Coronamyndigheterna får ris i utvärderingsrapport: En del restriktioner saknade konsekvens och kommunikationen var virrig – Coronavirus: covid-19 – svenska.yle.fi


Den andra fasen av pandemin, augusti 2020–december 2021, präglades av inkonsekventa restriktioner. Ett exempel är att gym och museer tvingades stänga, medan barer och restauranger fick hålla öppet. Det kommer fram i en ny rapport.

Rapporten har sammanställts av Nordic Healthcare Group (NHG) och Tammerfors universitet som utvärderat pandemiledningen. I utvärderingen undersökte man balansen mellan att hålla samhället i gång och se till hälsosäkerheten. Parterna undersökte också hur lyckade coronaåtgärderna var.

Inkonsekventa restriktioner – till exempel att gymmen och museerna måste stänga, men barerna och restaurangerna fick hålla öppet – försvagade åtgärdernas godtagbarhet bland de aktörer och medborgare som var föremål för restriktionerna.

Kontentan i rapporten är att Finland klarade coronapandemin relativt bra. Vi klarade oss med mindre stränga restriktioner jämfört med andra länder, men samarbetet och kommunikationen mellan förvaltningsområdena fungerade inte.

Svårt för finländarna att uppfatta myndigheternas rollfördelning – svårt att acceptera inkonsekventa restriktioner

Ett av de största problemen som lyfts fram i coronaledningen är avsaknaden av samarbete mellan ministerierna. I rapporten konstateras det att det förekommit spänningar mellan såväl politiker och tjänsteinnehavare som mellan statens centralförvaltning, statens regionförvaltning och kommunalförvaltningen.

Trots att man identifierade spänningarna lyckades man inte lösa dem.

Coronaledningen får kritik eftersom det varit svårt för medborgarna att uppfatta rollfördelningen mellan expert, behörig myndighet och politisk beslutsfattare. Att kommunikationskanalerna är fördelade mellan statens central- och regionförvaltning och kommunalförvaltningen har också grumlat till kommunikationen.

En tom biosalong. Alla röda säten är ofyllda.

Bildtext

En del av de restriktioner som drabbat kulturbranschen har varit misslyckade, slås det fast i rapporten. Många teatrar, biosalonger och andra lokaler har tvingats hålla stängt i långa perioder.

Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

De inkonsekventa restriktionerna har gjort att finländarna haft svårare att acceptera coronaåtgärderna. Det har stundvis varit oklart vad syftet med coronaåtgärderna varit. Som exempel nämns att gymmen och museerna under en tidpunkt tvingades hålla stängt, medan restaurangerna och barerna till viss del fick hålla öppet.

Restriktionerna inom kulturbranschen beskrivs som ett misslyckande – särskilt i kombination med svårigheten att tilldela sektorn tillräckligt ekonomiskt stöd.

Trots det här konstateras det i utvärderingen att myndigheterna generellt sett varit förmögna att fatta coronabeslut trots att ledningsmodellerna tidvis varit oklara. Också finländarna bedömer att de i regel fått gott om information om pandemin och restriktionerna samt att myndigheternas kommunikation varit tillförlitlig, öppen och korrekt.

Förbättringsförslagen fokuserar på kommunikationen

I utvärderingsrapporten läggs fem förbättringsförslag fram för att myndigheterna i framtiden ska vara bättre förberedda på kriser. Förbättringsförslagen finns listade nedan.

  • Se över lagstiftningen, så att den vid behov ger statsrådet på en gång tillräckliga befogenheter att leda under kriser genom att till exempel anta förordningar.

  • Inrätta en kommitté för krishantering och ledning vid störningar. Kommittén skulle bland annat utvärdera och samordna krisberedskapen under normala förhållanden och dess befogenheter skulle kunna utvidgas till att samordna och leda förvaltningens verksamhet under kriser och bistå den operativa ledningen vid statsrådet och statens centralförvaltning.

  • Förbättra funktionen i gränssnittet mellan politik och förvaltning, förtydliga fördelningen av ansvar och roller samt utveckla den tväradministrativa ledningsförmågan genom att se över verksamhetskulturen.

  • Utveckla en modell för regional och lokal förvaltning med beaktande av de nya välfärdsområdena.

  • Ta fram nya modeller för information till allmänheten och till berörda parter.

Utvärderingen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Här kan du läsa den fullständiga rapporten (på finska).



Source link

Omikron plågar fortfarande Ryssland, men myndigheterna väljer att slopa restriktioner – Utrikes – svenska.yle.fi


Ryssland kämpar fortfarande med en allvarlig coronasituation. Men direkt då kurvorna svängde neråt slopade myndigheterna vissa restriktioner. En politik som läkare anser vara förhastad.

I tre långa veckor har coronavirusets omikronvariant slagit nya rekord i Ryssland.

Den nya vågen inleddes direkt efter årsskiftet och smittokurvorna sköt i höjden som aldrig förr. När det var som värst smittades nästan 200 000 personer varje dag.

De senaste dagarna har antalet smittade minskat en aning och många hoppas nu att toppen är nådd.

Den ryska folkhälsomyndigheten har redan börjat slopa vissa restriktioner. Först halverades karantänstiden till en vecka för de som testar positivt. Och i dagarna slopades karantänen för de som blivit exponerade.

– Det här kan göras eftersom omikronvarianten smittar mycket snabbt, samtidigt som den mera sällan leder till en allvarlig sjukdom. På så vis överbelastas inte våra sjukhus, sa Folkhälsomyndighetens direktör Anna Popova i en intervju för rysk tv.

– Med en så pass stor spridning av viruset i befolkningen förlorar karantänen helt enkelt sin mening, fortsatte hon.

Ekonomin först

Beslutet har också fått kritik för att vara förhastat.

– Vad jag förstår är det främst en oro för landets ekonomi som ligger bakom det här beslutet, säger läkaren Michail Kagan i en intervju för tidningen Kommersant.

– Men här finns ett problem. Vi har en hög incidens och när vi lättar på restriktionerna finns det risk att utsatta grupper, pensionärer och ovaccinerade ändå blir allvarligt sjuka.

En kvinna och en man står och tittar upp mot skyskraporna i Moskvas finanskvarter.

Bildtext

Kritiska röster tror att myndigheterna främst slopar restriktioner för att de är oroliga för landets ekonomi. På bilden ser vi Moskvas finansdistrikt.

Bild: EPA-EFE/All Over Press

En annan utmaning för läkarkåren är att vaccinationsgraden i Ryssland är relativt låg. Hittills har omkring hälften av befolkningen fått två doser.

– Det totala antalet smittade kommer att öka den närmaste tiden, trots att kurvan långsamt svänger nedåt, säger Kagan. Vi har sett samma sak i andra länder där belastningen på vården förblir hög, och där dödligheten till och med kan öka.

Brist på personal

Antalet insjuknade som behöver sjukhusvård har inte minskat, utan aningen ökat den senaste veckan.

De ryska sjukhusen börjar också lida brist på personal eftersom många anställda själva är sjukskrivna. I staden S:t Petersburg försöker man lösa problemet genom att skicka ut medicinstuderande till både hälsovårdscentraler och sjukhus.

Regeringen har lovat att inte införa nya strikta restriktioner. Samtidigt reagerar landets regioner olika på läget.

15 ryska regioner har begränsat den icke akuta sjukvården på grund av epidemiläget. Fem regioner har infört distansundervisning för skolelever, medan regionen Tula söder om Moskva annonserade om en tio dagar lång ledighet.

I staden Petersburg har minderåriga förbjudits besöka köpcenter samt idrotts- och kulturevenemang.

Skördar liv

Ryssland har lidit av höga dödssiffror under hela pandemin.

Enligt officiell statistik har 336 000 personer dött i covid-19 i Ryssland sedan epidemin bröt ut. En siffra som myndigheterna medvetet har hållit låg.

Oberoende demografer har i stället betonat överdödligheten som den bästa måttstocken.

I fjol var Rysslands överdödlighet nästan 1 miljon, enligt den statliga statistikbyrån Rosstat.

Omikronvarianten har hittills inte varit lika dödlig som höstens deltavariant. Just nu dör omkring 650 personer i covid-19 varje dag i Ryssland. När läget var som värst i höstas var dödssiffran nästan det dubbla.



Source link