Coronamedicin ungefär halverar risken för svår sjukdom – Inrikes – svenska.yle.fi


Enligt Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, måste medicineringen mot coronavirusinfektion påbörjas tidigt efter att man fått symtom.

– Medicineringen ungefär halverar risken för svår sjukdom, alltså sjukhusintagsbehov. Då är den vettig att erbjuda till sådana riskgrupper där risken för sjukhusbehov är tillräckligt stor, säger Järvinen.

Enligt Järvinen handlar det om personer som inte får en tillräcklig skyddseffekt av vaccin (till exempel personer som aktivt vårdas för cancer och vars immunförsvar påverkas), ovaccinerade personer som har grundsjukdomar och eventuellt en del över 80-åringar som har fått färre än fyra vaccindoser.

Medicinen inverkar inte på smittspridningen, utan den är ett skydd mot en svårare sjukdomsbild hos individen.

– Den måste påbörjas mycket tidigt, så tidigt som möjligt efter att man får symtom. Men senast inom fem dagar från symtomutbrottet för att medicinen överhuvudtaget skulle vara verksam, säger Järvinen.

Mer coronavirusssmitta i samhället än under de två senaste somrarna

Enligt Järvinen tycks det finnas en hel del coronavirussmitta i Finland just nu.

– Den här sommaren är annorlunda än de två tidigare, vi har klart fler fall av smitta än vi har haft tidigare på vågtopparna under 2020 eller 2021.

Det är omikron-undervarianterna BA.4 eller BA.5 som sprids i Nyland för tillfället.

Enligt Järvinen är största skillnaden mellan de här undervarianterna och de tidigare omikron-undervarianterna att man kan bli smittad igen, även om man blivit smittad av coronaviruset tidigare i år.

– Sjukdomsbilden, åtminstone hos vaccinerade människor, ser ganska lika ut, den är inte mera så allvarlig. Allt färre hamnar in på sjukhus på grund av corona, säger Järvinen.

THL kommer att utvidga rekomendationen om en fjärde dos coronavaccin

Institutet för hälsa och välfärd THL kommer att utvidga rekommendationen om en fjärde dos coronavaccin i slutet av sommaren.

Enligt THL:S preliminära bedömning kommer en fjärde dos coronavaccin att rekommenderas från och med den 15 augusti till alla 65 år fyllda personer.

Från och med början av september skulle rekommendationen utvidgas till att gälla också alla 60 år fyllda samt alla 12–59-åriga som hör till riskgruppen för allvarlig coronavirusinfektion.

Enligt THL kommer den specificerade slutliga rekommendationen senast i början av augusti.

Meningen med de preliminära uppgifterna är att ge kommunerna tid att förbereda sig på vaccineringarna.



Source link

Främst ovaccinerade och många som kommit in av andra orsaker – sådant är coronaläget på sjukhusen just nu – Inrikes – svenska.yle.fi


Asko Järvinen vid HUS hoppas att övriga sjukvårdsdistrikt drabbas lindrigare av omikronvarianten eftersom de har haft en till två veckor mer tid att ge den tredje dosen.

Behovet av sjukhusvård på grund av coronapandemin har ökat klart den senaste veckan och nu vårdas sammanlagt 620 patienter på sjukhus. Av dem får 63 intensivvård. Omikronvarianten av coronaviruset ligger bakom ökningen, säger Matti Reinikainen, professor vid universitetssjukhuset i Kuopio som ansvarar för att koordinera intensivvården för coronapatienter i Finland.

– Den nya virusvarianten sprids i rasande takt och fortfarande finns många som inte har fullt vaccinationsskydd, säger Reinikainen.

Det är ovanligare att omikronvarianten orsakar sjukdom som kräver sjukhusvård jämfört med deltavarianten som dominerade tidigare. Men behovet av vård ökar i takt med den omfattande spridningen.

– Också behovet av intensivvård har ökat de senaste dagarna.

Nu ligger antalet intensivvårdspatienter på ungefär samma nivå som kring julen.

Matti Reinikainen.

Bildtext

Matti Reinikainen är den som har ansvar för att koordinera coronapatienternas intensivvård.

Bild: Thomas Hagström / YLE

Många ovaccinerade vid intensiven

Under hösten sammanställde Institutet för hälsa och välfärd statistik som visade att ovaccinerade som insjuknar i covid-19 löper 33 gånger större risk att behöva intensivvård än vaccinerade. Matti Reinikainen säger att det stämmer överens med hans egna erfarenheter.

– Jag arbetar också själv som läkare på intensiven och coronapatienterna är i regel ovaccinerade, säger Reinikainen.

Knappt tiotusen coronafall det senaste dygnet

  • 9 768 nya coronafall registrerades på tisdagen, nästan hälften i Nyland.

  • 620 coronapatienter är intagna på sjukhus.

  • 63 av dem får intensivvård.

Medianåldern för intensivvårdspatienterna är 59 år, det vill säga hälften av patienterna är äldre än 59 år medan hälften av patienterna är yngre. Två av tre patienter är män, vilket Reinikainen förklarar med att män överlag löper större risk att få allvarliga infektioner. Omkring hälften av patienterna har kroniska sjukdomar.

– Största delen av intensivvårdspatienterna är åtminstone lite överviktiga. Men det är bra att minnas att majoriteten av finländarna också är lite överviktiga, så det är inte så stor skillnad jämfört med genomsnittsbefolkningen.

Vad kan göras för att få antalet patienter att minska?

– Vaccinationsgraden borde bli ännu högre, speciellt bland befolkningen som inte ens har fått sin första dos. Det ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom. För att vinna tid för vaccinationerna behöver vi också hålla avstånd, använda munskydd och undvika närkontakter, säger Reinikainen.

Vasaläkare: Sent för åtgärder

Antalet coronapatienter ökar också inom Vasa sjukvårdsdistrikt. Juha Salonen, infektionsöverläkare vid Vasa centralsjukhus, säger att fyra patienter får intensivvård vid centralsjukhuset, medan sammanlagt sju personer vårdas vid vårdavdelningarna vid centralsjukhuset och Vasa stadssjukhus.

– Det gick ganska bra att förebygga epidemin fram till julhelgen. Men sedan kom många från epidemiområden runtom i Finland hit för att träffa sina släktingar, vilket ledde till massor av fall här också, säger Salonen.

Man med läkarrock står framför Vasa centralsjukhus. Ser allvarlig ut.

Bild: Yle/Pia Lagus

Enligt Salonen är fyra intensivvårdspatienter nära gränsen för vad distriktet klarar av. Samtidigt kämpar man med att en stor del av personalen har träffat coronasmittade personer under jul- och nyårshelgen, vilket gör att de inte kan komma på jobb.

– Det blir svårt att organisera verksamheten om det saknas personal vid de kritiska enheterna.

Enligt Salonen börjar det vara för sent för restriktioner för att stoppa spridningen. Han betonar ändå att den tredje vaccindosen ger ett bättre skydd mot omikronvarianten.

– Den här pandemin är mycket jobbig för vården. Vi borde ha infört begränsningar och börjat ge den tredje vaccindosen mycket tidigare. Nu är det ganska sent. Det viktigaste vi kan göra är att fortsätta vaccinera. Vi borde också försöka spåra smittfall, men det börjar vara svårt eftersom det finns så många positiva fall i Österbotten, säger Salonen.

Övriga patienter testar positivt i Nyland

Vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har antalet coronapatienter fördubblats jämfört med läget före julen. Sammanlagt får nästan 200 personer sjukhusvård säger sjukvårdsdistriktets infektionsöverläkare Asko Järvinen. På intensivvårdsavdelningen vårdas 22 coronapatienter.

– Det är fler patienter än någonsin tidigare, säger Järvinen.

Enligt Järvinen är två av tre coronapatienter ovaccinerade. Samtidigt blir det allt vanligare att personer som kommer till sjukhuset av helt andra orsaker testar positivt för covid-19 eftersom det förekommer så mycket i samhället. Enligt Järvinen har mellan en femtedel och en tredjedel av coronapatienterna kommit in av övriga orsaker.

– De patienterna måste isoleras och man måste smittspåra till exempel patienter som har varit i samma rum.

Infektionsöverläkare Asko Järvinen medverkar i programmet Morgonettan i TV1.

Bildtext

Asko Järvinen hoppas att andra sjukvårdsdistrikt får mera tid för förberedelser inför omikronvarianten än HUS, och kommer lättare undan.

Bild: Benjamin Suomela / Yle

Patienterna testas om de uppvisar symtom, även om de är lindriga, och det stora antalet positiva fall leder till ett stort behov av rum för att kunna isolera patienter. Samtidigt är en stor del av personalen tvungen att stanna hemma eftersom de är sjuka eller i karantän.

– Det försvårar läget på sjukhusen i och med att man tvingas minska antalet bäddplatser om man inte har vårdare eller läkare. Varje dag måste cheferna leta efter ersättare.

Kan mattas av mot slutet av månaden

Järvinen tror inte att det är möjligt att stoppa epidemin – det man kan göra nu är att försöka bromsa spridningen så att alla inte insjuknar på en gång för att trygga sjukhuskapaciteten.

– När viruset sprids så här snabbt är det svårt att ingripa med karantän och isolering. Vi måste i stället försöka minska kontakterna utanför det egna hushållet, säger Järvinen.

En allt större del av befolkningen utvecklar också ett visst immunskydd, framför allt i Nyland där omikronvarianten sprids snabbt.

– Vi börjar få fler som har skydd mot omikron och då blir det svårare för viruset att sprida sig lika fort. Läget blir förhoppningsvis lite lättare i slutet av januari.

Epidemiutvecklingen i Nyland ligger enligt Järvinen en till två veckor före de övriga delarna av landet. Det ger övriga områden lite mer tid att ge den tredje dosen coronavaccin.

– Då kan det hända att läget hålls lite lugnare i andra sjukvårdsdistrikt – hoppas jag, säger Järvinen.



Source link

“Även om skolorna stängs minskar inte smittorna” – Inrikes – svenska.yle.fi


En grupp av landets ledande infektionsläkare, bland dem HUS överläkare Asko Järvinen och Nya barnsjukhusets infektionsöverläkare Tea Nieminen, kritiserar Social- och hälsovårdsministeriets planer i ett öppet brev.

Kritiken mot planerna att övergå till distansundervisning i hela landet blir allt hårdare. Nu sållar sig också en grupp av landets ledande infektionsläkare i kritikkören.

“Covidepidemin sprids i hela Finland, och man kan smittas var som helst. Även om skolorna stängs, kommer inte smittorna att minska drastiskt. Fast vi skulle stänga hela Finland och införa utegångsförbud, skulle coronaviruset vänta på att kontakterna ökar igen”, konstaterar tio läkare i ett öppet brev till Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisningsministeriet.

Bland läkarna som skrivit under det öppna brevet finns överläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Asko Järvinen, Nya barnsjukhusets infektionsöverläkare Tea Nieminen och andra ledande infektionsläkare i flera stora städer.

“Kan leda till lång distansperiod”

Enligt läkarna skulle det alltså inte vara effektivt att övergå från närundervisning till distansundervisning om syftet är att stoppa smittspridningen. Dessutom skulle ett sådant beslut vara orimligt, eftersom barn i de flesta fall inte insjuknar allvarligt i covid-19, menar läkarna.

“Symptomen kan vara starka, men det är sällsynt att barn behöver sjukhusvård eller eftervård på grund av coronaviruset”, skriver läkarna.

I det öppna brevet skriver läkarna också att en distansperiod nu sannolikt skulle leda till en längre distansperiod – i värsta fall distansundervisning i flera månader – eftersom coronafallen förväntas öka ytterligare.

“Diskussionen om distansundervisning förs på vuxnas villkor”

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen anser att Social- och hälsovårdsministeriets förslag är överraskande och tråkigt. Hon kommenterade planerna för nyhetsbyrån STT.

Enligt Pekkarinen förs diskussionen om distansundervisning igen med vuxnas intressen i fokus. Man diskuterar frågan ur försörjningsberedskapens synvinkel och frågar sig hur personalen inom samhällsviktiga yrken ska räcka till.

Barnombudsmannen konstaterar på Twitter att ett beslut om att övergå till distansundervisning måste grunda sig på barnets nytta, inte på samhällets behov.

Hur distansundervisningen påverkar barn och unga varierar från individ till individ. En del av barnen och ungdomarna gynnas av distansundervisningen och för en del innebär distansundervisningen endast neutrala konsekvenser, säger Pekkarinen till STT.

– Men en del av barnen lär sig ingenting. De blir efter i undervisningen och distansundervisningen gör att de får det allt sämre ställt.

Pekkarinen säger att hon sedan sommaren krävt att skolorna i Finland tar i bruk Världshälsoorganisationens rekommendationer om hur man kan ordna skolundervisningen mitt i den pågående coronapandemin.

– Det finns otaliga åtgärder som vi ännu inte vidtagit, som till exempel att coronatesta eleverna, säger hon.

Social- och hälsovårdsministeriets kanslidirektör Kirsi Varhila sa till tidningen Helsingin Sanomat på torsdagen att förskoleelever och elever i årskurserna 1–3 inte kommer att övergå till distansundervisning.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) sa också tidigare på torsdagen att lagstiftningen tryggar närundervisning för elever i årskurs 1–3 och för de elever som behöver specialundervisning och specialstöd.



Source link

Infektionsöverläkare varnar för brist på vårdpersonal – föreslår kortare karantän – Inrikes – svenska.yle.fi


Så många personer insjuknar eller exponeras för coronaviruset att för samhället kritiska funktioner börjar vara i vågskålen, anser infektionsöverläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Han efterlyser snabba åtgärder för att till exempel förkorta karantäntiden, rapporterar Yle Uutiset.

– Vi vet att antalet smittade ungefär fördubblas med två dagars mellanrum. Sjukhusens vårdkedja från den specialiserade sjukvården till hemvården är svårt belastad. Personal som insjuknar och de betydande patientmängderna har medverkat till att det börjar vara krångligt att erbjuda och organisera vård, säger Järvinen.

Att förkorta karantäntiden från tio till sju dagar skulle enligt Järvinen inte påverka spridningen av viruset så mycket. Det skulle däremot göra det möjligt för symtomfria personer att snabbare återvända till arbetet.

Järvinen: Smittspårningen saknar betydelse på större orter

Järvinen anser att den gamla strategin inom bekämpandet av coronan inte längre fungerar. Han anser till exempel att tiden för smittspårning är förbi åtminstone på större orter.

Infektionsöverläkare Asko Järvinen medverkar i programmet Morgonettan i TV1.

Bild: Benjamin Suomela / Yle

Järvinen efterlyser nya spelregler om vem som ska testas, hur hemtesterna ska användas och hur sjukdomsfrånvaro ska genomföras i fortsättningen.

– I och med omikron blir sjukskrivningarna längre än den tid som de anställda vid de flesta företagen får vara borta genom att själv sjukanmäla sig, säger han.

Järvinen understryker att anvisningarna borde vara klara och tydliga samt identiska för alla.

Själv efterlyser infektionsöverläkaren att vi alla ska minimera kontakterna till andra personer än de som finns i det egna hushållet.

– På det sättet skulle vi kunna bromsa spridningen av viruset, säger Järvinen.

HS: Kvinnokliniken påverkas

Samtidigt rapporterar Helsingin Sanomat att coronafallen bland vårdpersonalen påverkar Kvinnoklinikens verksamhet.

Över tio vårdanställda är jämt frånvarande på grund av covid-19, säger Tomi Mikkola som är linjedirektör vid enheten Kvinnosjukdomar och förlossningar inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Mikkola hoppas av människor följer restriktionerna och vaccinerar sig.

Artikeln är en förkortad översättning av Yle Uutisets artikel HUSin Asko Järvinen varoittaa yhteiskunnan kriittisten toimintojen vaarantumisesta: “Meiltä loppuvat käytännössä työntekijät”. Artikeln har kompletterats med uppgifter från Helsingin Sanomat.



Source link

“Januari–februari blir en svår tid” – Inrikes – svenska.yle.fi


Regeringens nya coronarestriktioner är i linje med vad som väntades, men reglerna för att avboka större evenemang kunde vara tydligare, säger infektionsöverläkaren Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

– Man skärper restaurangbegränsningarna som vi vet att sannolikt är effektivt. Det ligger mycket ansvar hos regionerna och antagligen fattar man beslut om ganska skarpa restriktioner, åtminstone i de värst drabbade regionerna vad gäller allmänna träffar och utrymmen, säger Järvinen till Svenska Yle.

Järvinen hoppas att de nya restriktionerna räcker och att de träder i kraft så snabbt som möjligt.

– Det som jag är nöjd med är att man i det här skedet inte beslutade om restriktioner för skolorna. Barnen och ungdomarna har berörts av en ganska stor del av restriktionerna och vi vet att de här restriktionern inte är så effektiva som andra, säger Järvinen.

“Större evenemang borde nu inhiberas”

Regeringen informerade i morse om nya begränsningar för att stävja den kraftigt tilltagande coronaepidemins färskaste våg. Restriktioner riktas mot restauranger, krogar och nattliv, publikevenemang och idrotts- och hobbyverksamhet med hög risk för smitta.

Än så länge fattades inga beslut för skolornas del om att övergå till distansundervisning.

– På basis av medierapporteringen är det kanske lite oklart vilka reglerna är för större allmänna möten där det finns risk att en större skara människor smittas. De tillfällena är sådana som nu kunde inhiberas, åtminstone tills vi vet hur mycket omikronvarianten hämtar in nya patienter till sjukhusen och på vilken nivå risken för att insjukna ligger, säger Järvinen.

Enligt infektionsöverläkaren är informationen om omikronvarianten “lite motstridig”, men uppgifter från Danmark tyder på att risken för att sjukhusen fylls är ganska stor.

Vad anser du om tidtabellen – kommer begränsningarna tillräckligt snabbt?

– Situationen utvecklas väldigt fort, vilket vi ser på Huslabs prover. Omikronvariantens andel har från förra veckans måndag, då varianten stod för under tjugo procent av fallen, stigit till över sjuttio procent av proverna i går. Jag tycker att man har reagerat så fort som det är möjligt, säger Järvinen.

Enligt Järvinen finns det tid att fundera på om högstadie- och andra stadiets elever ska fortsätta med närundervisning efter skolornas jullov.

– Vi vet att de unga har fått sina vacciner allra sist, så på det sättet är de kanske bäst skyddade av hela befolkningen. Och vi vet att de inte själva löper stor risk för att bli allvarligt sjuka. Smittspridningen från barnen är inte så hög, lite högre är den hos äldre som studerar i högstadier och vid universitet, säger Järvinen.

“Vi hoppas att det här är slutkriget”

Järvinen förutspår svåra tider för januari-februari med tanke på epidemin. På sikt säger han att sjukhusen behöver mera resurser för att klara av coronaviruset som sannolikt blir en årligen återkommande belastning, särskilt under vintermånaderna.

– Om vi ser på så pass lång sikt så tror jag nog vi måste öka på intensivvårdsplatserna. Bäddavdelningsplatserna är också ganska få. Det kan hända att man har skurit ner resurser på sjukhusen lite för fort med tanke på sådana här omständigheter.

– Vi vet ju att coronaviruset har kommit för att stanna, vilket betyder att vi kommer att ha ett patientflöde till sjukhusen åtminstone vad gäller vintermånaderna. Det är en ny belastning som vi säkert kommer att se varje år, liksom influensan.

– Efter att människor har vaccinerats eller insjuknat hoppas vi att flödet inte är lika stort. Vi hoppas att det här är slutkriget som vi nu har inför oss i januari–februari, vilket antagligen kommer att vara en svår tid, säger Järvinen.



Source link

Avgörande är hur väl vaccinet biter på den nya coronavarianten – Inrikes – svenska.yle.fi


Infektionsöverläkaren Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt säger att oron för den nya coronavarianten omikron är befogad. Men än så länge vet man inte hur effektivt vaccinet är på den nya varianten, säger han.

Som det nu ser ut verkar omikron spridas snabbare än den nu förhärskande deltavarianten. Det man nu forskar i är vaccinets effektivitet, men det handlar fortfarande om spekulationer. Vi vet heller inte om vaccinet skyddar oss för en allvarlig sjukdomsbild.

Asko Järvinen säger ändå att vi inte befinner oss på ruta ett igen. Han påminner om att vaccinationsgraden är hög på många håll.

– Vi kan kalla det för ett litet bakslag. Den stora frågan är som sagt hur bra vaccinet biter på den nya varianten.

Omikronvarianten kommer med största säkerhet också till Finland, säger Järvinen. Vi kan säkert snabbt identifiera omikronvarianten men stoppa den kan vi inte.

– Om den sprider sig så snabbt som det nu ser ut kan den bli förhärskande i Finland på en månad.

Utlandsresenärer bör undvika sociala kontakter

Järvinen säger att det är viktigt att personer som kommer utomlandsifrån ser till att ha minimalt med sociala kontakter och låta testa sig, också utan symptom. Varianten finns redan på många håll i världen, inte bara i södra Afrika, säger han.

coronainfo på helsingfors-vanda flygplats

Bildtext

Ankommande resenärer möts av coronainformation på Helsingfors-Vanda flygplats.

Bild: Lehtikuva

Järvinen säger sig vara överraskad över att coronaviruset sprider sig så snabbt i Finland just nu, trots att vaccinationsgraden är över 80 procent. En ovaccinerad löper 30 procent högre risk att behöva sjukhusvård än en vaccinerad.

Angående belastningen på sjukvården säger Järvinen att man inte kan poängsätta behovet av vård – alla ska få den vård de behöver. Men ovaccinerade försätter sig själv i en mycket riskfylld situation, påpekar Järvinen.

– De ovaccinerade innebär också höga kostnader och onödiga dödsfall, till och med invaliditet efter en svår covidsjukdom. Kvaliteten på sjukvården överlag riskerar också försämras om ovaccinerade fyller sjukhusen. Det leder till köer och uppskjutna operationer.

Järvinen välkomnar covidintyget

Järvinen välkomnar de restriktioner som regeringen beslöt om i veckan. Restaurangrestriktionerna är det mest effektiva, säger han.

– Också vi som vaccinerats ska följa rekommendationerna – bland annat ska vi inte slarva med munskyddet.

Järvinen säger att han till en början var skeptisk till ett ibruktagande av ett covidintyg – eller coronapass. Men nu har han ändrat åsikt.

– Coronapasset har tagits i bruk i Finland lite senare än många andra länder, men nu verkar många näringsidkare ha insett att passet är ett sätt att överleva. Med coronapasset kan vi hålla samhället öppet och minska trycket på sjukvården.



Source link

“Vi vet för lite om den ännu” – Inrikes – svenska.yle.fi


Mika Salminen, hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd, och Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt var Bettina Sågboms gäster i Slaget efter 12 på fredagen. Vi måste följa med och forska vidare i den nya virusvarianten, var experternas hälsning.

Den senaste veckan har det varnats för en ny mutation av coronaviruset med ursprung i södra Afrika. Bland annat har EU planer på att stoppa all flygtrafik från södra Afrika och Utrikesministeriet avråder från alla resor till Sydafrika, Namibia, Botswana, Zimbabve, Lesotho och Swaziland.

Mika Salminen säger att mutationen var väntad:

– Det är fullt väntat att coronaviruset muterar och att det kommer nya varianter som ersätter de tidigare. Det har skett tiotals gånger tidigare under pandemin och är i sig inget nytt. Vi vet ännu inte vilka egenskaper den nya varianten har – det kräver fortsatta immunologiska studier. Vi vet alltså ännu inte om det här har någon betydelse för vaccinskyddet i sig, säger Salminen.

Salminen påminner om en annan sydafrikansk variant som spred sig i världen för cirka ett år sedan, också till Finland, men så försvann den.

Svårt att förhindra att varianter sprids

Åtgärden att stänga luftrummet för plan från södra Afrika är en försiktighetsåtgärd bland många andra, säger Salminen. Ökad testning av resenärer därifrån är ett annat alternativ.

Asko Järvinen påpekar att det är svårt att förhindra spridningen av en ny virusvariant. Alla varianter har också nått Finland. Det kanske närmast är frågan om att göra processen långsammare.

Johnny Holmberg från Borgå frågar: Duger de existerande vaccinerna mot den nya afrikanska varianten?

– Det är fortfarande oklart men vi har ännu inte stött på någon sådan variant som helt skulle tränga igenom vaccinskyddet.

Intensivvården pressad

Stämmer det att sjukvården är nära bristningsgränsen?

– Närmast är det frågan om ett tryck på intensivvårdsplatser, och trycket är ganska jämnt fördelat i landet. I Åbo och Helsingfors är läget värst. Inom HUS hade vi i morse 18 patienter på intensiven. Börjar antalet närma sig 20 måste vi ta i bruk andra enheter, och det drabbar den övriga vården, säger Järvinen.

Vi har kring 250 intensivvårdsplatser i hela landet men de kan inte fyllas med covidpatienter för då har man inte platser för patienter som exempelvis råkat ut för svåra olyckor.

Byt munskydd när det ser använt ut

Lyssnarsamtal från Ralf Nikander i Nagu: Hur använder man munskydd, hur ofta ska de bytas?

– Vi rekommenderar att skyddet används högst fyra timmar i streck, såvida det inte blir vått eller smutsigt. Det är inte så farligt att stoppa skyddet i fickan mellan verserna – det hinner knappast samlas särskilt mycket virus i fickan.

Ralf har en fråga till: Jag är medlem i en bastuförening i Helsingfors och det tycks vara omöjligt att kräva covidintyg av dem som besöker bastun. Hur kan det vara så?

Skulle ni ha allsång i bastun skulle det vara okej att kräva intyg

― Mika Salminen

– Det är tyvärr så att riksdagen har skapat en lag som är lite bakvänd på så vis att man måste först införa restriktioner (= förbjuda folk att gå till bastun, eller begränsa besökarantalet) – först efter det kan coronapasset tas i bruk. Så om det inte finns restriktioner så är det i princip inte lagligt att kräva covidintyg. Skulle ni ha allsång i bastun skulle det vara okej att kräva intyg, säger Salminen.

– Man kan alltid framföra förhoppningen att alla är vaccinerade, påpekar Järvinen.

Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.

Bildtext

Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid HUS.

Bild: Silja Viitala / Yle

Fira jul med gott samvete om du är fullt vaccinerad

Hur ska vi tänka kring julen och julfirandet i år?

– Personer över 60 år har fått möjlighet att få en tredje dos vaccin, och det hjälper upp situationen mycket. Redan två vaccindoser ger gott skydd mot allvarlig covid-19. Själv har jag tänkt fira en riktigt normal jul med mina vuxna barn och min mor. Det gäller att använda sunt förnuft, och inte delta i firandet om man är sjuk.

– Ovaccinerade borde testa sig samma morgon som festen hålls, säger Järvinen. Överlag kan man delta i skoljulfester och andra evenemang med gott samvete om man är vaccinerad. Men använd munskydd inomhus!

Anders frågar: Hur säkra är hemtesterna?

– De har visat sig vara bättre än vad vi trodde i början. Det är inte lika säkra som PCR-testerna, men om hemtestet visar positivt kan du vara ganska säker på att du smittats. Viktigt är att man inte slarvar utan gör testet rätt. Pinnen ska åtminstone ett par centimeter in i näsan. Ungefär 9 av 10 hemtest ger korrekt svar.

Korister behöver inte använda munskydd

Monika från Sibbo frågar: Min kör med under 20 sångare har en konsert snart. Behöver koristerna bära munskydd?

– Vi har inget munskyddstvång i Finland, det är värt att komma ihåg. Vi har restriktioner som gäller allsångsevenemang, där publiken sjunger med. Vid sådana tillfällen kan man kräva covidintyg av publiken, och då slipper man restriktionerna. Men visst kan det vara klokt att rekommendera att publiken bär munskydd, säger Salminen.

Det vore också bra om körmedlemmarna sprider på sig lite grann så de inte står tätt tillsammans, påpekade Järvinen. Han konstaterade också att nya restriktioner kan träda i kraft när som helst, och det gäller att följa med läget.

Kan jag resa?

Är resor att rekommendera till exempel under mellandagarna?

– Har man två doser är man ganska bra skyddad, så situationen är inte särskilt annorlunda än hemma. Men nya restriktioner införs hela tiden så saker man tänkt att man kan få uppleva kanske inte blir av. Och, såklart, om du är i ett land där sjukhusen är väldigt fulla och du insjuknar i något annat kan du få problem. Det gäller att ha koll på läget i det land man åker till. Det kan också bli svårare att komma hem.

Eva från Pargas frågar om problemen med att få ut ett covidintyg från Minakanta-tjänsten.

– Det finns fortfarande stora tekniska problem med tjänsten, på grund av att kommunerna har olika system. Det gäller att försöka på nytt och ha tålamod. Men överlag så kan man få ett covidintyg om man vaccinerats med ett vaccin som är godkänt i EU. Det ryska Sputnik-vaccinet är inte godkänt, så de som for iväg till Ryssland för att vaccinera sig har ingen nytta av det vad gäller intyget, säger Järvinen.

– Om man inte lyckas ladda ner eller printa ut ett covidintyg så kan man trösta sig med att det i många situationer räcker med att man kan bevisa att man är fullt vaccinerad.



Source link

Infektionsöverläkaren Asko Järvinen blev ofrivilligt rikskändis: Det krävs någon cirkushäst så att arbetshästarna får jobba


Asko Järvinen får ett samtal om Finlands första coronafall den 29 januari 2020. Mitt i allt förändras hela hans arbetsbild och snart är han också rikskändis – mer eller mindre frivilligt. Nu berättar han om hur det känns att inte mera hinna med patienter och det vanliga chefsjobbet på infektionsavdelningen – istället är hans jobb att ge intervjuer nästan dygnet runt.

Asko Järvinen sitter i ett jobbmöte på en restaurang när telefonen ringer. Den första patienten med covid 19-smitta har diagnostiserats i Lappland. Nu måste den lokala hälsovårdspersonalen snabbt få instruktioner av Järvinen om vilka åtgärder som skall vidtas.

– Jag hann äta min mat men jag hann knappt tala något med de andra, eftersom jag var i telefonen hela kvällen.

Därifrån började ett händelseförlopp som ingen kunde förutspå. Under sportlovsveckan bekräftades flera fall och jobbet blev intensivt.

“Min vardag förändrades helt och hållet under en natt”

– Det var på torsdagen under sportlovsveckan det hände. Då handlade allt bara om coronaviruset. Och så har det varit mer eller mindre sedan dess.

Hans administrativa och kliniska arbete på infektionsavdelningen fick vänta, för nu var det kriskommunikation i media som tog upp mycket av hans tid. 

– Det finns cirkushästar och arbetshästar. Det krävs en cirkushäst så att arbetshästarna får jobba. Jag har jobbat mera i showbusinessen än vad jag har utövat medicin, men någon måste ju sköta den delen också. 

Asko Järvinen sitter inne på sitt arbetskontor iklädd läkarjacka.


Bildtext

Asko Järvinen på sitt jobb på HUS.

Bild: HUS/Tero Hanski

Konstig känsla att bli igenkänd i butiken

Han har tidigare gett intervjuer bl.a. i samband med SARS- och MERS-virusen, men mediepådraget i samband med coronapandemin har varit av helt annan kaliber.

– Jag är inte van vid att människor känner igen mig i butiken eller där jag rör mig.Och på sjukhuset hälsar numera helt främmande ansikten på mig trots att jag inte känner dem. 

Ändå trivs Järvinen med sitt arbete och inser att kommunikation är en viktig del av helheten.

Fått mycket beröm för sitt lugna och tydliga sätt att kommunicera 

Ifjol belönade Finska Läkarföreningen Duodecim Järvinen med ett informatörspris för hans förmåga att uttala sig förståeligt om coronaviruset.

– Det har varit givande att lära sig hur man paketerar sina ord och hur det påverkar budskapet.

– I synnerhet är det glädjande när erkännandet har kommit från kolleger.

Offentlighetens mörkare sidor

Men alla har inte varit glada över hans uttalanden om hur pandemin ska skötas.

– Det är så mycket lättare att säga elaka saker på sociala medier än rakt till en persons ansikte. Eftersom alla vet vad jag heter och var jag jobbar, har jag fått en hel del ilsken e-post.

Asko klarar av att inte ta det personligt.

– Det är ganska mycket rädsla bakom orden. Det måste man förstå.

Asko Järvinen iklädd ljusbruna solglasögon kör motorbåt i skärgården.


Bildtext

Asko Järvinen kopplar av ute i skärgården.

Bild: Privat

Kopplar av ute på havet

I mars-april 2020 blev Asko tvungen att avlasta en del av arbetet. 

– När man är inne i ekorrhjulet försöker man i början göra allt själv, innan man så småningom klarar av att delegera.

Havet och yttre skärgården fungerar som en motvikt till Askos jobb.

– På havet känner man sig så liten och det är just det som är skönt. Den här pandemin har också visat oss att vi inte kan styra allt här på jorden.

Asko Järvinen och Ira Hammermann står i ett konstgalleri. Båda är vända rakt mot kameran och småler.


Bildtext

Asko Järvinen tillsammans med programledaren Ira Hammermann i programmet En önskan.

Bild: Dan Gustafsson, Parad Media

Programmet En önskan sänds varje söndag kl 19 på Yle Fem och i repris följande torsdag på Yle TV1 kl 20. Du hittar också avsnitten på Arenan.



Source link

Behövs rörelsebegränsningar och munskyddstvång? “Kanske för tidigt” och “kanske inte effektivt” säger överläkare vid HUS och ÅUCS | Inrikes


Regeringen diskuterar för tillfället möjligheten att ta till hårda coronabegränsningar: munskyddstvång och begränsningar i rörelsefriheten. Men behövs det här baserat på hur smitt- och vårdläget ser ut?

Yle Uutiset har intervjuat infektionsöverläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och infektionsöverläkare Esa Rintala vid Åbo universitetssjukhus (ÅUCS) för att få svar på tal.

De berättar var coronaviruset just nu sprider sig som mest och om det finns orsak att införa nya, striktare coronaåtgärder.

I vilka situationer sprider sig coronaviruset som mest just nu?

Asko Järvinen:

Det som nu kanske syns tydligare inom HUS-området är att antalet fall inom den egna familjekretsen och andra närkretsar har ökat. Det ser ut som om den brittiska virusvarianten smittar effektivare i närkretsar.

Andelen smittor i andra situationer är ungefär på samma nivå som tidigare. Sedan början av året har ganska många exponerats vid stora arbetsplatser, speciellt inom byggbranschen, men deras andel har börjat sjunka under de senaste veckorna.

Smittfallen i samband med fester och restaurangbesök har hållits på samma nivå. Under de senaste veckorna har man kanske börjat se en minskning i antalet fall tack vare stängningen av restaurangerna.

När det gäller daghem och skolor, är de fallen också på samma nivå som tidigare. Det har inte skett någon förändring – även om en del studerat på distans. I de flesta daghem konstaterar man knappt några fall, men i en del daghem kan det uppstå spridning och därmed fler fall – också bland barnen. Det kan bero på att exponerade allt oftare hänvisas till test.

Vi kan spåra de smittor som sker i närkretsarna, men omkring 40 procent av fallen går inte att spåra. De sker oftast utanför närkretsen.

Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.




Asko Järvinen vid HUS säger att fallen inom området börjar jämna ut sig.
Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.
Bild: Silja Viitala / Yle
överläkare,Asko Järvinen,juli,2020,Helsingfors,Mejlans tornsjukhus,Meilahti hospital area,Mejlans sjukhus,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS),Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,sjukvård,infektionssjukdomar,diabetic neuropathy

Esa Rintala:

De flesta fall i Egentliga Finland uppstår i allmänheten i närkretsarna, inom familjen. Smittan sprids i huvudsak bland de som bor i samma bostad och de som tillhör den närmsta kretsen.

Smittor i närkretsen kan uppstå då man träffar vänner eller släktingar som inte bor i samma hushåll. Coronafall bland utbytesstuderande i Åbo har också klassats som smitta i närkretsen.

En del av smittfallen hade sitt ursprung i restaurangerna innan de stängdes, men antalet fall som härstammar från restauranger är förhållandevis få då man tittar på alla fall.

Efter närkretsarna är det arbetsplatserna som är den huvudsakliga smittkällan. Speciellt inom industribranschen har flera fall de registrerats de senaste veckorna.

Under de senaste veckorna har smittspårningen halkat efter. Endast i 58 procent av fallen kan källan till smittan identifieras. Det kan hända att de här fallen härstammar från flera olika smittkällor.

Syns effekterna av den så kallade nedstängningen?

Esa Rintala:

Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt det haft på antalet fall. Coronafallen har ökat varje vecka under mars och om man tittar på den helheten ser det ut som om nedstängningen inte haft effekt, men det här kan vara vilseledande. Fallen kan härstamma från tiden innan nedstängningen. Förväntningen är att vi den här veckan kan se en nedgång i antalet fall.

En smittad person kan sprida viruset vidare i en veckas tid och de som smittas kan i sin tur föra smittan vidare. Det krävs tid för att se nedstängningens effekter.

Jag tänkte att läget i Egentliga Finland redan skulle ha lugnat sig, delvis på grund av nedstängningen, om vi inte skulle ha fått ett smittkluster bland utbytesstuderande. Fall började uppdagas redan veckan innan nedstängningen och sedan dess har flera blivit sjuka.

Esa Rintala står inne i Åbo universitetssjukhus.




Esa Rintala säger att fallen ökat mest bland unga i Egentliga Finland.
Esa Rintala står inne i Åbo universitetssjukhus.
Bild: Yrjö Hjelt / Yle
överläkare,Åbo universitetscentralsjukhus,Esa Rintala,vårdrelaterade infektioner

Asko Järvinen:

Nedstängningen ser ut att ha effekt i den meningen att ökningen av nya fall har planat ut inom HUS-området. Nu har vi nått brytpunkten, och förra veckan var antalet fall färre än den föregående veckan.

Men ingen vet ännu om nedstängningen får fallen att minska och inom en hur lång tidsperiod det sker i sådana fall. För närvarande har vi fortfarande en farligt hög infektionsnivå.

Om fallen blir fler än i nuläget kan det leda till problem inom vården – åtminstone när det gäller patienter som vårdas för annat än covid-19.

I vilka åldersgrupper sprids viruset just nu?

Asko Järvinen:

Åldersgruppen med den största andelen fall är fortfarande 20–40-åringar. Smittfallen bland under 20-åringar har också ökat, vilket kan bero på att flera symtomfria fall uppdagats bland små barn i och med att de testas för covid-19 i större utsträckning än innan.

Coronafall bland 60-åringar och äldre är sällsynta.

Andelen coronafall är hög, men andelen personer som vårdas för covid-19 är inte på samma nivå.

Esa Rintala:

Det ser ut som om åldersgruppen med flest fall under de senaste två veckorna är personer i åldern 20–24.

Smittspridningen bland utbytesstuderande är orsaken till det här, men bland åldersgruppen finns också fall där smittan härstammar någon annanstans ifrån.

Den andra största gruppen då det gäller antalet fall är 30–34-åringar.

Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.




Enligt Asko Järvinen är antalet fall bland 60-plussare få.
Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle
coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Europa 2020,social- och hälsovårdstjänster,arbets- och näringsministeriet,Astra Zeneca,coronavaccin,Covid-19-vaccin,AstraZeneca,COVID-19,coronavirus disease,hälsa,hälsostationer,vaccinering

Hjälper begränsningar i rörelsefriheten i de situationer där viruset sprids i nuläget?

Asko Järvinen:

Målet med alla restriktioner är att närkontakt mellan människor minskar. Restriktionerna finns å ena sidan till för att visa hur viktigt det är att undvika kontakter i nuläget, och å andra sidan finns de till för att göra det svårare att ha kontakt med andra.

I den bemärkelsen skulle begränsningar i rörelsefriheten förmodligen påverka en del av problemen – såsom fall som sprids i allmänna utrymmen, på fester och andra träffar samt smittkedjor i vänkretsar.

Personligen anser jag att det kanske är lite för tidigt att överväga rörelsebegränsningar. Det verkar som om smittfallen stabiliserat sig inom HUS-området och kanske är på väg att minska.

Det går ännu inte att säga hur mycket fallen kan minska med nuvarande restriktioner och om det räcker till. Om de har effekt kan det således hända att begränsningar i rörelsefriheten ännu inte är nödvändiga.

Men vi vet också att restriktioner har som mest effekt när de tas i bruk tillräckligt tidigt.

Munskydd används redan relativt bra i allmänna utrymmen. Ett munskyddstvång hade kanske inte haft en mycket större effekt på smittsiffrorna.

Esa Rintala:

Begränsning av rörelsefriheten kan spela en roll som en del av den sociala distanseringen. Men med tanke på de nuvarande fallen ser det ut som om viruset sprids i närkretsen och i samma hushåll – och för de här fallen är begränsningar i rörelsefriheten kanske inte effektivt.

Det kan naturligtvis användas som sista utväg – speciellt i Åbo där det finns många fall. Då kan begränsning av rörelsefriheten vara motiverad för att uppnå maximal social distansering.

Just nu tror jag inte att det gått tillräckligt med tid sedan de nuvarande restriktionerna infördes för att vi ska kunna dra slutsatsen att de inte fungerat. Jag tror att vi måste fortsätta följa med situationen under en längre tid och senare besluta om rörelsebegränsningar i Åboområdet.

Jag tror inte att begränsningar i rörelsefriheten skulle ha en tydlig effekt på det nuvarande läget i Åbo.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Korona leviää entistä herkemmin perhepiirissä, HUSin ja TYKSin ylilääkärit: Liikkumisrajoitukset “ehkä hieman ennenaikaisia”, “teho ei välttämättä kovin hyvä” skriven av Anne Orjala och Antti Pilke. Översättning till svenska: Märta Nummenmaa.



Source link