Kampen mot mikrober med hjälp av möbler tar fart – Åbo universitet centrum för EU-projekt | Åboland


Coronaviruset har gjort att allt fler har börjat fundera på hygienen också när det gäller inomhusutrymmen.

I Finland har man redan i flera år utvecklat produkter som ska minska på mängden bakterier i ett utrymme. Bakterieproblemet har varit ett gemensamt intresse för såväl möbeltillverkare som för kran- och låstillverkare. Inom möbeltillverkningen använder man till exempel mässing som innehåller silver eller koppar som man redan i flera år har vetat att förstör mikrober.

Företagen inom de olika branscherna som tillverkar bakterieminskande produkter har samarbetat för att kunna öppna dörrarna till den utländska marknaden. Om samarbetet lyckas, kan de finländska produkterna ha en efterfrågan i Mellanöstern där stora pengar väntar.

Samarbete för att förbättra hygienen

Poängen med samarbetet är att produkterna som tillverkas ska komplettera varandra. Fördelarna med samarbetet har uppmärksammats också i form av ett EU-projekt där företag från Finland, Sverige och Estland medverkar. Inom projektet tillverkar och testar man tillsammans lösningar som ska förbättra inomhushygienen, till exempel gällande sjukhusbakterier.

Tanken är att sälja lösningarna vidare till Saudiarabien, som i sin tur kan fungera som en inkörsport till andra länder i Mellanöstern.

Åbo universitet projektets centrum

Projektet IHMEC fortsätter in på nästa år, och förutom företag medverkar också universitet och högskolor. Åbo universitet fungerar som centrum för hela projektet.

I Saudiarabien råder andra klimatförhållanden än i de nordiska länderna, så man har undersökt hur produkterna fungerar. Till exempel har produkternas tålighet testats med hjälp av konstgjord svett i hundratals timmar.

Agorabyggnadens öppning




Arkivbild. Åbo universitet är centrum för EU-projektet.
Agorabyggnadens öppning
Bild: Yle/Jasmine Nedergård
Åbo universitet,galilei

Projektets koordinator Tiina Mäkitalo vid Åbo universitets handelshögskolas enhet i Björneborg säger att Saudiarabien är ett intressant mål för företagen eftersom landet är muslimvärldens centrum, och varje år samlas enorma mängder vallfärdande människor till platsen. Dessutom är det en förmögen stat som vill spendera pengar på investeringar som förbättrar hälsan.

Projektet har tagits väl emot i Saudiarabien, då de nordiska länderna har ett gott rykte om sig som pionjärer inom branschen.

Om porten till Saudiarabien öppnas, är det i höst meningen att bygga lokaler i landet där produkterna kan testas i sina rätta förhållanden. Planen är att bygga modellokaler i tre sjukhus och i ett apotek.

Mer forskning krävs

Dessutom behöver man ännu göra mer undersökningar, eftersom mycket ännu är oforskat, och forskarna är inte heller ense om alla forskningsresultat. Det är många olika faktorer som samverkar gällande inomhushygienen, och det är viktigt att man tänker på helheten. Det här säger Merja Ahonen som är specialforskare vid Satakunta yrkeshögskola.

Hygienen avgörs av både lokalens ytor och möbler som av luften och vattnet. Om någon av dessa faktorer inte fungerar, så fungerar inte heller helheten.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel “Taistelu mikrobeja vastaan kalusteilla kiihtyy – pandemia oli lottovoitto pohjoismaisille yrityksille“, skriven av Emilia Korpela.



Source link

Företag i Åbo kan snart få en stor roll i kampen mot coronaviruset | Åboland


Snart kan en testmetod som har utvecklats vid ett laboratorium i Åbo underlätta bekämpningen av coronaviruset.

Det handlar om företaget Aqsens Health som just nu utvecklar en metod, där förhoppningen är att man genom ett salivprov snabbt ska kunna analysera om en person har drabbats av ett virus, eller om febern beror på bakterier.

– Steg två är sedan att fastställa om de virusdrabbade har coronavirus eller något annat virus, säger Timo Teimonen, vd för Aqsens Health.

toimitusjohtaja Timo teimonen




Timo Teimonen, vd för Aqsens Health.
toimitusjohtaja Timo teimonen
Bild: Jari Hakkarainen / Yle
laboratorier,sållning

Metoden har redan använts vid spårandet av andra sjukdomar och praktiskt skulle det här underlätta vid olika kontrollplatser, då man vid till exempel flygplatser snabbt skulle kunna sålla bort alla vars feber inte beror på ett virus.

– Om vi lyckas begränsa den här virusepidemin får vi mer tid för forskning där man kan fokusera på att försöka skapa mediciner och vaccin. Det vore den största nyttan med vårt snabbtest.

Aqsens Health är bland annat inriktat på biokemi och dataanalyser. Företaget har utvecklat testet i sitt laboratorium i PharmaCity i Åbo.

– Om ett virus ändrar människors ämnesomsättning på ett märkbart sätt syns det i vårt test. På det viset kan man skilja coronaviruset från andra virus, säger Aqsens Healths forskningschef Janne Kulpakko.

Laboratorioteknikko Vilhelmiina Lehti




Vilhelmiina Lehti jobbar för Aqsens Health som labbtekniker.
Laboratorioteknikko Vilhelmiina Lehti
Bild: Jari Hakkarainen / Yle
laboratorier,sållning

På många flygplatser i världen har man för säkerhets skull börjat mäta resenärernas kroppstemperatur, men Kulpakko påpekar att de mätningarna mäter hudens temperatur. De mätningarna kan man fuska i genom att använda mediciner eller genom att kyla ner huden med kallt vatten.

– Vårt test tar bort den möjligheten. I salivprovet får man ett direkt besked om resenären får fortsätta ombord på flygplanet eller inte.

Både tekniska och politiska utmaningar

Nu siktar Aqsens Health på att övertyga Kina om att det här snabbtestet är värt att satsa på i kampen mot coronaviruset.

Men i den processen finns både tekniska och politiska utmaningar. Dels handlar det om att få tillgång till de labbprover som behövs för att kunna testa allt ordentligt.

– För tillfället har Kina kontroll över patientproven och för att kunna gå framåt behöver vi tillgång till dem. Vi skulle behöva skapa ett labb i deras miljö och om det behövs kanske även finnas på plats i Kina, säger Timo Teimonen.

Det handlar också om att hantera den statistik som finns gällande spridningen och dödligheten, en statistik som just nu skiljer sig beroende på om statistikkällan är från västvärlden eller från Kina.

– Hela processen i Kina är väldigt känslig, men samtidigt innebär det här en bra möjlighet för oss. Vi knackar redan på deras dörr, så de vet vilka redan vilka vi är och vad vi kan erbjuda, säger Timo Teimonen.



Source link