Putins inre krets har krympt – domineras helt av hökaktiga underrättelsemän – Utrikes – svenska.yle.fi


När de ryska styrkorna inledde sitt anfallskrig mot Ukraina den 24 februari togs en stor del av den ryska statsapparaten på sängen. Beslutet verkar ha tagits av president Vladimir Putin och ett fåtal rådgivare.

Putin verkar också ha grundat sitt beslut på underrättelserapporter som utlovade en snabb och enkel seger över ukrainarna. De upprepade hoten om lamslående sanktioner från väst verkar inte heller ha tagits på allvar.

De som kunde ha varnat Putin för de ekonomiska följderna av en invasion verkar inte ha fått sina röster hörda.

Enligt många politiska analytiker verkar det som att Putin tar beslut om kriget enväldigt och att till och med nyckelministrar saknar möjlighet att påverka utvecklingen.

Mer som en tsar

Tidigare brukade Putin förankra sina beslut i en relativt bred krets. Resultatet var att politiken blev en slags kompromiss mellan de olika maktspelarna i Kreml.

‒ Putins roll i beslutsfattandet har ändrats. Från att ha varit en slags styrelseordförande och vd för ”bolaget Ryssland” ‒ som lyssnar på andra aktieägare ‒ har hans börjar bete sig som en tsar, säger forskaren Nikolai Petrov vid Chatham House till Deutsche Welle.

Ett tecken på den här utvecklingen är den ukrainska utrikesministern Dmytro Kulebas uttalande efter sitt möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förra veckan. Kuleba lät förstå att Lavrov saknar mandat att föra verkliga förhandlingar.

‒ Det verkar som att det finns andra beslutsfattare för de här frågorna i Ryssland, sa Kuleba.

Rysslands president Vladimir Putin sitter vid en mycket långt bord i ändra ändan sitter två generaler

Bildtext

Putin har under den senaste tiden också hållit långt fysiskt avstånd till sina rådgivare.

Bild: Alexei Nikolsky/TASS/All Over Pr

Kontakt med färre

Enligt obekräftade uppgifter har Putin under pandemin haft betydligt mindre kontakt med sina ministrar och rådgivare än tidigare. Orsaken är sannolikt att presidenten velat minimera risken att smittas av coronaviruset.

Samtidigt har det lett till att presidenten av allt att döma inte längre har tillgång till information som utmanar och ifrågasätter hans beslut.

Den absoluta ryska makteliten kan grovt delas upp mellan så kallade siloviki och en brokig grupp bestående av affärsmän, tjänstemän, politiker från maktpartiet Enade Ryssland och ministrar.

Siloviki är en benämning för personer med bakgrund eller inflytande i underrättelseväsendet eller militären. Det är fråga om hårda män, många av dem har inlett sina karriärer vid Sovjetunionens ökända underrättelsetjänst KGB.

Resten av eliten är splittrad och har små möjligheter att enas om en politik som kunde utmana den nuvarande maktalliansen i Kreml.

Nikolaj Patrusjev är en extrem hök och Putins kanske närmaste rådgivare.

Bildtext

Nikolaj Patrusjev är en extrem hök och Putins kanske närmaste rådgivare.

Bild: Yelena Afonina/TASS/All Over Pre

Gamla KGB-vänner

Putins sannolikt mest inflytelserika rådgivare är en trio underrättelsetjänstemän från S:t Petersburg. Alla tre har arbetat med Putin sedan presidentens tid KGB i dåvarande Leningrad.

Nikolaj Patrusjev tog över ledningen för underrättelsetjänsten FSB efter Putin 1999 och satt på posten fram till 2008.

Nikolaj Patrusjev är sekreterare för Rysslands nationella säkerhetsråd. Han beskrivs som den mest hökaktiga höken i Putins närmaste krets. Patrusjev har upprepade gånger sagt att västländerna och Nato utgör ett hot mot Ryssland och den ryska staten måste försvara sig.

Enligt många experter är Patrusjev den person som Putin lyssnar mest på. Under Putins televiserade möte tre dagar före invasionen sa Patrusjev bland annat att USA:s mål är att bryta upp Ryssland i rad mindre länder.

Chefen för den ryska underrättelsetjänsten FSB, Aleksandr Bortnikov

Bildtext

Aleksandr Bortnikov har känt Putin sedan de arbetade för KGB i Leningrad

Bild: EPA-EFE/All Over Press

FSB:s chef efter Putin och Patrusjev

Aleksandr Bortnikov är den andra mannen i KGB-trion. Han tog över ledningen för FSB efter Patrusjev.

Som chef för FSB sitter han på källan till den information som Putin i huvudsak verkar grunda sina beslut på. Men underrättelsetjänstens kanske viktigaste uppgift är att avslöja alla potentiella hot mot presidenten.

Enligt Kremlexperter spelar Bortnikov en viktig roll i den innersta kretsen men har inte som vana att ge råd åt presidenten eller ifrågasätta beslut.

Underrättelsechefen förnedrades på tv

Den tredje och sista av Putins gamla kolleger från KGB i Leningrad är Sergej Narysjkin.

Narysjkin är chef för utlandsunderrättelsetjänsten SVR. Narysjkin har tidigare varit talman för det ryska parlamentets underhus Duman och Putins stabchef i Kreml.

chefen för Rysslands utlandsunderrättelsetjänst SVR Sergeij Narysjkin

Bildtext

Sergej Narysjkin stapplade på orden då han skulle uttala sitt stöd för beslutet att erkänna de så kallade Donbass-republikerna.

Bild: Alexei Nikolsky/TASS/All Over Pr

Som chef för utlandsunderrättelsetjänsten har Narysjkin sannolikt haft en klarare bild av vad de ryska styrkorna hade att vänta sig i Ukraina.

När Putin inför invasionen tvingade alla sina nyckelrådgivare att i tur och ordning stiga fram och stöda beslutet att erkänna de så kallade Donbassrepublikernas självständighet var Narysjkin den som såg mest osäker ut.

Underrättelsechefen haltade på orden och förnedrades sedan av presidenten. Till slut lyckades en blek Narysjkin få fram de rätta orden och tilläts sätta sig igen.

Ur den här trion är Patrusjev den som anses ha kapacitet till att utveckla en mer storskalig strategi för Ryssland. Patrusjev var till exempel en av personerna bakom Rysslands nya säkerhetsstrategi från 2021. I den slår man bland annat fast att Ryssland kan använda ”kraftfulla metoder” som svar på fientliga aktioner från andra länder.

Rysslands försvarsminister Sergej Sjoijgu sitter vid ett bord bredvid militärens stabchef Valerij Gerasimov

Bildtext

Sergej Sjojgu saknar militär erfarenhet, men försvarsministern har lyckats överleva maktkamperna i Kreml i snart 30 år.

Bild: Alexei Nikolsky/TASS/All Over Pr

Överlevt i Kreml i snart 30 år

Till siloviki-gruppen hör också försvarsminister Sergej Sjojgu. Sjojgu är en politisk överlevare som var minister redan under Boris Jeltsin.

Sjojgu är tidigare katastrofminister och utsågs till försvarsminister 2012 då han också fick militärgraden armégeneral. Trots militärgraden har Sjojgu aldrig varit yrkesmilitär.

Sjojgu har i alla fall tidigare stått Putin nära och tros ha ett visst inflytande på presidenten. I september i fjol åkte Putin och Sjojgu på en friluftssemester till Sibirien och det finns spekulationer om att duon under resan diskuterade planen att invadera hela Ukraina.

I vilken grad de uppenbara bristerna i den ryska invasionsarméns förberedelser och ledning skadat Sjojgus ställning är ännu oklart.

Lavrov tappar inflytande

Andra inflytelserika spelare i Putins inre krets är utrikesminister Sergej Lavrov, premiärminister Michail Misjustin och oligarkbröderna Boris och Arkady Rotenberg

Sergej Lavrov har varit Putins utrikesminister i 18 år. Han driver en hård utrikespolitik men är samtidigt känd för att vara extremt insatt och kunnig.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skrattar

Bildtext

Sergej Lavrov bjöd på ett sällsynt skratt under sitt besök i Iran på torsdagen.

Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Lavrov har upprepade gånger med viss framgång försökt få sina västerländska kolleger att verka okunniga och oseriösa. I februari avslöjade han till exempel den brittiska utrikesministern Liz Truss bristande kunskap i rysk geografi.

Lavrov har sannolikt inte haft något inflytande över Rysslands Ukrainapolitik. Trots sitt hårda rykte talade han fortfarande i februari för fortsatta förhandlingar ‒ men Putin valde att ignorera hans råd.

Premiärminister Michail Misjustin har suttit på sin post sedan 2020. Före kriget försökte han genomföra storsatsningar för en storreform som skulle effektivera den ryska administrationen. Han vill också satsa på IT-sektorn.

Efter krigsutbrottet har Misjustin fått den föga avundsvärda uppgiften att rädda den ryska ekonomin från sanktionsföljderna. Han anses inte ha något inflytande i Ukrainafrågan.

Oligarkerna har förlorat inflytande

Enligt de flesta iakttagare har oligarkerna förlorat sitt inflytande över Putin. Det möjliga undantaget är de Finlandskopplade bröderna Boris och Arkadij Rotenberg. Bröderna är ungdomsvänner till Putin och vänskapen har hållit i sig.

Bröderna har tjänat miljardegendomar under Putins tid vid makten, men västländernas sanktioner slår nu också mot dem.

Rysslands president Vladimir Putin och oligarken Arkadij Rotenberg

Bildtext

Putin och Arkadij Rotenberg har känd varandra sedan de var unga.

Bild: EPA-EFE/All Over Press

För tillfället är styrkeförhållandet i Kreml rätt klart. Det är siloviki som tar besluten tillsammans med Putin. Kreml har hittills insisterat på att operationen i Ukraina förlöper helt enligt planen, men sanningen är att de ryska styrkorna har väldiga problem.

Enligt obekräftade uppgifter hade FSB utlovat ett brett folkligt stöd i Ukraina. De ryska styrkorna skulle mötas av civila som gjort uppror mot den ukrainska staten och det hela skulle vara över på några dagar.

Om det här stämmer har underrättelsetjänsten begått en massiv felbedömning eller sedan har man helt enkelt inte vågat säga sanningen av rädsla för Putins ilska. Och då är möjligheterna till en ändring av den ryska maktpolitiken extremt osannolik.



Source link