“Tydligen finns ingen vilja att förbättra de här sakerna” – Österbotten – svenska.yle.fi


Förlikningsnämndens medlingsbud godkändes av de övriga fackförbunden men förkastades av vårdarfacken. Enligt Tehys huvudförtroendeman i Korsholm Barbro Mattila var förbättringarna inte tillräckliga.

På tisdagen förkastade vårdarfacken Tehy och Super förlikningsnämndens medlingsbud i avtalstvisten som rör 425 000 kommunalt anställda. Barbro Mattila, Tehys huvudförtroendeman i Korsholm, anser att budet inte kom med tillräckliga förbättringar.

– I avtalet som föreslogs fanns ingen lösning gällande bristen på vårdpersonal som är skriande för tillfället, också här i Österbotten, säger Mattila.

Enligt Mattila innehöll medlingsbudet inte heller några förbättringar i fråga om löner eller arbetsförhållanden.

– Tydligen finns ingen vilja att förbättra de här sakerna.

Hoitajia mielenilmauksessa Sorin aukiolla.

Bildtext
Under våren har vårdare strejkat i flera sjukvårdsdistrikt.

Bild: Mari Jäntti / Yle

Mattila är orolig över att många vårdare från Österbotten flyr till Sverige och Norge eller byter bransch helt och hållet. Hon säger att man borde fundera på hur man vill att vården ska se ut i framtiden och vad man är villig att satsa på,

– Jag är orolig över vem som ska ta hand om mig när jag blir sjuk. Det är akut, det är verkligen akut.

Växande vikariebrist

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen kommenterade på Twitter att vårdarna har tid att vänta och att de inte accepterar ett dåligt avtal. Mattila instämmer med att vårdarna har tid att vänta.

– Vi har redan väntat i många år. Ett år till har ingen betydelse. Frågan är hur länge de som bestämmer har tid att vänta. Det här problemet har inte uppkommit i dag och eller i går – det har pågått i många år.

Ett problem som har förvärrats år för år är bristen på sommarvikarier. I år söker Österbottens välfärdsområde cirka 850 vikarier. I nuläget saknas fortfarande omkring en femtedel.

– Jag är verkligen orolig över hur sommaren kommer att se ut. Sommarpusslet har blivit värre hela tiden.

Det här problemet har inte uppkommit i dag och eller i går – det har pågått i många år

― Barbro Mattila, huvudförtroendeman Tehy

Det kommer att vara ännu värre i framtiden om vi inte gör något.

Vårdarfacken har sagt att de är redo att ta till massuppsägningar om inget avtal nås. Mattila tror att massuppsägningarna kommer att förverkligas.

– Det är inga tomma hot. Vi måste se till att vi har en fungerade vård och tillräckligt med vårdpersonal i Finland även i framtiden. Ingen vårdar våra sjuka om alla flyr branschen.

Lärarna hoppas på ett avtal

Där vårdarna sa nej sa lärarna i stället ja.

Lärarförbundets huvudförtroendeman i Nykarleby Simon Ekstrand säger att det har varit en besvärlig tid sedan kollektivavtalet gick ut i februari. Enligt Ekstrand fanns ändå goda förutsättningar att få till stånd ett bra avtal för lärarna.

– Kommunerna hade gjort goda resultat och lärarna hade jobbat väldigt hårt under coronapandemin. Det fanns också ett stöd i samhället för en uppgörelse som gynnade lärarna.

Oppilas viittaa tunnilla.

Bildtext
Särskilt i vissa ämnen kan det vara svårt att få tag på behöriga lärare.

Bild: Benjamin Suomela / Yle

Förutsättningarna förändrades ändå i och med kriget i Ukraina och det oroliga världsläget.

– Sett till omständigheterna erbjöd man ett löneprogram som var godtagbart.

Enligt Ekstrand fanns en förhoppning inom lärarkåren om att man skulle nå ett avtal, även om lönehöjningarna i medlingsbudet inte var så höga som man hade hoppats.

– Realiteterna är vad de är, och det här hade varit bättre än inget.

Ingen rusning till läraryrket

Liksom inom vården är bristen på personal ett problem även i skolvärlden, även om läget inte är fullt lika akut.

– Tenderserna är de samma. Framför allt har vi en stor andel som överväger att byta yrke, berättar Ekstrand.

Tillgången på lärare är något bättre i Österbotten än i södra Finland, men ändå kan det vara svårt att få tag på behöriga ämneslärare i matematik, fysik och kemi.

Det kommer troligtvis inte att vara någon enorm rusning till läraryrket framöver heller

― Simon Ekstrand, huvudförtroendeman FSL

Ekstrand säger att ett löneprogram har varit efterfrågat. Att förlikningsnämnden nu erbjuder ett sådant är ett steg i rätt riktning, men han tror inte att det kommer att förändra spelplanen helt och hållet.

– Det kommer troligtvis inte att vara någon enorm rusning till läraryrket framöver heller.



Source link

Svårt att hitta annat jobb för ovaccinerade vårdare i Lovisa – i Borgå ska vårdarna vara vaccinerade först om två veckor


Från den 1 februari ska all social- och hälsovårdpersonal vara vaccinerad mot covid-19. Borgå börjar tillämpa lagen om två veckor och Lovisa har svårt att ersättande arbetsuppgifter för vårdare.

Trots att lagändringen officiellt träder i kraft den 1 februari har Borgå stad fattat beslut om att tillämpa den om två veckor.

– Vi tillämpar den lite senare för vi behöver bereda direktiven och dataprogrammet för hur vi samlar in uppgifter, säger social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen.

Den främsta orsaken till förseningen i Borgå är att vårdpersonalens uppgifter och eventuella behov av andra arbetsuppgifter nu ska samlas in i ett program där personaldata kan uppdateras smidigt efter hand.

Silvennoinen kan därför inte säga en hur stor andel av personalen som berörs av den temporära lagändringen och som är i behov av andra arbetsuppgifter.

Av Borgå stads cirka 3 500 anställda arbetar flera hundra inom social- och hälsovården. Personalens storlek, förberedelser inför det nya välfärdsområdet och den pågående coronapandemin är också bidragande orsaker till den försenade tidtabellen.

– Vi har en stor personal och cheferna samlar in vårdpersonalens uppgifter under den här veckan, så nästa vecka vet vi exakt hur många som berörs av lagändringen, säger Silvennoinen.

Hur ska man tänka som äldre på ett servicehem eller kund vid en hälsocentral om det här fastän lagen har trätt i kraft?

– Vår personal har varit väldigt duktig med att använda skyddsutrustning och det gör de fortsättningsvis. De har till exempel specialmunskydd i användning där. Men gör nu vår bästa för att få allt färdigt, säger Silvennoinen.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR

Bildtext

Ann-Sofie Silvennoinen litar på att klienter är trygga trots att eventuella personaländringar fördröjs.

Bild: Yle/Helena von Alfthan

I Lovisa berörs en handfull vårdare av den tillfälliga lagändringen.

– Läget är ganska bra. Vi har gått genom nästan hela personalen och de har ett mycket bra skydd mot coronaviruset. Det kan också bero på att någon varit sjuk i covid-19 och den vägen fått skydd, säger grundtrygghetsdirektör Carita Schröder.

Förutom direkt vårdpersonal räknas bland annat de som städar på hälsocentraler och seniorboenden med i de närmare 400 anställda som berörs av lagändringen.

Handfull vårdare behöver annat jobb

Åtminstone fem vårdare saknar det skydd som nu krävs och staden försöker hitta andra arbetsuppgifter för dem, men det är inte lätt.

– Vi vet att några sagt att de inte känner ta vaccinet. Vi går nu igenom läget och ser om det finns annat arbete som vi kan erbjuda, men vi har inte jobb för alla, säger Schröder.

Det är i första hand närvårdare som behöver sysselsättas och just nu finns troligen arbetsuppgifter inom grundtrygghetscentralen på deltid för någon anställd, men det ser svårt ut inom andra sektorer.

Schröder säger att de gått igenom hela staden och frågat till exempel om jobb som dagvårdare inom småbarnspedagogiken eller skolgångsbiträden i skolorna.

Staden har också närmat sig kultur- och fritidssidan och frågat städservicen.

– Alla har sagt att det kan hända att det dyker upp något vikariat men just nu har de ingenting att erbjuda. Det kan tyvärr hända att vi måste sluta betala lön eftersom det inte finns annat arbete.

– Vi klarar oss någorlunda bra utan de här närvårdarna, men vi skulle förstås behöva dem. Vi försöker få vikarier, men det är svårt, säger Schröder.

Sibbo social- och hälsostation i Nickby

Bildtext

Lagändringen innebär inga bekymmer i Sibbo. Arkivbild.

Bild: Yle/Stefan Härus

I slutet av förra veckan (vecka 4) hade Sibbo följderna av lagändringen under utredning, men social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko såg ingen orsak till oro.

– Allmänt kan jag konstatera att det bland vårdpersonalen finns högst några enstaka som är ovaccinerade. Jag tror inte att den här frågan kommer att förorsaka personalbrist och ingen kommer heller att bli utan lön, sade Kokko.

Avbrott i löneutbetalningen

Den temporära lagändringen innebär bland annat att arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön för den tid som det inte går att utföra arbetet, om inget lämpligt arbete står till buds eller om arbetstagaren vägrar ta emot det.

Det är alltså inte fråga om en permittering om inte arbetsgivaren meddelat om en sådan minst två veckor innan den träder i kraft. Det kallas i stället avbrott i utbetalningen av lön.

Under den tid arbetstagaren inte lyfter lön och kan utföra sitt arbete är det heller inte möjligt att ansöka om arbetslöshetsunderstöd via sitt fackförbund.

– Om lönen inte betalas ut är man inte berättigad till arbetslöshetsunderstöd eftersom arbetsförhållandet inte upphör eller hävs. Man kan då söka FPA:s utkomststöd.

Det säger Minna Sorvisto som är huvudförtroendeman för fackförbundet Tehys lokalavdelning i Borgå.

– Arbetsgivaren kan i yttersta nödfall, till exempel om väldigt många blir sjuka, kalla tillbaka även ovaccinerad personal på jobb, säger Sorvisto.

Ingen anställd har varit i direkt kontakt med Sorvisto om lagändringen. Hon antar att det beror på att vårdpersonalen och allmänheten är väl informerad och att fallen är få.

Utkomststöd om det kniper

Om man däremot inte hör till ett fackförbund har man heller inte rätt till grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning via Folkpensionsanstalten (FPA).

Vid avbrott i löneutbetalningen med ett arbetsavtal som är i kraft kan arbetstagaren bara söka om utkomststöd om den ekonomiska situationen blir ohållbar.

Om man däremot väljer att säga upp sig kan man som arbetslös söka om arbetslöshetsunderstöd vid Arbets- och näringsbyrån i samband med att man försöker hitta en ny heltidstjänst.

Byrån skickar då ett utlåtande till FPA med en ansökan om arbetslöshetsersättning.

Det här innebär lagändringen



Source link

“Vi har säkert inte många ovaccinerade vårdare, men vi har inte råd att förlora ens några få” – Östnyland – svenska.yle.fi


Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att alla som jobbar inom vården och kommer i kontakt med patienter eller klienter måste vara vaccinerade mot covid-19. Om det här godkänns, får arbetsgivaren kolla personalens vaccinationsuppgifter.

Social- och hälsovårdsministeriet presenterade i går sitt nya förslag för en tillfällig paragraf i lagen om smittsamma sjukdomar.

Om förslaget godkänns skulle personer som av medicinska skäl inte kan ta coronavaccinet få fortsätta jobba genom att visa upp ett intyg över ett negativt testresultat.

De som låtit bli att vaccinera sig av andra orsaker ska i första hand flyttas till andra arbetsuppgifter. Om inget lämpligt arbete finns eller om arbetstagaren vägrar ta emot det, så behöver arbetsgivaren heller inte betala ut lön.

– Vi har säkert inte många ovaccinerade vårdare, men vi har inte råd att förlora ens några få ifall de bestämmer sig för att rösta med fötterna.

Det säger Minna Sorvisto som är huvudförtroendeman för fackförbundet Tehys lokalavdelning i Borgå.

På torsdagsförmiddagen hade hon ännu inte blivit kontaktad av kolleger om saken, så hon har svårt att säga vad fackavdelningens medlemmar tycker.

Enligt Sorvisto är det vart och ens personliga angelägenhet om man vaccinerar sig eller inte. Samtidigt tycker hon det är bra med obligatoriska coronavaccineringar.

– Jag vill åtminstone inte bli sjuk. Vaccinet tar ju inte bort sjukdomen, men förmodligen får man inte en allvarlig form av den. Och nog borde vi ju tänka på dem vi sköter, de som har dåligt immunförsvar, säger Sorvisto.

Vårdare skuffar en äldre person i rullstol.

Bildtext

De obligatoriska vaccinationerna för vårdpersonal ska skydda klienter och patienter mot viruset. Arkivbild.

Bild: Eleni Paspatis / Yle

Nathalie Herneoja är huvudförtroendeman för närvårdarförbundet Supers lokalavdelning i Lovisa. Hon vill inte ta ställning till förslaget om obligatoriska vaccineringar, men berättar att hon fått ett fåtal frågor om saken av andra i personalen.

”Vissa ställer sig positiva och andra negativa till vaccinationstvånget”, skriver Herneoja per e-post.

Liksom Sorvisto konstaterar hon att det finns en risk för att ovaccinerade vårdare blir utan arbetsuppgifter eller säger upp sig. Också Herneoja tar upp att det redan är knappt om vårdpersonal.

Tehys förtroendeman i Sibbo, Tove Tähtinen, säger att ingen ännu kontaktat henne med frågor om förslaget på obligatoriskt vaccin och hon har inte hört att huvudförtroendemannen skulle ha blivit kontaktad heller.

Yle Östnyland försökte också kontakta andra förtroendemän inom vårdarnas och närvårdarnas fackförbund i Sibbo, Borgå och Lovisa, men några hade inte tid och några personer ville inte uttala sig eftersom ämnet är så polariserat.

Tror de flesta är vaccinerade i Lovisa

Yle Östnyland kontaktade också social- och hälsovårdsdirektörerna i Borgå, Sibbo och Lovisa för att höra hur de ser på att coronavaccinet kan bli obligatoriskt för vårdpersonal.

”Vi är för det här, för det är viktigt att skydda patienterna och samtidigt hela personalen”, skriver Lovisas grundtrygghetsdirektör Carita Schröder per e-post.

Hittills har arbetsgivaren inte haft rätt att få veta hur många som vaccinerat sig, men Schröder tror att de allra flesta som jobbar inom vården i staden har tagit coronavaccinet.

Enligt hennes uppfattning är största delen av personalen lättade över att obligatoriska vaccineringar nu tas upp till diskussion.

Det är viktigt att skydda patienterna och samtidigt hela personalen

― Carita Schröder om obligatoriska coronavaccinationer

Det är förstås möjligt att en större andel av vårdarna än man trott är ovaccinerade. I så fall har staden inte möjlighet att erbjuda ersättande arbete åt alla, vilket kan leda till personalbortfall.

”I den här resurssituationen skulle vi knappast hitta mycket ersättande personal, men å andra sidan kan vi heller inte äventyra patienternas hälsa med arbetstagarnas verksamhet”, säger Schröder.

Hon påpekar att varje situation måste bedömas enskilt.

”Man måste titta på hurdan arbetsuppgiften är och hurdan fara arbetstagaren i sitt jobb skulle utsätta klienten för. Vi skulle säkert vara tvungna att köra ner verksamhet om det skulle bli många uppsägningar”, funderar Schröder.

Ovaccinerad personal inget problem i Sibbo

I Sibbo har nästan alla inom vårdpersonalen vaccinerat sig, åtminstone enligt vad social- och hälsovårdsväsendets direktör Leena Kokko har hört.

– Jag vet inte hurdana tankar det finns hos personalen. Det har åtminstone ännu inte varit något som skulle ha kommit till mina öron. Jag tror inte diskussionen är så jättelivlig. Jag skulle säga att det inte är ett stort problem för Sibbo, säger Kokko.




Om man räknar med att nästan alla vårdare i Sibbo redan är vaccinerade så skulle lagändringen i praktiken inte få så stora följer.

Om det här ändå skulle leda till att folk säger upp sig eller att någon ovaccinerad måste stanna hemma, har Sibbo resurser att klara av vårdarbetet då?

– Vi vet hur svårt det är att rekrytera vårdpersonal för tillfället. Det är klart att vi måste försöka hålla kvar den personal som vi har, säger Kokko.

Hon tror det kan finnas några personer som inte kunnat vaccinera sig av hälsoskäl. För dem borde man försöka ordna arbetet så att de inte är i direkt kontakt med klienter och patienter.

– Det är klart att om det skulle vara större mängder ovaccinerade så skulle vi ha problem. Då borde vi kanske flytta personal från vaccineringarna och spårningarna, vilket skulle leda till att den verksamheten blir långsammare, funderar Kokko.

Samma linje i Borgå

– Mig har det inte kommit till kännedom att vår personal skulle ha ställt sig negativt till coronavaccinationerna. Men det är ju frivilligt så vi har inte exakta uppgifter gällande hur många i personalen som har tagit vaccinet, säger Ann-Sofie Silvennoinen som är social- och hälsovårdsdirektör i Borgå.

Liksom Schröder och Kokko tror hon att en stor del av personalen vaccinerat sig – inte minst för att Borgåbor i allmänhet varit aktiva med att söka sig till vaccineringarna.

Enligt Silvennoinen ska man följa med hur förslaget på obligatoriskt coronavaccin går framåt och så ska man diskutera saken inom staden och med personalsidan.

En kvinna.

Bildtext

Ann-Sofie Silvennoinen.

Bild: Yle/Hedvig Sandell

Att det är svårt att hitta vårdpersonal gäller i Borgå liksom i landet i övrigt. Dessutom är alla trötta på grund av coronaviruset. Det är ändå för tidigt att ta ställning till om ett eventuellt vaccintvång kan leda till problem med personalbrist.

– Men Borgå är så pass stort att om det gäller enstaka ovaccinerade så finns det säkert andra uppgifter. När det gäller influensavaccinet har det till exempel inte varit ett problem för oss, att vi skulle ha behövt göra förändringar i arbetsuppgifter, säger Silvennoinen.

Överlag tycker hon att alla inom personalen gjort ett stort arbete under coronatiden.

– Vi behöver ta hand om personalens ork.



Source link

“Vi lever i det nya normala” – många arbetsgivare vill nu kombinera distans- och närarbete – Inrikes – svenska.yle.fi


Efter över ett år av distansarbete befinner sig arbetslivet i en brytningspunkt. Många arbetsgivare blickar nu framåt med visioner om så kallade hybridmodeller, alltså flexibla arbetssätt som kombinerar distans- och kontorsarbete.

– Det positiva med distansarbetet är helt klart att det funnits mer tid och frihet att anpassa arbetet till den egna livssituationen. Vissa upplever att de arbetar bättre på distans, medan andra tvärtom upplevt att arbetsförhållandena är bättre på kontoret. 

Det säger Marketta Helokunnas som är personalansvarig vid försäkringsbolaget If. 

Under höstens gång kommer företaget att stegvis börja arbeta enligt en hybridmodell som tillåter arbete både på distans och på kontor. På så sätt kombineras det bästa av två världar. 

Marketta Helokunnas


Bildtext

Marketta Helokunnas är personalansvarig vid If.

Bild: Privat

– Tanken är att ett arbetssätt inte passar alla, utan hur mycket man jobbar på distans eller på kontor varierar mellan enheter och arbetsuppgifter, förklarar Helokunnas.

– Distansarbete är bra till viss del, men vi ser att det också är väldigt viktigt att träffa kolleger och arbeta tillsammans på kontoret.

“Vi har aldrig tänkt återvända till det gamla”

Också teleoperatören Telia kommer att börja arbeta enligt en hybridmodell, berättar Dennis Fagerström, som är ansvarig för utveckling av företagskulturen på Telia. 

– Vi har aldrig tänkt att vi ska återvända till det gamla, utan vi lever i det nya normala.

Hybridmodellen kommer att verkställas stegvis med hänsyn till coronaläget och myndigheternas anvisningar. Än så länge rekommenderar företaget distansarbete.

Dennis Fagerström.


Bildtext

Dennis Fagerström ansvarar för företagskulturens utveckling vid Telia.

Bild: Privat

– Vissa vill arbeta mer på distans än andra. De upplever att den rådande situationen stöder arbetet rätt bra. Men känslan av gemenskap är någonting som många saknar just nu.

Fagerström berättar att företagets hybridmodell baserar sig på flexibilitet. Det betyder att man tillsammans inom det egna arbetsteamet kommer överens om ett arbetssätt som passar både arbetsuppgiftens behov och individuella preferenser.

Arbetsgivare får diskutera vaccin, men anställda behöver inte berätta

Den här hösten skiljer sig från den föregående i den bemärkelsen att det nu finns ett coronavaccin. Det har väckt en ivrig diskussion om huruvida arbetsgivaren får fråga anställda om de vaccinerat sig.

I Finland får arbetsgivaren nog diskutera saken med anställda, men den anställda har ingen skyldighet att berätta.

Det berättar Jouni Kallioluoma, som är direktör för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

– Om man utifrån riskanalysen kommer fram till att det är nödvändigt att veta sådant, att det är objektivt begrundat, så agerar man utifrån det.

Enligt lagen får arbetsgivaren behandla information om arbetstagarens egenskaper, till exempel vaccinationer, endast om det finns en nödvändig orsak.

Vaccinsprutor i en paffbehållare.


Bildtext

Anställda har ingen skyldighet att berätta om sina vaccineringar till arbetsgivare.

Bild: Silja Viitala / Yle

– Nödvändigheten måste på något sätt relatera till arbetsgivarens skyldighet att sörja för arbetssäkerheten och personalens hälsa. Eventuellt också för kundernas säkerhet och hälsa, säger Kallioluoma.

Men det är ändå den anställdas absoluta rätt att vägra berätta om sin vaccineringsstatus?

– Jo, det hela baserar sig på frivillighet. Om den anställda inte vill berätta, så behöver hen inte berätta. Och med vilken skruvmejsel lirkar man ut den informationen? Lagstiftningen utgår från att man i första hand hämtar privata uppgifter om den anställda från den anställda själv.  

Arbetarskyddet uppmanar till försiktighet

Kallioluoma ställer sig kritisk till den grova kategoriseringen av “vaccinerade” och “icke-vaccinerade” arbetstagare.

– Coronaviruset har ännu inte försvunnit och vaccinen är inte hundraprocentiga. Inte ens de vaccinerade är skyddade till den graden att man kan drälla omkring hur som helst. Det lönar sig att följa försiktighetsprincipen och använda tekniska lösningar i olika situationer som kan uppkomma på arbetsplatser.

Dennis Fagerström berättar att Telia som arbetsgivare uppmuntrar sina anställda till att vaccinera sig. Men Telia frågar inte anställda om saken.

Inte heller If planerar höstens arbete utifrån de anställdas vaccineringar. 

– Vi planerar ingen sådan tudelning där vaccinerade och icke-vaccinerade till exempel alterneras på olika sätt. Vi är medvetna om att vaccin är något som alla inte vill prata om. Det har de heller ingen skyldighet till, konstaterar Marketta Helokunnas.  



Source link

FPA: Covid-19 har inte påverkat dagpenningarna i någon stor utsträckning – man kan få pengar trots att man inte själv är smittad | Inrikes


Om ett testresultat visar att du har coronavirus, så kan alla som bor i samma bostad sättas i karantän med stöd av smittskyddslagen. Då gäller det att veta vem som kan ansöka om vilken sorts dagpenning.

Sjukdomen covid-19, som orsakas av coronaviruset, kan vara allvarlig för vissa. Den har ändå inte fått de dagpenningar som FPA betalar ut att skjuta i höjden.

– Det handlar om sammanlagt ungefär 0,1 procent av alla sjukdagpenningar och utgifter som FPA har betalat ut under perioden mars till juli, säger forskningschef Jenni Blomgren vid FPA om hur coronaviruset har påverkat utbetalningarna.

Under den nämnda perioden har FPA betalat sammanlagt 354 miljoner euro i sjukdagpenning.

Till exempel psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen slukar en betydligt större del av den summan än covid-19 gör.

Flera olika dagpenningar

Det finns också möjlighet till dagpenning vid smittsam sjukdom om man har fått en diagnos, om det finns misstanke om smitta eller om man har exponerats för smitta.

Då blir coronaeffekten lite större.

– Om man tar med de dagpenningar som beviljats för smittsam sjukdom så är andelen bara 0,6 procent av summan, räknar Blomgren ut.

Av alla förmåner som betalats ut är andelen 0,2 procent.

Om man försätts i karantän av en eller annan orsak så uppmanas man uttryckligen att ansöka om dagpenning för smittsam sjukdom, inte sjukdagpenning.

– Dagpenning för smittsam sjukdom är förmånligare för mottagaren efter det betalas ut från första dagen och summan är hundra procent av lönen. Sjukdagpenningen är bara kring 70 procent.

Också arbetsgivaren behöver känna till vad man ska ansöka om

Men det finns branscher där arbetstagaren inte behöver fundera så mycket på dagpenningar.

Flera kollektivavtal garanterar att arbetsgivaren betalar lön under de dagar som man lider av covid-19, sitter i karantän på grund av viruset eller på andra sätt påverkas av virusets framfart.

En sjukskötare tar coronavirustest på en person.




Ett positivt coronavirustest – eller till och med bara misstanken om att någon är smittad – kan ge rätt till olika former av dagpenning.
En sjukskötare tar coronavirustest på en person.
Bild: Silja Viitala / Yle
augusti,2020,Östra centrum,Helsingfors,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet i Europa 2020,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Finland 2020,pandemier,smittsamma sjukdomar,epidemier,provtagning,Coronatestning,Covid-19-provtagning,coronavirus disease,närvårdare

Då är det däremot arbetsgivaren som kan ha nytta av att välja dagpenning för smittsam sjukdom i stället för sjukdagpenning.

– Då får arbetsgivaren full lönekompensation av FPA, konstaterar Jenni Blomgren.

Större effekt på andra håll

Men även om coronaviruset inte har påverkat de hälsorelaterade dagpenningarna så mycket, så har epidemin ändå påverkat FPA:s utbetalningar.

Vad gäller andra förmåner har förändringarna varit mer tydliga.

Det finns en tydlig uppgång i antalet personer som har sökt utkomstskydd för arbetslösa eller fått utkomststöd under våren och sommaren.

– Coronaepidemin har påverkat på en bredare front i samhället och olika befolkningsgrupper, det gäller inte bara de som har blivit sjuka, sammanfattar Blomgren.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Kelan tilasto: Vain harvalle pitkä sairauspäivärahakausi koronadiagnoosilla – tartuntatautipäivärahan korvaukset usein suurempia av Jarmo Koponen. Översättningen är gjord av Jonas Blomqvist.



Source link

Nolltolerans mot snuviga näsor i skolor och daghem i höst – “arbetsgivare måste visa flexibilitet” | Åboland


Inför höstens skolstart uppmanar rektorer att barn ska stanna hemma om de uppvisar minsta lilla förkylningssymptom. Samma smittoförebyggande åtgärd gäller även för barn i daghem och förskolor. Föräldrar som Yle Åboland pratat med har förståelse för åtgärden, och Finlands Näringsliv EK uppmanar arbetsgivare till stor flexibilitet.

I höst ska barn stanna hemma från daghem och skolor om de uppvisar minsta lilla förkylningssymptom. Hösten är något av en högsäsong när det kommer till snuva och förkylningar och barn kan ha snuva nästan hela hösten. Det här kan betyda att föräldrar behöver stanna hemma med sina snuviga barn i många dagar.

Yle Åbolands reporter frågade föräldrar i Åbotrakten hur de tror att de kommer att kunna pussla ihop arbete med att stanna hemma med ett sjukt barn?

Viktigt att coronaviruset inte sprids

Jessica och Tomas Lindroos har en dotter som ska börja femte klass i höst. De tycker att uppmaningen om att ett snuvigt barn ska stanna hemma är på sin plats.

– Så måste det ju vara, och så var det ju också på våren under dom två sista skolveckorna. Vi tänkte att vårt barn kommer vara hemma hela tiden eftersom barn ändå alltid har lite snuva. Men eftersom alla andra barn stannade hemma om de hade snuva, så hade ju egentligen ingen någon snuva alls på våren. Så vi får ju hoppas att det är så det går, säger Jessica Lindroos.

– Om det handlar om något som i värsta fall kan vara corona vill man ju inte att barnen ska sprida det vidare. Jag ser ingen annan möjlighet än att man stannar hemma när man är sjuk, går och testar sig och ser vad som händer, säger Tomas Lindroos.

Han betonar att det annars i värsta fall kan handla om flera fall av klasser eller hela skolor som måste stanna hemma.

Under de två sista skolveckorna på våren tänkte vi att vårt barn kommer vara hemma hela tiden eftersom barn ändå alltid har lite snuva. Men eftersom alla andra barn stannade hemma om de hade snuva, så hade ju egentligen ingen någon snuva alls på våren. Så vi får ju hoppas att det är så det går.― Jessica Lindroos, förälder

För paret Lindroos är det ingen utmaning ifall dottern skulle behöva stanna hemma från skolan eftersom hon redan är 11 år och kan klara sig hemma på egen hand.

Jessica Lindroos säger att utmaningen ligger i att ett barn som är hemma från skolan inte får distansundervisning som på våren eftersom man har återgått till närundervisning.

– Distansundervisning kommer de ju inte få nu om de är småsnuviga hemma, fastän de egentligen skulle vara i skolskick. Det blir ju ingen skola utförd under dom dagarna. Och man kan ju vara småsnuvig i två veckor, säger Jessica Lindroos.

Kräver mycket flexibilitet

För arbetsgivare kan den kommande hösten innebära att fler arbetstagare måste stanna hemma med sina snuviga barn.

– Inte är det förstås trevligt för arbetsgivare att arbetstagare stannar hemma längre tider eller oftare, men vi kan inte göra så mycket annat i det här skedet, säger Penna Urrila, chefsekonom vid arbetsgivarorganisationen Finlands Näringsliv EK.

Urrila poängterar att det kommer att behövas stor flexibilitet i höst.

– Coronaepidemin är inte över och det ska arbetsgivare förstå, och försöka hitta lösningar tillsammans med sin personal.

Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK.




Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK, vill påminna arbetsgivare om att epidemin inte är över.
Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK.
Bild: Toni Määttä / Yle
Penna Urrila,Finlands näringsliv

Urrila betonar att distansjobb kan vara en bra lösning på många arbetsplatser under hösten.

– Det kanske inte är en ideal lösning men våren visade oss alla att det är möjligt för otroligt många yrken att jobba hemma och att många arbetsuppgifter kan skötas hemifrån. Och då kan man bättre koppla ihop att man sköter sitt barn och jobbar.

Urrila påminner om att föräldrar enligt lag har rätt att stanna hemma med sina barn några dagar per månad.

Borde denna lag justeras inför hösten?

– Regeln i sig är ganska generös jämfört med andra länder, i Finland får man vara hemma fyra dagar i sträck. Tanken är att det är kortvarigt, men det finns ingen gräns på hur många gånger per månad som man får använda denna ledighet, säger Urrila.

Urrila ser inget direkt behov för att justera lagstiftningen om tillfällig vårdledighet, utan betonar att det behövs stor flexibilitet och lösningar på lokala plan för att lösa pusslet på bästa sätt.

Föräldrar har inte alltid tid att hjälpa barnen med skolarbetet

Linda Fröberg-Niemi har ett barn som ska börja fjärde klass och ett som ska börja sjunde klass i höst. Även hon tycker att det är viktigt att stanna hemma om man är lite snuvig, men hon betonar att det inte kommer vara lika lätt för alla att stanna hemma med ett snuvigt barn.

– Familjer har så olika situationer med arbetet. I en del familjer kanske det är lättare att hålla barnen hemma när de är sjuka, medan det i andra familjer ställer till med större besvär och man måste arrangera mycket för att barnet ska ha det tryggt under dagen, säger Linda Fröberg-Niemi.

Linda Fröberg-Niemi




Linda Fröberg-Niemi tycker att den förebyggande coronaåtgärden är viktig, men betonar att det inte kommer vara lika lätt för alla föräldrar att stanna hemma med ett sjukt barn.
Linda Fröberg-Niemi
Bild: Yle / Peter Karlberg
linda fröberg-niemi

Enligt Fröberg-Niemi har en av föräldrarna i deras familj oftast möjlighet att stanna hemma med ett sjukt barn.

– Eftersom vi föräldrar är upptagna med våra egna arbetsuppgifter har barnet inte alltid någon som hjälper till med skoluppgifterna. Ibland har vi också andra uppdrag och då kanske vi inte är hemma, det beror helt på dagen, säger Fröberg-Niemi.

“Vi får alla justera våra ambitioner”

Mathias Johnson har tre barn, varav två är på daghem och ett går i lågstadiet. Precis som paret Lindroos och Fröberg-Niemi betonar Johnson att det är viktigt att coronaviruset inte sprider sig. Han poängterar att man måste leva enligt försiktighetsprincipen fram tills att ett coronavaccin har utvecklats.

– Vi vet ännu inte allt om hur coronaviruset sprider sig och beter sig, säger Mathias Johnson.

Johnson betonar att alla måste jobba tillsammans för att stoppa coronavirusets spridning. Det mest utmanande enligt Johnson är att alla ska ha samma linje.

– Vi vuxna i arbetslivet har lite av ett frikort för tillfället att kanske inte prestera till 110 procent som vi normalt försöker. Vi får alla lite justera våra ambitioner så att det här ska fungera på ett tryggt sätt.

Familjeporträtt på familjen Johnson




Mathias Johnson med familj.
Familjeporträtt på familjen Johnson
Bild: Arash Matin / Yle
familj,familjeliv,Mathias Johnson

Johnson säger att han har möjlighet att stanna hemma med ett sjukt barn eftersom han har flexibla arbetstider och kan jobba på distans.

– Jag tycker att vi inom mitt kollegium har visat förståelse för att man inte hela tiden är tillgänglig när man behövs. Men det är klart att det är väldigt komplicerat på många arbetsplatser.

– Jag hoppas att det upplevs att vår gemensamma trygghet och att försöka bli av med viruset är det viktigaste så att samhället som kollektiv så småningom kan gå tillbaka till det normala, säger Johnson.



Source link

Vårdare har tvingats till onödiga uppoffringar då beredskapslagen har tillämpats för strikt, säger SDP:s riksdagsledamot Kim Berg | Inrikes


Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kim Berg har i coronatider blivit kontaktad av många upprörda vårdare.

Det handlar om vårdare som har tvingats göra övertid, byta arbetsskift, fått förlängd uppsägningstid och uppskjutna semestrar, trots att antalet coronasmittade tillsvidare på de flesta håll i landet har varit lågt.

Riksdagsledamoten Kim Berg ser det som problematiskt att beredskapslagen har tillämpats under våren trots att det inte har funnits något behov för det.

– Om det sedan kommer en verklig situation där vi absolut måste börja tillämpa beredskapslagen är jag rädd för att vårdpersonalen redan börjar vara väldigt trött.

Berg har själv jobbat inom vården

Vårdare har kontaktat Kim Berg eftersom han själv har en bakgrund inom vården. Han jobbade tidigare som röntgenskötare och huvudförtroendeman vid Vasa centralsjukhus.

Också i riksdagen bevakar han vårdfrågor genom att sitta i riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

Berg är inte kritisk till att regeringen har gått in för att tillämpa en del av paragraferna i beredskapslagen. Det ger arbetsgivare möjlighet att reagera snabbt vid behov.

Problemet ligger enligt Berg i att arbetsgivare har tillämpat lagen då det inte har funnits ett akut behov för det.

Vasa centralsjukhus försvarar förlängd uppsägningstid

Vasa centralsjukhus hör till de arbetsgivare som har infört en förlängd uppsägningstid för alla anställda, inte bara för dem som jobbar inom akutvården.

Chefsöverskötare Arja Tuomaala vid Vasa centralsjukhus förklarar att det beror på att personal kanske måste flytta från en enhet till en annan. Det blir lätt en kedjereaktion på ett sjukhus.

– Alla anställda kan skickas till en avdelning där det behövs flera vårdare. Om en del vårdare flyttas från en avdelning för att sköta covid-patienter behöver de i sin tur ersättas av andra vårdare.

En kvinna klär sig i ansiktsmask




Det är krävande för sjukvårdspersonalen att klä sig i skyddsutrustning. Det tar tid från själva vårdarbetet.
En kvinna klär sig i ansiktsmask
Bild: Derrick Frilund / Yle
hälsovård,Hälso- och sjukvårdsfack,sjukhus,handtvagning,handhygien,desinfektion,desinfektionsmedel,hälso- och sjukvård,andningsskydd,skyddskläder,personskyddsutrustning

Vid Vasa centralsjukhus är många rutiner förändrade. Operationer har skjutits fram och vårdare har fått nya arbetsuppgifter, till exempel med att ta prover på personer som misstänks ha blivit smittade av coronaviruset.

Vårdare har än så länge inte tvingats flytta fram sina semestrar, men nog i vissa fall tvingats byta arbetsuppgifter, säger Tuomaala.

Tuomaala medger övertramp i början av pandemin

Chefsöverskötare Arja Tuomaala ger riksdagsledamot Kim Berg rätt i att beredskapslagen speciellt i början av epidemin tillämpades för strikt.

I början visste ingen hur snabbt sjukdomsfallen skulle öka och hur viruset skulle sprida sig.

– Nu när vi vet bättre kan vi kanske göra på ett lite annorlunda sätt nästa gång.

Som svar på frågan om Vasa centralsjukhus skulle kunna ta lärdom redan nu och börja tillämpa beredskapslagen mindre strikt säger Tuomaala att sjukhuset ser över läget flera gånger per vecka.

– Vid varje möte går vi igenom våra regler och restriktioner. Vi funderar hur vi ska gå framåt och om vi borde göra någonting på ett annat sätt.

Porträtt av Arja Tuomaala.




Chefsöverskötare Arja Tuomaala vid Vasa centralsjukhus säger att läget har lugnat ner sig i Finland under de senaste tio dagarna.
Porträtt av Arja Tuomaala.
Bild: Yle/Julina Lax
kvinna,arja tuomaala

Sjukhuset hade tidigare full beredskap, men har gått ner ett steg till effektiverad beredskap. Sjukhuset granskar också enligt Tuomaala personaladministrativa frågor vid sina möten.

– Läget har lugnat ner sig lite under den senaste dryga veckan och vårt samhälle har börjar öppna upp igen. Det är klart att vi hela tiden måste följa upp och granska hur vi ska fortsätta i den här situationen.

För att kunna fatta beslut under coronaepidemin har Vasa centralsjukhus kontinuerligt bytt erfarenheter med andra sjukvårdsdistrikt.

– Vi har hela tiden diskuterat med Åbo och Björneborg för att vi ska följa samma linje. Det är jätteviktigt att få stöd från andra.



Source link

Coronavardagen i Svenskfinland: “Många mår dåligt nu, då allting tagits ifrån dem” | Inrikes


På kort tid har många finländare tvingats att lägga om sin vardag efter att undantagstillstånd utlystes i mitten av mars för att begränsa spridningen av coronaviruset.

Vi jobbar och går i skola på distans, handlar tidigt om morgnarna eller försöker hålla oss sysselsatta på bästa sätt. Vardagen i Coronasvenskfinland har vänts upp och ner.

Seniorens vardag har blivit oerhört ensam

Bernice Tiihonen hör på grund av sin ålder till riskgruppen när det gäller infektionssjukdomar. Hon har fått lägga om sina morgonrutiner för att minska risken för att smittas av coronaviruset.

– Man rekommenderar att de som hör till riskgruppen ska gå till butiken klockan sju för då är det minst folk i butiken. Och det gör jag, en gång i veckan handlar jag, berättar Bernice Tiihonen.

Hon är väl medveten om riskerna.

– Men jag gör vad jag kan. Håller avstånd, tvättar händerna.

Bernice Tiihonen är noga med avstånden och sköter sina uppköp snabbt. Hon har gott om mat i frysen och behöver därför inte handla så ofta.

– Nu är det bra tillfälle att tömma det man har i frysen.

Att beställa mat hem har hon ännu inte funderat på.

– Nej, inte så länge jag är i så här bra skick. Jag har så nära till butiken. Och behöver jag hjälp så har jag sonen som bor här i Vasa, han ställer upp i så fall.

Att dagen har sin långsamma, stilla gång, i synnerhet för en pensionär har blivit ännu tydligare i coronatider. Bernice Tiihonen har läst mycket.

– Jag har just läst en bok om Carl Larsson och har riktigt med förstoringsglas tittat på hans konstverk. Och nu har jag en bok om Gaudí här. Den där arkitekten från Spanien som har så mycket konstiga byggnader.

Inte ens bemärkelsedagen här nyligen kunde firas som normalt.

– Jo, de var bakom dörren. Min son med familj och tre andra från pensionärsföreningen. De överlämnade blommor och stod utanför dörren och sjöng för mig.

Bernice Tiihonen är ordförande i Vasa svenska pensionärsförening Vips. Föreningen ordnar vanligen mängder med olika aktiviteter men nu gapar samlingslokalen alldeles tom.

äldre dam i samlingslokal




Bernice Tiihonen i pensionärsföreningens utrymmen som nu i coronatider gapar tomma på all verksamhet.
äldre dam i samlingslokal
Bild: Yle/Roy Fogde
coronavirus,Närbild,vasa

 – Jag fick avboka två danser till orkestrar och så fick jag avboka två resor. Som avslutning på säsongen brukar vi gå ut och äta på en restaurang – det fick vi också avboka.

Alla fysiska aktiviteter är inställda: gymnastik, gym, körer och allt annat som är bra för äldres ork, vilket de äldre märker av, berättar Bernice Tiihonen.

– Många som vi har haft kontakt med mår lite dåligt nu. De säger att allting har tagits ifrån dem på en gång – som om de skulle ha dragit mattan undan fötterna på dem.

– Så när allt det här är över så blir det säkert som ett kosläpp när alla strömmar till olika ställen. Restauranger och allt möjligt, tror Bernice Tiihonen.

Isabelle har gått i skola på distans i över trettio arbetsdagar : “Jag börjar nog sakna mina vänner”

Det var i mitten av mars som skolorna i Finland började ge distansundervisning. Det är roligt med nya utmaningar, tycker Isabelle Gustafsson som går i 4B i Finno skola i Esbo.

– Vi har möte med hela klassen klockan nio eller halv tio och då går vår lärare igenom allt som ska hända. I dag ska vi läsa en bok som heter Lille Prinsen och så får vi svara på frågor som skickas till läraren, berättar hon.

Instruktionerna för dagen skickar läraren redan klockan åtta i e-posten. Isabelle har redan börjat med vissa uppgifter innan mötet börjar.

– Jag är snabbare här hemma än i skolan, säger hon.

Då alla jobbar hemifrån försvinner den sociala biten av vardagen och det känns tungt.

– Jag brukar nog träffa ett par vänner i parken efter skolan, sådana som bor här nära, men oftast möts vi på telefon. Jag saknar nog mina vänner, konstaterar Isabelle Gustafsson.

Även fritidssysslorna är på distans

Gustafsson spelar cello i Musikinstitutet Kungsvägen och också den undervisningen har lagts på distans.

– Vi ringer upp min lärare Annika här på datorn och så ser hon mig och jag ser henne. Först stämmer vi cellon och sen spelar vi tillsammans. Det har nog gått riktigt bra, tycker Isabelle Gustafsson.

Isabelle Gustafsson spelar cello




Cello på distans.
Isabelle Gustafsson spelar cello
Bild: Mathias Gustafsson / YLE
distansundervisning,Närbild,cellolektion

Kreativt krogliv i undantagstider

På Hjalmars i Korpo försöker krögarna Minna och Tage Österlund hela tiden komma på nya idéer för att hålla i gång verksamheten.

– 85 procent av omsättningen har ju försvunnit så det är ju på det sättet redan utmanande och då försöker vi ju minimera förlusten så att säga. Men det är ju på det sättet man lär sig alltid någonting nytt.

Hela personalen är permitterad. Endast en kock jobbar på halvtid. Krögarfamiljen sköter resten av verksamheten själv.

Kunder får alltså komma in i restaurangen och hämta mat, men den måste ätas någon annanstans. Maten levereras också hem. Krögarfamiljens dotter som normalt studerar i England sköter om den verksamheten.

Tage och Minna Österlund står bakom disken på restaurang Hjalmar's i Korpo




Tage och Minna Österlund håller i gång sin krog så gott det går.
Tage och Minna Österlund står bakom disken på restaurang Hjalmar’s i Korpo
Bild: Maud Stolpe/Yle
Närbild,restaurang

I den här situationen är det viktigt att vara lyhörd för kundernas behov och Minna Österlund säger att kunderna nu börjar känna till hur systemet fungerar.

– De som hämtar sin lunch är i stort sett samma kunder som annars också äter här. När Nylands gränser har öppnats kommer också en och annan fritidsboende hit. Var de äter vet jag inte, men vi ger bestick med om det behövs.

Bingo och frågesport stärker samhörigheten

Kontakten både till kunderna och till den permitterade personalen är nu viktigare än någonsin. Både till dem som ska jobba i sommar och de som nu är permitterade. Vi behöver ju dem alla, säger Tage Österlund.

– Under fredag kvällar kör vi med bingo eller frågesport på distans. Inte ger det några pengar, men allt behöver ju inte göra det. Det har alltid varit viktigt för oss att hålla kontakten till kunderna. Vi är ju ändå ett slags vardagsrum för dem som bor här.

En del av nyheterna kommer troligen att finnas kvar, också efter att coronaepidemin mattas av, säger Minna Österlund.

– Sådant som morsdagslunch, vappenbrunch och husmanskost för två som folk fick komma och hämta har visat sig lyckade.

– Det kan vara ganska bekvämt att få hem färdiga sallader, ugnspotatisar och färdigt marinerade biffar som man själv kan grilla, tillägger Tage Österlund.

Minna Österlund packar in mat för take away




Nu gäller det att packa mat i stället för att duka buffébord.
Minna Österlund packar in mat för take away
Bild: Maud Stolpe/Yle
Närbild,restaurang

Just nu är det svårt att förutse hur sommaren och framtiden kommer att se ut. Men paret Österlund hoppas på att skärgården snart igen ska öppna och att folk ska komma ut till Korpo.

– De som hamnar att jobba i sommar på grund av coronan gör och har gjort ett stort jobb. Vi hoppas att hela Korpo i höst har något speciellt att erbjuda alla dem som kanske i sommar inte kan ha sin vanliga semester. Här kunde alla företagare gå samman och samarbeta kring olika slags specialerbjudanden.



Source link

Coronaviruset förde dem samman – biodlare sökte arbetskraft och företagaren Carolina Mikander bytte klättring mot honung | Östnyland


Carolina Mikander har en klätterhall i Borgå, men coronaviruset tvingade henne att sätta lapp på luckan. För att klara sig var hon beredd att göra vilket jobb som helst – det förde henne till bigården i Liljendal.

Jordbrukaren och biodlaren Tomas Bruce var en av de första som satte in en annons via webbplatsen maatilalle.fi för att hitta arbetskraft. Han fick napp direkt.

Bruce satte ut sin annons en lördag och dagen efter – på söndagen – ringde Carolina Mikander och på måndagen dök hon upp på gården, redo för sin första arbetsdag.

Då Carolina Mikander bestämde sig för att säsongsjobba visste hon inte hurdant jobb som väntade henne.

– Det kan vara vilket jobb som helst då det handlar om jordbruk, men jag tänkte att det är ingen skillnad. Jag kan till och med mocka skit om det så gäller.

Carolina placerar ramarn med bivax i en bikupa gjord av styrox.




Färdiga ramar med bivax.
Carolina placerar ramarn med bivax i en bikupa gjord av styrox.
Bild: Yle/ Lone Widestam
biodling (arbete),ramar,Bivax,Bikupa,marbacka bigård

Det fanns flera olika gårdar i regionen som behövde hjälp. Mikander valde ändå att först ta kontakt med Marbacka bigård i Liljendal.

Att Mikander tog kontakt gläder Tomas Bruce eftersom han har haft svårt att hitta arbetskraft till gården.

– Direkt då jag säger att det finns jobb på bigården får jag ett “nej, nej, de sticker” till svar. Folk är helt enkelt rädda.

Tomas Bruce sätter honung på burk




Det är första gången som jordbrukare och biodlare Tomas Bruce söker efter arbetskraft via nätsidan maatilalle.fi – och han fick napp direkt. Arkivbild.
Tomas Bruce sätter honung på burk
Bild: Yle/ Stefan Paavola
biodling (arbete),honung,Bivax,marbacka bigård

Det finns inget ont som inte för något gott med sig

Carolina Mikander sitter i ett hörn i den stora industrihallen och fixar ramar till bikuporna.

– Det var spännande i början, speciellt då jag är bra på mitt riktiga jobb och nu skulle göra något helt nytt. Men jag har lärt mig och nu rullar det på.

Carolina Mikander greppar ramarna med van hand, spänner trådarna och sätter en bivaxplatta i ramen som sedan placeras i bikupan. Arbetsuppgifterna är minst sagt varierande.

– Jag har gjort allt möjligt. Byggt ramar, valsat vax, burkat honung och kört truck. Det har varit roligt och helt annorlunda än mitt vanliga jobb.

Närbild på en träram med två vajrar. Carolina håller ett verktyg i handen som ska spänna vajern.




Carolina Mikander spänner trådarna på ramarna.
Närbild på en träram med två vajrar. Carolina håller ett verktyg i handen som ska spänna vajern.
Bild: Yle/Lone Widestam
biodling (arbete),ramar,vajer,marbacka bigård

Träramar med vajrar i mitten som är staplade ovanpå varandra.




Nästa steg är att placera en bivaxplatta inuti ramen.
Träramar med vajrar i mitten som är staplade ovanpå varandra.
Bild: Yle/Lone Widestam
biodling (arbete),ramar,marbacka bigård

Det finns en hel del olika webbsidor som parar ihop jordbrukare och folk som är beredda att säsongsjobba. Sidorna har varit populära och uppskattade under coronaepidemin.

Både Mikander och Bruce är tacksamma för att tjänsterna finns och det har varit lätt att både sätta ut en annons och skicka en ansökan.

Hittills har över 7 000 personer letat efter jobb och över 100 gårdar har begärt hjälp via maatilalle.fi.

Fördomar om att finländare inte vill arbeta inom jordbruket för att det är dåligt betalt har krossats, säger Bruce.

– Nu har finländarna visat den totala motsatsen. Över 10 000 intresserade är villiga att börja på ett jordbruk.

Bigården kan få hjälp av Mikander också efter coronaepidemin

Den här tiden på året är det mycket som ska förberedas inför årets säsong på Marbacka bigård. Tomas Bruce kör av och an med sin truck inne i hallen och sedan springer han ut för att fylla på ved i vedpannan.

Tomas Bruce sitter i sin truck och kör inne i en stor industrihall.




Tomas Bruce har fullt upp.
Tomas Bruce sitter i sin truck och kör inne i en stor industrihall.
Bild: Yle/Lone Widestam
biodling (arbete),hall,truckar,tomas bruce

Att det var just Carolina Mikander som sökte till bigården visade sig vara en fullträff. Hon blir mer och mer intresserad av biodling för varje dag som går.

Intresset har vuxit sig så stort att hon nu kan tänka sig att ha egna bin.

– Fastän det här är ett läge som jag inte vill vara i som företagare så har det ändå hänt så mycket positivt.



Source link

Företagarnas önskan: Utöka testerna och öppna skolorna | Österbotten


Utökade tester av coronaviruset, en noggrannare smittspårning och en återgång till det normala i skolvärlden. Det önskar sig företagen i en färsk enkät gjord av landets handelskamrar.

Enligt resultatet av en enkät bland de finländska företagen tror 56 procent av de som svarade att utökade tester och noggrannare smittspårning skulle ha en positiv eller en mycket positiv effekt på affärerna.

Det som påverkar negativt enligt företagen är begränsningarna på sammankomster och stängning av restauranger, barer och skolor.

– Då vårt lands regering denna vecka diskuterar om man ska avveckla eller öka begränsningarna bör inte bara befolkningens hälsa tas i beaktande utan också ekonomin, arbetsplatserna och företagen, säger vd Juho Romakkaniemi på Centralhandelskammaren i ett pressmeddelande.

Toimitusjohtaja Juho Romakkaniemi, Keskuskauppakamari




Juho Romakkaniemi hoppas att landets ledning också tar i beaktande ekonomi och inte bara befolkningens hälsa.
Toimitusjohtaja Juho Romakkaniemi, Keskuskauppakamari
Bild: Matti Myller / Yle
verkställande direktör,Finland Chamber of Commerce,Juho Romakkaniemi,fartygstrafik

Förbud mot människors rörlighet = sämre ekonomi

I hela landet ansåg 59 procent av de som svarade på enkäten att begränsning av sammankomster till fem personer eller färre skulle vara negativt eller mycket negativt. På Österbottens handelskammares område var motsvarande andel 70 procent.

Förutom utökade tester önskar de österbottniska företagarna att lågstadieskolor och daghem öppnas för normal verksamhet.

– Ett förbud mot människors rörlighet kopplas direkt till minskad ekonomisk verksamhet. För att minimera de ekonomiska förlusterna skulle det vara bra att få människor i rörelse i ett tillräckligt tidigt skede men ändå gradvis med hänsyn till hälsosäkerheten, säger vd Juha Häkkinen på Österbottens handelskammare i ett pressmeddelande.

Häkkinen lyfter fram att situationen i synnerhet är dålig för restauranger samt övriga tjänsteföretag och specialbutiker.

Juha Häkkinen på Österbotten handelskammare poserar i Yle Österbottens nyhetslandskap.




Ett förbud mot människors rörlighet kopplas direkt till minskad ekonomisk verksamhet, säger Juha Häkkinen.
Juha Häkkinen på Österbotten handelskammare poserar i Yle Österbottens nyhetslandskap.
Bild: Yle/Kati Enkvist.
österbottens handelskammare

Av de österbottninska företagen som svarade på enkäten har pandemin påverkat omsättningen negativt. 80 procent av de som svarade tror att omsättningen kommer att försämras under de kommande två månaderna.

Mer än vart tredje företag har tvingats minska på personalen, drygt hälften räknar med ytterligare permitteringar och uppsägningar de kommande två månaderna.

Fokus enbart på pandemin försämrar ekonomin

Vart femte österbottniskt företag upplever att risken för konkurs har ökat. Andelen är ändå betydligt lägre än medeltalet för hela landet.

Direktör Paula Erkkilä på Österbottens handelskammare säger att det är klart att man inte kommer att kunna undgå arbetslöshet men att utsikterna inte har försämrats jämfört med den enkät som presenterades för tre veckor sedan.

– Det här kan ses som goda nyheter. Situationen är dock mycket allvarlig och om situationen fortsätter så ökar osäkerheten ytterligare, säger Erkkilä.

– Om vi fokuserade enbart på att bekämpa epidemin skulle ekonomin behöva stoppas helt och hållet, och det vore förödande med tanke på arbetsplatserna och välmåendet, säger Erkkilä.

Direktör Paula Erkkilä på Österbottens handelskammare




Paula Erkkilä säger att det vore förödande för både arbetsplatser och välmående om man fokuserade enbart på att bekämpa pandemin och därmed behöva stoppa ekonomin.
Direktör Paula Erkkilä på Österbottens handelskammare
Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist
Österbotten,erkkilä

Den senaste enkäten gjordes av handelskamrarna 20.4. Enkäten besvarades av 2 977 företag. 172 österbottniska företag svarade.

Motsvarande undersökningar gjordes 30 mars och 16-17 mars.



Source link