S-gruppen avslutar all affärsverksamhet i Ryssland – kriget i Ukraina satte stopp för verksamheten – Inrikes – svenska.yle.fi


S-gruppen kommer att avsluta all sin verksamhet i Ryssland. Totalt har S-gruppen 16 Prisma-varuhus och tre Sokos-hotell i Ryssland.

SOK:s koncernchef Hannu Krook säger att det inte längre fanns några förutsättningar för att fortsätta verksamheten i Ryssland efter att kriget började.

– Den främsta anledningen är det ryska kriget i Ukraina, säger Krook.

En annan orsak till att handelsgruppen drog sig tillbaka från Ryssland att sanktioner relaterade till kriget gjorde det näst intill omöjligt att fortsätta verksamheten.

– Penningöverföringar är väldigt svåra att göra. Det går inte heller att göra något med sanktionsbelagda företag och individer, verksamheten blev svår.

Mätt i omsättning kommer upphörandet av verksamheten inte vara en allt för stor smäll för S-gruppen. I fjol uppgick försäljningen i Ryssland till 110 miljoner euro, vilket är 0,9 procent av S-gruppens detaljhandelsförsäljning.

Enligt Krook har varuhusen hittills varit olönsamma. Hotellen gav vinst tills coronaviruset satte käppar i hjulen.

Hannu Krook.

Bildtext

SOK:s koncernchef Hannu Krook.

Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Hotellbokningar avbryts, inga leveranser till Prisma

Butikerna och hotellen börjar nu stängas i rask takt. Hotellen fick information om stängningen i dag och nu inleds avbokningarna på hotellen.

– Det kommer inga fler nya produkter till butikerna, så de tar slut ganska snabbt. Däremot kan det vara en utmaning att få dit arbetare i den här situationen.

Det finns ännu inget beslut om vad som ska hända med produkterna som blir kvar på hyllorna. Många andra saker ska det fortfarande också tas beslut om.

S-gruppen har cirka tusen anställda i Ryssland. Krook säger att man tar hand om personalrelaterade frågor.

SOK uppger per mejl till Svenska Yle att man hyrt majoriteten av fastigheterna i Ryssland.

Två butiker och ett hotell är i SOK:s ägo och man utreder för tillfället vad som ska göras med dem.

Inga planer på att återvända till Ryssland

De senaste dagarna har många finländska företag dragit sig ur rysk verksamhet eller åtminstone lagt den på is på grund av Rysslands krig mot Ukraina.

S-gruppen har fått kritik, bland annat på diskussionsforum, för att det fortfarande finns i butiker öppna i Ryssland.

– Vi är medvetna om det här, men det är stora komplexa saker. Det finns många olika intressenter med vilka det här behöver utredas, man kan inte bara rapportera vad som görs. Vi har arbetat med ryska advokater hela veckan.

Enligt Krook finns det inga planer på att S-gruppen skulle återvända till Ryssland.

– Nu drar vi oss därifrån och det händer säkert att någon fattar ett beslut någon gång. Det finns för närvarande inga planer på att fortsätta.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets text “SOK:n pääjohtaja Hannu Krook: Sota teki toiminnan Venäjällä mahdottomaksi – “Paljon saa tapahtua, että joku joskus tekisi päätöksen jatkaa“. Översättningen är gjord av Emil Friman.



Source link

Är traditionell reklam föråldrad? – Företagets värderingar och kundernas data blir allt viktigare | X3M


Är det slut på traditionell reklam? Ska vi bara förvänta oss att vår telefon visar oss reklam på sådant vi pratar om hemma i vardagsrummet?

Både nyare reklam i sociala medier och traditionell reklam i tv och tidningar har sina utmaningar, men det finns också fördelar med de olika typerna av reklam.

Kristina Heinonen som är professor i marknadsföring på Hanken tror inte att riktad reklam på sociala medier är den enda lösningen.

Värderingar viktigt för kunderna

Reklam har förändrats under de senaste åren, men grunden är fortfarande densamma: det är viktigt med ett bra innehåll och reklamen spelar ofta på känslor eller humor.

– Reklamen ska ge värde åt konsumenten, kännas relevant och ge det man behöver. Kanske ger den rätt köpbeslut eller visar att man kan kombinera något med produkter som man redan har hemma. Reklamen ska kännas trovärdig och pålitlig, säger Kristina Heinonen.

En orsak till att företag rör sig bort från traditionell media är för att man vill få synlighet och visa att man finns på nätet och sociala medier där människorna är.

Företagen måste också visa att de hänger med i vad som händer i världen och vad konsumenterna vill ha.

Enligt en undersökning från 2018 tycker två tredjedelar köper produkter baserat på företagets värderingar. Ungefär hälften tycker att företag har bättre chans att förändra världen än politiker.

– Företag måste ta ställning till vilken typ av företag de är. Till exempel måste de ta stark ställning för och emot i stora frågor. Då belönar konsumenten företaget, säger Riikka-Maria Lemminki som är vd på Marketing Finland.

Bland annat tar företag ställning för Black lives matter-rörelsen genom att donera pengar.

Företag brukar också samarbeta med olika pridefestivaler. Till exempel brukar företag ändra färger på sina logon i samarbete med Helsinki pride.

Mainostajien Liiton toimitusjohtaja Riikka-Maria Lemminki parvekkeella.




Riikka-Maria Lemminki säger att företags värderingar är viktigt för kunderna.
Mainostajien Liiton toimitusjohtaja Riikka-Maria Lemminki parvekkeella.
Bild: Mårten Lampén / Yle
Finska annonsörernas förbund

Riktad reklam på internet är inte problemfritt

Det kan kännas som att riktad reklam gör att man når exakt de man vill nå. Men är det faktiskt så?

Riikka-Maria Lemminki säger att det också finns problem med riktad reklam på sociala medier.

– Det kan ju vara så att någon är gravid och sen får de ett missfall och nästa dag visas massa bebisreklam för personen. Det är ju inte bra.

En annan grej kan vara att du sökt efter en resa och åker iväg, men sen när du kommer hem får du fortfarande reklamen. För konsumenten kanske det inte är så relevant.

Det här kan leda till att konsumenten tar i bruk adblockers, vilket gör att reklam online inte längre visas för personen.

Förutom att vi då tycker att reklamen blir jobbig eller upprepande så undrar Kristina Heionen om det finns ett värde i att få reklam för sådant vi redan har?

Dessutom tycker Heinonen att man som konsument ska vara kritisk till varifrån företagen får sin data.

– Det är en utmaning med GDPR och hur man använder det, konsumenterna ska vara kritiska. Man kan tänka efter: “Nu får jag den här reklamen, vad har jag gjort, varifrån kommer den? Varför ser reklamen ut så här för mig och inte för andra?” Personligen försöker jag att inte trycka på reklamen. Jag borde ju få någonting ut av det att jag delar informationen.

Hon tycker att vi som konsumenter ska förstå att vi har mycket makt i hur vi beter oss och hur mycket vi klickar på reklam online eftersom det kan ge ens data vidare.

Matkapuhelin-




Plattformarna för reklam blir allt fler.
Matkapuhelin-
Bild: Henrietta Hassinen / Yle
sociala medier,WhatsApp,Facebook,Facebook-xkcd-serie,Facebook Messenger,Mobile phone overuse,Mobiltelefoner och -apparater,WhatsApp Inc.

Inte slutet för traditionell reklam

Kristina Heinonen tror att det finns en tid och en plats för TV-reklamen och tidningarnas reklam. TV- program har reklam på bästa sändningstid, men de skulle kunna utnyttja det bättre.

– Tv-reklam uppfyller inte riktigt de möjligheter de har. Reklamen skulle kunna försöka kopplas till innehållet som visas.

Riikka-Maria Lemminki säger att traditionell reklam inte har föråldrats, utan att det bara har nya former. Reklam med ljud är fortfarande viktigt.

– Ljudet är fortfarande viktigt för ett brand. Om man kollar på tv så kanske man går till kylen eller kollar på telefonen. Då ser man inte tvn, men man hör ljudet.

Ibland kan det dessutom vara bättre om man vill nå en specifik kundgrupp att fundera på om man vill annonsera ute på stan där en specifik grupp befinner sig eller om man vill försöka hitta något ställe på internet där den gruppen finns. Internet är inte så homogent som vi tänker oss utan på Tiktok och Instagram finns ju många olika åldersgrupper och typer av personer.

Kristina Heinonen säger också att man kan skräddarsy på sina sociala medier, men att det inte alltid fungerar.

– Det finns en risk att man tänker att alla i en viss åldern är intresserad av någonting specifikt. En demografisk kategorisering av konsumenter fungerar inte heller. Alla på Facebook är inte likadana bara för att de rör sig på samma ställe.

THL:n korona-aiheisia tietoiskuja mainostaulussa kauppakeskus Columbuksessa.




Reklam behöver inte bara vara i sociala medier utan traditionell reklam har sin tid och plats.
THL:n korona-aiheisia tietoiskuja mainostaulussa kauppakeskus Columbuksessa.
Bild: Eleni Paspatis / Yle
coronavirus,virussjukdomar,COVID-19,smittsamma sjukdomar,infektionssjukdomar,infektioner,virus,mikrober,influensa,Wuhan-coronavirus,föregripande,fenomen,pandemi,köpcentrum,affärer,köpcentra,inköp,ekonomi,beredskapslag,derogation,Undantagstillstånd,epidemier,Columbus Shopping Centre,Kauppakeskus columbus,människor,avstånd,avstånd,2019–20 coronavirus outbreak in Finland,Helsingfors,Annonstavla,reklambilder,reklamkampanj,Institutet för hälsa och välfärd,informationsmöten

Vi behöver inte reklam på samma sätt som förr

I dag har vi ändå ett mycket större utbud av både produkter och reklam och kan själva också söka information och basera våra beslut på det.

– Vi är mer informerade i dag jämfört med på till exempel 80-talet. Informationen vi fick var från tv och tidningar och broschyrer. Man är mer aktiv idag och söker själv då man är intresserad av specifika produkter. Inspiration kan man få från reklam, säger Heinonen.

Kristina Heinonen tror ändå inte att reklam kommer att försvinna någonstans eller att vi kommer att gå i en viss riktning när det gäller marknadsföringskanal.

– Jag tror det snarare handlar om att kombinera och komplettera än att gå i en viss riktning. Det finns fördelar och nackdelar med alla kanaler.



Source link

Kinas och Rysslands nya mjuka maktmedel: Leverera coronavaccin till fattiga länder | Utrikes


Hittills har kinesiska och ryska vaccinforskare inte kunnat övertyga hela resten av världen om hur trygga och effektiva ländernas coronavaccin är. Ändå har många länder valt de kinesiska och ryska vaccinen. I brist på annat eller för att Ryssland och Kina spelat sina kort rätt?

Runtom i världen kämpar världens länder för att se till att det egna landets befolkning ska bli vaccinerade så fort som möjligt.

Det pågår en kapplöpning om de vaccindoser som finns att tillgå. Många vaccintillverkare, så som Pfizer Biontech och Astra Zeneca, har haft problem med produktionen av vaccin.

Enligt en beräkning som gjorts av Global Health Institute har länderna med den allra högsta inkomstnivån köpt över 60 % av vaccindoserna, trots att dessa länder representerar bara 16 % av världens befolkning.

Världens fattigaste länder har hittills varit tvungna ställa sig sist i coronavaccinkön.

Länderna har fått löften om att få upp till 20 % av de vaccindoser som krävs för att vaccinera befolkningen via det WHO-ledda initiativet Covax.

Coronavaccin av merket Pfizer-Biontech.




Många länder har höga förväntningar på att få vaccindoser från Pfizer Biontech, men liksom Astra Zeneca dras bolaget med produktionsproblem.
Coronavaccin av merket Pfizer-Biontech.
Bild: EPA-EFE/All Over Press
coronavirus,Coronavaccin,Pfizer,pfizer-biontech

Covax-initiativet har tecknat sina största avtal om vaccin till världens fattigaste länder med Pfizer Biontech och Astra Zeneca, två bolag som dras med problem i vaccinproduktionen.

Upphäv patenten för coronavaccin?

Ett ytterligare problem med tanke på tillgången på coronavaccin i världen är patentskyddet.

Världens stora vaccintillverkare, uppbackade av bland annat USA, Storbritannien och Schweiz, motsatte sig ett förslag i Världshandelsorganisationen WTO i slutet av året om att tillfälligt luckra upp patentskyddet för covid-19 vaccin.

Sydafrika och Indien hade drivit frågan om att patenten för coronavaccin tillfälligt borde upphävas för att fler vaccintillverkare skulle kunna producera och leverera vaccin också till fattigare länder.

Kinas och Rysslands “vaccindiplomati”

Nu har istället Kina och Ryssland börjat leverera de första lådorna vaccin till världens fattigaste länder och regioner.

En fördel med de kinesiska och ryska vaccinen är det billigare priset jämfört med många västerländska vaccin.

Kina använder vaccinet bland annat för att förbättra Kinas internationella image och för att förbättra relationerna med länder där Kina har strategiska intressen― Yanzhong Huang, forskare

Många forskare har beskrivit ländernas donationer av vaccin och vaccinavtal som vaccindiplomati.

– Kina använder vaccinet bland annat för att förbättra Kinas internationella image och för att förbättra relationerna med länder där Kina har strategiska intressen, säger hälsoforskaren Yanzhong Huang från Council for Foreign Relations till nyhetskanalen CNN.

Meri Koivusalo, professor i global hälsa vid Tammerfors universitet, håller med om att det knappa vaccinläget i världen har öppnat upp för möjligheten att använda erbjudande av vaccin i diplomatiska syften.

Och om de kinesiska och ryska vaccinen visar sig vara trygga och tillförlitliga kan dessa vaccin de facto spela en viktig roll för den globala folkhälsan.

– De här vaccinen kan på lång sikt bli betydelsefulla för många länder, också av den anledningen att det inte krävs extremt kalla förhållanden under transporterna, säger Koivusalo.

Kinas utrikesminister Wang Yi på besök i Australien 7.2.2017




Kinas utrikesminister Wang Yi har rest till flera afrikanska länder och lovat leverera kinesiska vaccin.
Kinas utrikesminister Wang Yi på besök i Australien 7.2.2017
Bild: EPA/MICK TSIKAS
Wang Yi,Kina,Utrikesminister

Kina har donerat vaccin till exempelvis Kambodja, Pakistan och Filippinerna.

Kinas utrikesminister Wang Yi har rest till flera länder på den afrikanska kontinenten.

Bland annat Demokratiska republiken Kongo och Nigeria har fått löften om att vaccin är på väg under våren.

Ryssland har också varit aktiva i att sprida sitt Sputnik V vaccin utrikes.

En sjukskötare håller upp en vaccinflaska.




Miljontals personer i Ryssland har vaccinerats med vaccinet Sputnik V. Internationella vaccinforskare anser att det saknas väsentlig information om vaccinets trygghet.
En sjukskötare håller upp en vaccinflaska.
Bild: AFP / Lehtikuva
Gam-COVID-Vac,Coronavaccin,Ryssland

Den palestinska myndigheten har knutit ett avtal om att köpa det ryska vaccinet till Gaza och Västbanken.

Den första leveransen på 5000 doser ska vara en “personlig gåva av president Putin” till palestinierna.

Det här sker i ett läge där Israel inte levererat vaccin till de palestinska områdena medan Israel redan vaccinerat en fjärdedel av israelerna.

Nyligen blev det också klart att Bolivia och Algeriet knutit ett avtal om det ryska vaccinet.

… och Indien vill utmana Kina

Indien har nyligen börjat donera vaccin till grannländerna i vad som tolkats som ett sätt att utmana Kina som regional maktfaktor.

Flera miljoner doser vaccin har donerats till sydostasiatiska grannländer som Bangladesh, Myanmar, Nepal och Seychellerna.

Tidningen Times of India skriver rakt ut att vaccingåvorna är en del av Indiens “vaccindiplomati” och ett led i Indiens regionala maktkamp med Kina.

Indien, som är världens största vaccintillverkare, har på det lokala Serum Institutet börjat producera Astra Zenecas coronavaccin med licens.

Dessutom producerar ett indiskt bolag ett annat coronavaccin (Covaxin)

Är Kinas, Rysslands och Indiens vaccin trygga?

Ett stort frågetecken kring de ryska och kinesiska vaccinen är att forskarna inte på ett transparent sätt delat med sig av information om vaccinens trygghet och effektivitet till det internationella forskarsamfundet.

Hittills har det till exempel inte publicerats expertgranskade vetenskapliga artiklar som skulle redogöra för all relevant data kring vaccinens fas 3-studier.

Det finns också en oro kring hur säkert det är att använda det indiska Covaxin-vaccinet som tagits fram av Bharat Biotech-labbet.

Vaccinet har tagits i bruk i Indien och också donerats till grannländer trots att vaccinet inte ännu genomgått alla testfaser.

I brist på andra alternativ har många länders politiska eliter valt att lita på de två stormakterna.

– Om vaccinen visar sig fungera som de ska har Kina och Ryssland lyckats ge en signal till de här ländernas medborgare att stormakterna kan ta hand också om deras hälsa. Här finns tydliga maktpolitiska element i den här sortens vaccindiplomati, säger
Mika Aaltola, direktör på Utrikespolitiska institutet i en intervju för Svenska Yle.

Mika Aaltola understryker ändå att knappheten av vaccin – runtom i världen, inte bara i Europa och USA – är det som just nu skapar de största konflikterna.

– Vaccindiplomatin har hittills inte skapat så väldigt stora meningsmotsättningar i världen. I nuläget har ingen möjlighet att utöva vaccindiplomati i väldigt stor utsträckning, säger Aaltola.



Source link