inresor till Finland. De nya inresereglerna trädde i kraft väldigt snabbt och det här har orsakat förvirring för många. En fartygspassagerare som Yle Åboland pratat med säger att det på måndagsmorgonen uppstod köer i terminalen i Åbo hamn och att alla passagerare inte hade de intyg som krävdes.

Västanfjärdbon Yvonne Lönnström åkte över till Stockholm förra veckan före de nya reglerna om inresor hade trätt i kraft och återvände på måndagen när reglerna börjat gälla.

Lönnström berättar att allt gick smidigt till i terminalen i Sverige, men att det uppstod trängsel i terminalen i Åbo hamn när passagerarna stigit av Viking Amorella.

– Det gick väldigt långsamt och det fanns kanske tre personer som kontrollerade passagerarna. Jag märkte också att alla inte hade alla de dokument som man skulle ha, säger Lönnström.

Lönnström själv uppvisade ett intyg över att hon fått den första dosen av coronavaccinet, men hade missat att hon också skulle ha ett intyg med sina personuppgifter.

– Det får jag skylla mig själv för. Jag sa åt kontrollanten att jag har lite bråttom till bussen och då skrev han in uppgifterna i systemet och godkände saken så, säger Lönnström.

“Terminalbyggnaderna lämpar sig inte för kontroll av enskilda passagerare”

När passagerare anländer till Åbo hamn skiljer man åt dem som varit på kryssning och dem som stigit i land.

En kryssning där man inte stiger i land räknas som en inrikesresa och då gäller inte inresebestämmelserna, medan de som varit i land eller kommer från Sverige ska uppvisa ett bevis på att de fått tillräckligt många doser av coronavaccinet eller att de haft covid-19 det senaste halvåret. Man ska också gärna på förhand ha fyllt i sina personuppgifter och bokat tid till ett coronavaccin via tjänsten Finentry. Vid behov styr man passagerare till coronatest.

Jane Marttila som är sakkunnigläkare vid Åbo stad säger att trafiken i Åbo hamn i det stora hela löpt bra, men att man tyvärr inte kan undvika trängsel.

Tyhjä Viking Linen terminaalirakennus Turun satamassa Postin tukilakkojen aikana.


Bildtext

Bildsättningsbild. Terminalbyggnaderna som är menade för att snabbt slussa igenom passagerare lämpar sig inte för kontroller av varje enskild passagerare, säger sakkunnigläkare Jane Marttila.

Bild: Kalle Mäkelä / Yle

– Terminalbyggnaderna och bilfilerna lämpar sig inte för verksamhet där man kontrollerar varje passagerare enskilt. Det finns inget annat alternativ än att passagerarna hamnar stå i kö i väntan på kontrollerna, säger Marttila.

Trängsel även ombord på Viking Amorella

Yvonne Lönnström berömmer den trevliga personalen ombord på Viking Amorella och säger att passagerarna använde munskydd och höll avstånd i restauranger och i tax freen.

Det uppstod däremot trängsel när man gick ombord och när passagerare väntade på att deras hytter skulle vara färdigstädade.

– Folk blev och väntade utanför hytterna och i trapporna. Vissa ville inte vara nära varandra så de spridde ut sig lite, men väldigt nära varandra var vi nog där, säger Lönnström.

Enligt Lönnström väntade passagerarna på sina hytter i cirka 20 minuter.

Viking Lines kommunikationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström säger att Viking Lines Åbo-fartyg är i hamn i Stockholm i endast en och en halv timme och att det därför kan uppstå trängsel i väntan på att hytterna ska städas.

Korridor på Viking Grace.


Bildtext

Bildsättningsbild. Vänta gärna på att hytterna blir färdigstädade någon annantans än i korridoren utanför hytterna, uppmanar Viking Line för att undvika trängsel ombord på fartyget.

Bild: Yle/Nora Engström

Städbolaget som Viking Line anlitar har också haft brist på personal men håller på att rekrytera mera personal nu när pandemin håller på att avta. 

Boijer-Svahnström säger att rederiet försöker undvika trängsel på fartygen genom att upplysa passagerarna om att hålla avstånd.

– Vi gör högtalarupprop där vi utropar att folk ska gå och ställa sig på andra ställen, för det finns utrymme att stå på andra ställen i stället för att vänta just i hyttkorridorerna, säger Boijer-Svahnström.

Rederiet rekommenderar att man går och sätter sig och väntar tills hytterna är städade. Dessutom rekommenderas passagerare följa samma anvisningar om att sprida ut sig lite när man väntar på att gå av fartyget.

– Nu när det är varmt kan man ju också gå på utedäck och vänta där för att hålla avstånd, säger Boijer-Svahnström.

Snabba förändringar utmanande för såväl resenärer, rederier som myndigheter

Beslutet om de nya inreserestriktionerna fattades förra torsdagen och de trädde i kraft på måndagen. Men i och med att coronaläget lever från dag till dag och eftersom regeringens proposition om tillfälliga förändringar i lagen om smittsamma sjukdomar är under behandling kan det hända att det kommer ändringar i inresebestämmelserna igen nästa vecka.

Johanna Boijer-Svahnström är glad över att samhället börjar öppna upp och att man kan resa mera, men hon kritiserar de snabba förändringarna i inresebestämmelserna eftersom de orsakar huvudbry för såväl resenärer som rederier.

Johanna Boijer-Svahnström


Bildtext

Johanna Boijer-Svahnström.

Bild: Ålands Radio

Boijer-Svahnström tycker också att den nya lagen om smittsamma sjukdomar har en hel del brister när det gäller bestämmelser om resande och hon önskar att den skulle följa EU:s direktiv om resor under coronapandemin.

– Lagen borde också ta i beaktande fritt resande. Lagen följer heller inte regeringens tidigare hybridstrategi, där man talade om att skydda riskgrupperna och till exempel hälsovårdens bärförmåga, för nu har ju bärförmågan återställts och riskgrupperna snart vaccinerats. Det finns nog saker som vi inte är nöjda med och som vi hoppas att tas i beaktande. Vi skulle gärna se att Finland följde EU:s linjer i det här, säger Boijer-Svahnström.

De snabba förändringarna i inresebestämmelser orsakar också huvudbry för de myndigheter som utför gränskontrollerna.

– Särskilt utmanande är det att informera allmänheten om förändringarna. Eftersom också vi hälsomyndigheter ska hinna bli insatta i förändringarna och planera vår verksamhet vid gränskontrollerna är det en stor utmaning då nya regler träder i kraft så snabbt, säger Marttila.



Source link

Skugga och vätska viktigt i hettan – en längre värmebölja är särskilt påfrestande för de äldre – Åboland – svenska.yle.fi


En värmebölja har lagt sig över Åboland, och enligt Meteorologiska institutet kan hettan vara påfrestande för äldre och riskgrupper. Det gäller att se till att få i sig tillräckligt med vätska under dagen. På äldreboenden jobbar man för att de äldre ska må bra, trots hettan.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) kan en längre värmebölja orsaka dödsfall och vara mycket påfrestande för äldre och riskgrupper.

Carina Willberg, som är ledare för Björkebo servicehem i Pargas, säger att det är viktigt att klienterna dricker tillräckligt med vätska då det är hett. Personalen ser till att de äldre dricker både vatten och saft under dagen. 

Dessutom är det viktigt att se till att det inte blir för hett inomhus exempelvis genom att dra ner persiennerna, så att solen inte gassar in. 

En del av servicehemmet och gruppboenden har luftvärmepumpar och på det sättet hålls luften sval. Men i de äldre lägenheterna kan det bli kvavt. Därför uppmanas invånarna att ta sig till de allmänna utrymmena för att svalka sig under dagen, säger Willberg.  

Några tips på hur du kan ta hand om dig i värmeböljan:  

  • Håll dig i skuggan och rör dig inte utomhus under den hetaste tiden på dygnet.

  • Håll lägenheten sval – dra ner gardiner och persienner och vädra kvällstid och tidigt på morgonen.

  • Träna inte hårt under den varmaste tiden på dagen, utan gör det tidigt på morgonen eller på kvällen då det är svalare.  

  • Om din bostad är mycket varm, så kan det lönar sig att ta sig till ett svalare ställe under dagen. Det kan exempelvis vara en skuggig och fläktande plats i en park eller en allmän lokal med luftkonditionering. Glöm inte rekommendationerna gällande coronaviruset och om du har coronasymtom så ska du inte vistas på allmänna platser.   

  • Det är viktigt att du dricker tillräckligt med vätska under dagen, också innan du känner dig törstig. Det är också viktigt att äta under dagen, exempelvis frukt och grönsaker som innehåller vätska. Undvik koffein och alkohol, det torkar ut kroppen. Det är speciellt viktigt att se till att äldre personer och barn får i sig tillräckligt med vätska. 

  • Håll dagligen kontakt med äldre bekanta eller grannar, eller andra personer som behöver stöd och hjälp och som bor ensamma och kolla hur de mår.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd

Personalen påminner och hjälper de äldre att dricka tillräckligt

Även i Barkbackens servicehem i Åbo ser man till att de äldre dricker tillräckligt. Medelåldern för kunderna är ungefär 90 år, och ju äldre man blir desto oftare glömmer man att dricka, eftersom man inte känner törst på samma sätt som tidigare. Det här förvärras om man har en minnessjukdom. Det berättar Jukka-Pekka Kuokkanen, vd för servicehemmet. 

– Vi ser till att invånarna dricker vatten. Många vill dricka mjölk eller saft, men det är också viktigt att det inte finns för mycket socker i vätskan. Vi gör också egna drycker som hjälper invånarna att hålla vätskebalansen, säger Kuokkanen.

Vissa invånare är också i så dåligt skick att de har svårt att svälja och dricka. Då måste personalen hjälpa till.

Enligt Kuokkanen försöker också personalen göra miljön så sval som möjligt, exempelvis med hjälp av gardiner och persienner. De utrymmen som är till för alla invånare är också svalare, och invånarna uppmuntras att vistas i dem under dagen för att svalka sig.  

Om värmeböljan blir långvarig, så är den mycket påfrestande för de äldre.

– De är inte de två, tre första dygnen som skapar problem. De här gamla stenhusen med tjocka väggar motstår värmen i några dagar. Men om värmeböljan pågår i en vecka eller längre så blir väggarna varma och då blir det svårt. För 10-15 år sedan tänkte ingen på det här då bestämmelserna gällande fastigheterna fastslogs. Det är hettan, inte kylan som blir ett problem i Finland i och med klimatförändringen, säger Kuokkanen.

Värmen kan också vara påfrestande för personalen. Enligt Kuokkanen håller personalen fler pauser om det är hett, för att orka med sin arbetsdag, något som också är lagstadgat. Exempelvis om värmen överstiger 28 grader, så har man rätt att ta en paus en gång i timmen. 

– Arbetsdagen måste planeras på ett annorlunda sätt, konstaterar Kuokkanen.



Source link

“Det finns inget för motsvarande pris i Helsingfors” – billigare och större boende lockar både privatpersoner och investerare till Åbo | Åboland


Coronapandemin har öppnat möjligheten för många att inleda ett nytt liv på en ny ort. Bland annat lägre bostadspriser lockar allt fler invånare från Helsingfors till Åbotrakten.

Hur vill jag leva och hurdant liv vill jag ha i framtiden? Stort, centralt, närhet till vad? Coronapandemin har fått många att reflektera över sin boendesituation. Och orsakerna till en flytt eller en ny livsstil kan vara många. Men för Karl Österlund och Iiris Talvitie var tanken om ett större boende för en billigare peng en morot för flytt till Åbo.

Då Svenska Yle träffade paret tidigare i år hade de bestämt sig för att lämna Helsingfors och leta efter ett nytt hem i Åbo. Några månade senare har de hittat jobb och köpt en bostad i Åbo och flyttlasset till den nya hemstaden går i början av sommaren.

Hittade drömhemmet i Port Arthur

Österlund ser nu fram emot att få flytta in i den nya lägenheten och hitta nya platser i den nya hemstaden.

– Det känns bra och vi känner oss ivriga inför flytten. Det är spännande och nytt. Det känns helt bra. Nu har man tid att säga adjö åt Helsingfors och vi väntar på att få njuta av sommaren i Åbo, säger Österlund.

Karl Österlund och Iiris Talvitie.




Karl Österlund och Iiris Talvitie.
Karl Österlund och Iiris Talvitie.
Bild: Privat.
Åbo,Karl Österlund och Iiris Talvitie

Då paret började leta efter boende i Åbo hade de siktet på de populära trähuslägenheterna i Port Arthur. De ville ha en ganska stor lägenhet där de kunde trivas i en längre tid.

– Vi skulle inte fått något motsvarande i Helsingfors. De här trähusen i Åbo är så pass unika lägenheter. Det finns inget för motsvarande pris i Helsingfors, inte heller lika stort utbud. Det är faktiskt unikt och vi får mycket mer för pengarna.

Enligt Österlund har parets flytt väckt positiva och nyfikna reaktioner bland bekanta. Han konstaterar att det är ganska vanligt att man stannar i huvudstadsregionen ifall man är född där, men deras flytt visar att det går att tänka annorlunda.

– Jag tror att det har påverkat människor att se att vi har vågat göra det här. Det kanske visar att det finns andra möjligheter än Helsingfors. Framtiden får visa ifall någon annan också bestämmer sig för att byta stad.

Vy längs Trädgårdsgatan i Åbo, med ett grönt trähus och Mikaelskyrkan i bakgrunden.




Stadsdelen Port Arthur i Åbo.
Vy längs Trädgårdsgatan i Åbo, med ett grönt trähus och Mikaelskyrkan i bakgrunden.
Bild: Linus Hoffman / Yle
Åbo,VIII stadsdel,trähus,träbyggnader,Mikaelskyrkan i Åbo,skyddsvägar,Mikaelskyrkan,trädgårdsgatan i åbo

Intresset för Åbo har blivit allt större

Österlund och Talvitie är inte de enda som valt att lämna Helsingfors just i år. Statistikcentralens preliminära befolkningsstatistik visar att Helsingfors förlorade överlägset flest invånare i jämförelse med andra städer under årets första månader. Kring 2 000 helsingforsare valde att flytta från huvudstaden under årets början.

Åbo är en stor stad med all service nära och det finns eventuellt lite mer luftighet i bostäderna här.

Efter den första coronavågen i Finland märkte Michael Artzén, försäljningskonsult vid Huoneistokeskus, att intresset för att flytta till Åboregionen ökade. Och sedan dess har intresset fortsatt.

– Vi märkte då att allt fler blev intresserade av att lämna storstan och flytta från huvudstadsregionen mot Tammerfors, Borgå och Åbo.

Enligt Artzén är det främst barnfamiljer och unga par som planerar att bilda familj som är sugna på Åbotrakten.

– Många vill köpa egnahemshus och större radhuslägenheter i Åbotrakten.

Planritning över flera bostäder.




Planritning över flera bostäder.
Bild: Tiina Jutila / Yle
bostadsköp,boende,hem,bostadslån,lån,skulder,Planritning,familjer

– Det är trångt i huvudstaden och man har delvis byggt för smått. Nu vill folk ha mer utrymme. Åbo är en stor stad med all service nära och det finns eventuellt lite mer luftighet i bostäderna här.

Även om priserna har gått upp i Åbo får man fortfarande billigare boende här, vilket lockar många.

– Om det kommer ett bra hus i Rusko till salu är kring 15 procent av de intresserade från Nyland. Förut har det kanske varit fem procent.

Vi känner ingen i Åbo och har inga bekanta eller vänner här.

Petri Abrahamsson, regionchef på Aktia fastighetsförmedling, säger att han inte noterat en märkbar ökning bland köpare från Helsingfors. Däremot är intresset för Åbo stort bland investerare från huvudstadsregionen.

– För många är det fortfarande ett lite för stort steg att välja Åbo framför Helsingfors. Men om en etta är till salu i Åbo är det ofta många från huvudstadsregionen som vill köpa den.

De höga bostadspriserna i Helsingfors har gjort det mindre lönsamt för investerare att köpa bostäder där. Därför väljer allt fler att placera sina pengar i bostäder i Åbo istället.

Ett par sitter vid kajkanten vid Aura å och tittar på sina mobiltelefoner.




Ett par sitter vid kajkanten vid Aura å och tittar på sina mobiltelefoner.
Bild: Arash Matin/Yle
Aura å,Åbo,parförhållande,kvinna,man,Solsken,mobiltelefoner,Picknick,lunch

Ett helt nytt liv och stad väntar

Förutom investerare är barnfamiljer en stor, ny grupp köpare från huvudstadsregionen.

För Maria Björklund med familj blev flyttplanerna till Åbo ett mer överraskande beslut. Familjen bor i Esbo, men kommer i sommar att lämna huvudstadsregionen för ett nytt liv i Åbo.

Orsaken till flytten är att Björklunds man fick ett bra jobberbjudande, och familjen lockades inte av ett liv där familjen delar sin vardag i två olika städer.

– Vi började fundera på vad som egentligen höll oss kvar i Esbo och så bestämde vi oss för att hela familjen skulle flytta till Åbo!

Maria Björklund.




Maria Björklund.
Maria Björklund.
Bild: Privat.
Åbo,maria björklund

Flytten blir på många sätt ett nytt och spännande äventyr. Staden är så gott som obekant för hela familjen.

– Förutom några enstaka besök är Åbo en ganska främmande stad för oss. Vi känner ingen i Åbo och har inga bekanta eller vänner här.

Flytten har därför väckt en del förvåning.

– Visst har många varit lite överraskade över att vi lämnar huvudstadsregionen. Men många har samtidigt varit väldigt uppmuntrande och glada för vår skull.

Flera personer köar till en utservering, vid Åbo domkyrka.




Flera personer köar till en utservering, vid Åbo domkyrka.
Bild: Yle/ Arash Matin
Åbo,uteservering,Åbo domkyrka,sommar

Coronan gjorde flytten möjlig

Familjens äldsta barn ska börja skolan i höst och Björklund ansåg att det var ett bra tillfälle att flytta. Dessutom hjälpte coronan på traven för att hon skulle ha möjlighet att fortsätta jobba på distans från Åbo.

– Utan coronan och distansarbetet hade vi kanske inte haft möjlighet att göra den här flytten. Jag har en modern och trevlig arbetsplats som gjort det möjligt för mig att fortsätta på mitt arbete trots att vi flyttar.

Venla Salomaa työskentelee tietokoneen äärellä.




Venla Salomaa työskentelee tietokoneen äärellä.
Bild: Arttu Timonen / Yle
sommarjobb,sommararbetsplatser,distansarbete,hem,Transport- och kommunikationsverket,arbetspraktik,praktikantplatser,coronavirus,COVID-19,coronavirusutbrottet i Finland 2020,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,Helsingfors,sommar,2020

Familjen ser också fram emot det hem de kommer ha möjlighet att köpa i Åbo.

– För vår lägenhet i Esbo får vi betydligt större boende och större trädgård i ett lugnare område, vilket är skönt då jag framöver kommer att jobba hundra procent på distans.

– Det känns dessutom trevligare att låta sina barn växa upp i en lite mindre stad.

Nya hemmet väntar ännu

Det perfekta nya hemmet i Åbo har ännu inte dykt upp trots att den planerade flytten närmar sig.

– Jag måste erkänna att det varit ganska utmanande att hitta ett lämpligt boende. Vår lägenhet i Esbo såldes genast. Vi har märkt att alla bra boenden i Åbo går åt väldigt fort. Det är en ganska knepig situationen ur köparens perspektiv just nu.

Men Björklund litar på att de ska hitta något bra för familjen.

– Vi ser ivrigt fram emot flytten och att få lära känna vår nya stad för att se vad Åbo har att erbjuda.

Turun Aurakadun näkymä Taidemuseolta Aurajoelle päin




Turun Aurakadun näkymä Taidemuseolta Aurajoelle päin
Bild: Lotta Sundström / Yle
Åbo,centrum,trafik



Source link