Mamma Mia vilka mammor! – vilken är din fiktiva favoritmamma? | Kultur och nöje


En mamma som älskar att klättra i träd, en girig mamma som tjänar storkovan på kriget och en Muminmamma som går in i väggen. Vi listar ett antal oförglömliga porträtt av mammor i film, på scenen och i litteraturen.

I Kulturpodden som publiceras den 8 maj kommer vi att prata om fiktiva mammor – har du en favoritmamma på film, i dramatiken eller i litteraturens värld?

Berätta för oss i kommentarsfältet längst ner i artikeln vilken fiktiva mamma som gjort det största intrycket på dig och varför.

Skicka in ditt svar senast onsdagen den 5 maj så kanske vi tar upp henne i vårt samtal om underbara, fantastiska, kärleksfulla, irriterande, vidriga och fascinerande mammor.

Mamm som älskar att klättra i äppelträd

I den finlandssvenska litteraturen hittar vi en hel del minnesvärda skildringar av mödrar och moderskap – här kommer tre exempel på mödrar att sluta till sitt hjärta:

I Peter Sandströms författarskap intar ”mamm” en alldeles särskild plats.

I huvudpersonens liv finns en handfull kvinnor av stor betydelse – hustrun, systern och dottern, ibland en älskarinna eller en ungdomskärlek – men mamm hemma i barndomens Nyykaabi har en alldeles speciell lyster över sig. Mamm som älskat att dansa och att klättra i äppelträd.

I den senaste romanen, Kärleken är ett tamdjur (2020), tecknar Sandström ett kärleksfullt och ömt porträtt av en åldrande mamm som motvilligt försöker vänja sig vid ett begränsande rollatorliv.

Att se den förr så vigulanta mamm huka över rollatorn gör ont, det smärtar också att inse att mamms minne håller på att försvagas, att mamm i allt högre grad (be)ter sig som ett barn. Att tiden är utmätt.

Mamm ”kunde vara noggrann. Hon kunde också vara vårdslös. Hon slarvade bort bruksanvisningar för elektriska sågar; hon tappade röda sjalar i tesalonger i augusti månad; hon visste aldrig var hon hade lagt köpekontrakt för skogspartier, papper som gjorts upp i närvaro av officiella vittnen. Men hon hittade alltid sitt körkort, och hon visste var hon hade recepten på fiskgelé, glögginkokt lax och små, runda punschbakelser.”

Författaren Peter Sandström.




Peter Sandström skriver kärleksfullt om relationen mellan mor och son i sina verk.
Författaren Peter Sandström.
Bild: Elin Willows
Peter Sandström

Mamman som ammar i stjärnornas sken

Elmer Diktonius var synnerligen förtjust i såväl katter som barn, och i hans diktsamlingar finns ett flertal oförglömliga porträtt av ”kläppungar” och traspojkar, barn i trädgården och barn med obefläckade själar.

Men i dikterna möter vi också mödrar som älskar sina barn förbehållslöst, som ger barnen all kärlek och trygghet de förmår uppbåda – även om de yttre omständigheterna ofta är karga och knappa.

En sådan mor återfinner vi i dikten ”Barn i stjärnljus” i diktsamlingen Mull och moln (1934):

”Det finns ett barn, / ett nyfött barn – / ett rosenrött, nyfött barn. // Och barnet kvider – / det gör alla barn. Och modren för barnet till sitt bröst: / då tystnar det. / Så gör alla mänskobarn. // Och taket är ej alltför tätt – / det är ej alla tak. / Och stjärnan sticker / silvernosen genom springan, / och söker sig till den lilles huvud: / stjärnor tycker om barn. // Och modren blickar mot stjärnan / och förstår – / alla mödrar förstår. / Och trycker lillungen skrämd / till sitt bröst – / men barnet diar lugnt i stjärnljus: / alla barn diar i stjärnljus. // Det vet ännu inget om korset: / det vet inget barn.”

elmer diktonius,




Elmer Diktonius skrev ofta om katter och barn – men också om mammor i sina dikter.
elmer diktonius,
Bild: Yle Kuvapalvelu
elmer diktonius

Den självuppoffrande mamman som går in i väggen

En mamma som inte går att kringgå är givetvis Tove Janssons Muminmamman – en mamma som är lugnet och tryggheten själv i en värld som ibland kan te sig hotfull, en allseende och allvetande mamma som uppmuntrar och sporrar, bejakar äventyret och friheten, en kärleksfull mamma som urskiljningslöst välkomnar alla in i den bohemiska familjegemenskapen ”i vimmelhuset”.

Muminmamman är hjärtat i familjen – en självuppoffrande mamma som alltid ser till alla andras bästa. Men ibland stjäl hon till sig en stund i avskildhet – hon tar sig en tupplur i den varma sanden, hon plockar snäckor på stranden eller täljer barkbåtar när hon vill vara ifred en stund.

I en av de sista Muminböckerna, Pappan och havet (1965), rubbas dock balansen inom familjen och mellan föräldrarna när Muminpappan drabbas av ett behov av att känna sig nyttig och beslutar att familjen skall överge Mumindalen för en karg ö långt ute i havet.

Ute på fyrön känner sig Muminmamman ensam och obehövd och hon sjunker allt djupare ner i ett depressivt tillstånd. För att lindra sin enorma hemlängtan börjar Muminmamman måla en underbart prunkande paradisträdgård på väggen i fyren – en trädgård som till stora delar påminner om hennes älskade Mumindalen:

”Jag vill hem … Jag vill äntligen hem från denhär förskräckliga tomma ön och det elaka havet … Hon slog armarna om sitt äppelträd och blundade. Barken var skrovlig och varm. Ljudet av havet försvann. Mamman hade gått in i sin trädgård.”

Muminmamman i Muminvärlden i Nådendal.




Muminmamman är den goda och självuppoffrande modern personifierad
Muminmamman i Muminvärlden i Nådendal.
Bild: Wikimedia commons
Muumimamma,Nådendal

Dramatiska mammor har det sällan så lätt

Mammor har en lång historia inom världsdramatiken, men som det brukar vara inom konst är det sällan de balanserade och måttfulla porträtten som lyfts fram.

De mest minnesvärda mammorna är, som de flesta stora roller, starka karaktärer med någon gruvlig karaktärsbrist som blir deras fall: de är giriga, hämndlystna, högmodiga.

Medea är en mamma som bevarat sin lyskraft ända sedan antiken, men den trollkunniga barnamörderskan kändes inte som ett riktigt lämpligt exempel för denna mors dag.

I stället valde jag två andra mammor som visserligen gör sitt bästa men dessvärre fokuserar på fel saker. Och för att allt inte ska vara elände så valde jag också en riktigt sjysst mamma som det går bra för.

Den tyska dramatikern Bertold Brecht skrev pjäsen Mor Courage och hennes barn i ett vitglödande raseri under hösten 1939 då Nazityskland invaderade Polen.

Vid den här tidpunkten befann sig Brecht i exil i Sverige och pjäsen börjar i Dalarna år 1624 under det trettioåriga kriget.

Mor Courage är en driftig affärskvinna som är fast besluten att tjäna pengar på det pågående storkriget.

Vid en värvningsplats säljer hon ett silverspänne till en officer, men hennes två söner värvas av den svenska hären. För att skydda dem, och fortsätta tjäna pengar, följer hon och hennes stumma dotter med hären ner till det krigshärjade Tyskland.

Under de brutala krigsåren går alla hennes barn våldsamma öden till mötes trots att Mor Courage gör vad hon kan för att skydda dem.

Med pjäsen ville Brecht visa på krigets vanvett och blindheten hos alla som tror att de kan vinna något på det.

Enligt legenden inspirerades Brecht av renässansmästaren Pieter Bruegels tavla Galna Greta (Dulle Griet, 1563).

Tavlan föreställer en kvinna med pansar och svärd som plundrar Helvetets port och förmedlar samma atmosfär av kaos, våld och girighet som finns i Mor Courage.

En renässansmålning av en kvinna med svärd och pansar i ett kaotiskt krigslandskap.




När Bertold Brecht skrev sin pjäs Mor Courage inspirerades han av renässansmästaren Pieter Bruegels tavla “Galna Greta” (1563) som föreställer en kvinna som plundrar Helvetets portar.
En renässansmålning av en kvinna med svärd och pansar i ett kaotiskt krigslandskap.
Bild: Pieter Brueghel den äldre – Museum Mayer van den Bergh
Pieter Bruegel d.ä.,Galna Greta

Matriarken som styr med järnhand

Bernarda Albas hus var den spanska dramatikern Frederico García Lorcas sista verk. Pjäsen blev färdig år 1936, två månader innan han mördades under det spanska inbördeskriget.

Bernarda Alba är matriarken i en familj på den spanska landsorten som styr sin familj med järnhand. Hennes make har dött och i enlighet med sin tradition ålägger hon sin familj en åttaårig sorgeperiod.

Men hennes fem vuxna döttrar vill inte foga sig i hennes vilja för med sitt beslut dömer hon i praktiken dem till ett liv som ogifta.

Bernarda Alba är en minnesvärd modersgestalt, en skräckinjagande familjetyrann som är besatt av att värna om familjens rykte och som upprätthåller den glädjelösa katolska ordningen i hemmet.

Svartvitt foto av en sträng gammal kvinna i svart.




Ruth Baldor som Bernarda Alba i Deutsches Theater Berlins uppsättning av Bernarda Albas hus år 1950.
Svartvitt foto av en sträng gammal kvinna i svart.
Bild: ullstein bild – Abraham Pisarek/ All Over Press
Bernarda Alba,Federico García Lorca

En livsbejakande Mamma Mia

En riktigt mysig och varm mamma är däremot Donna i den omåttligt omtyckta ABBA-musikalen Mamma Mia!

Donna är i medelåldern men har hållit sin ungdomligt bohemiska ådra intakt. Hon driver ett vackert litet hotell på en grekisk ö, precis som hon alltid drömt om att göra.

Hennes tjugoåriga dotter Sophie ska gifta sig och ordnar bröllopet på ön. Och utan sin mammas vetskap skickar hon inbjudningar till tre män som alla möjligtvis kan vara hennes pappa.

Till skillnad från de tidigare karaktärerna är Donna en livsbejakande gestalt med en sällsynt positivt skildrad mammaroll. Det är hon som står i centrum för berättelsen, inte dottern. Hon lever det liv hon alltid drömt om, har goda vänner och ett nära och kärleksfullt förhållande till sin dotter.

Hon har också sina tvivel på det kommande bröllopet. Donna tycker att Sofie och hennes fästman är på tok för unga för att ta livet på så stort allvar. Och – spoilervarning! – i slutet är det hennes livserfarenhet och intuition som får rätt.

Veera Railio, Mia Hafrén & Anna Hultin




Donna (Mia Hafrén) flankerad av sina två bästisar (Anna Hultin och Veera Railio) i Svenska Teaterns uppsättning av Mamma Mia! år 2014.
Veera Railio, Mia Hafrén & Anna Hultin
Bild: Brinkhoff/Mögenburg
veera railio

Det våras för tuffa mor- och farmödrar

Mammor av olika slag har i alla tider varit ett givet inslag även i filmvärlden och den senaste tiden är det äldre matriarker som tagit sig ton.

Den färska Oscarvinnaren Yuh-Jung Youn spelar en viljestark och karismatisk mormor i Minari – en skildring av en koreansk familjs försök att hitta sin plats i 1980-talets USA.

Youn Yuh-jung.




Vinnande mormor. Yuh-Jung Youn vann nyligen en Oscar för bästa biroll i filmen Minari (Finlandspremiär 7.5.2021).
Youn Yuh-jung.
Bild: Chris Pizzello / EPA
april,2021,Union Station,Los Angeles,USA,Oscar,Oscarsgalan 2021,Wuhan-coronavirus,filmer,Youn Yuh-jung

Nominerad i samma kategori var Glenn Close för en motsvarande roll i arbetarklasskildringen Hillbillly Elegy. Med en röst färgad av tobak och ilska försöker Mamaw hålla ihop en familj som tampas med drogmissbruk, våld och uppgivenhet.

Dottern verkar vara förlorad – men kanske dottersonen har en chans?

Även i tv-serievärlden har det genom tiderna funnits det gott om äldre mammor med pondus. Miss Ellie i Dallas må ha varit blid och god, men när hon satte ner foten fogade sig tillochmed JR.

Och vem vågar säga emot gammelfarmor i Downton Abbey?

Downton Abbey, Yle TV1




Årtiondets farmor? Maggie Smith i Downton Abbey
Downton Abbey, Yle TV1

Den viktigaste frågan just nu är ändå vilken fiktiva mamma som gjort mest intryck på dig? Vem minns du bäst och varför? Skriv i kommentarsfältet nedan eller hör av dig direkt till kulturpodden@yle.fi senast onsdagen den 5 maj.



Source link

“Barn förtjänar vaccin som testats på barn” – tonåringar kan vaccineras redan i sommar | Inrikes


Vaccintillverkare världen över satsar nu på att testa sina coronavaccin på tonåringar och yngre barn.

Förra veckan ansökte vaccintillverkaren Pfizer om ett nytt försäljningstillstånd i USA. För tillfället är den lägre åldersgränsen för Pfizers coronavaccin 16 år, men Pfizer vill sänka den till 12 år.

Också Moderna och Johnson & Johnson testar sina vaccin på barn och unga. Astra Zeneca har avbrutit sina test på under 18-åringar efter utredningar om sambandet mellan tillverkarens vaccin och blodproppar.

Mika Rämet, chef vid vaccinforskningscentralen vid Tammerfors universitet, tror att Pfizer kommer att få tillstånd att sänka åldersgränsen för sitt vaccin. I så fall kan också finländska ungdomar få vaccin mot coronavirus redan i sommar, om det europeiska läkemedelsverket EMA godkänner det, säger Rämet.

Fler vaccinerade kan betyda närundervisning

Det skulle betyda att alla tonåringar som vill ha vaccinet kan vara vaccinerade redan nästa höst – vilket i sin tur innebär att även högstadieelever i åldern 12-15 år kunde återgå till närundervisning nästa läsår.

Tyhjä käytävä Kulosaaren yhteiskoululla.




Än ekar korridorerna tomma i många skolor.
Tyhjä käytävä Kulosaaren yhteiskoululla.
Bild: Silja Viitala / Yle
februari,2021,Helsingfors,skolor,grundskolan,gymnasiet,skolelever,läroplikt,utbildning,undervisning,klassrumsundervisning,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,Vårtermin,Hösttermin,Kulosaari Secondary School,ungdomar,beskattning,skatt,skolbyggnader

– Jag tycker det är viktigt att alla grundskoleelever, gymnasier, yrkesskolor och högskolor återgår till närundervisning normalt direkt då läsåret inleds i höst. Pfizers vaccin är väldigt effektivt på ungdomar, så det finns inget hinder för att vaccinera dem, konstaterar Rämet.

När det gäller vaccineringar av barn yngre än 12 år tror Rämet ändå att vi får vänta till nästa år.

En möjlighet är enligt Rämet att coronavaccinet skulle bli en del av det nationella vaccinationsprogrammet för småbarn.

Rämet påminner om att redan den första dosen vaccin ger ett bra skydd och den andra dosen stärker skyddet ytterligare. Vaccinforskningen kommer att hinna med de olika virusvarianterna och eventuellt kan man utveckla nya vaccin utgående från de olika varianterna som sprids.

– Vi behöver troligen en dos till ett halvår eller ett år efter de första doserna. Men i det skedet kommer produktionskapaciteten redan att vara så god att det inte orsakar problem med utbudet på vaccin, säger Rämet.

Barn förtjänar bättre forskning

Är det då rätt att vaccinera barn mot coronaviruset då de ofta bara blir lindrigt sjuka? Det är en viktig etisk fråga.

Inom läkemedelsbehandlingen har man varit tvungen att utgå från uppgifter om sjukdomar hos vuxna, och det är inte bra, säger Rämet. Han vill se på frågan ur en annan synvinkel.

– Barn förtjänar mediciner och vaccin som testats på barn.

En ettåring fotad bakifrån, hen håller i en plastleksak.




Barn förtjänar att få mediciner och vaccin som testats på barn, anser professor Mika Rämet.
En ettåring fotad bakifrån, hen håller i en plastleksak.
Bild: Amanda Vikman/Yle
babyer,småbarn,barnrådgivningsbyråer,familjecafé

Coronaviruset har inte heller varit helt ofarligt för barn. Rämet påminner om tusentals fall där barn som smittats av corona har fått en så kallad hyperinflammation som utlösts av viruset. Inflammationen omfattar bland annat hög feber och symtom på hjärtsvikt, och i värsta fall kan de symtomen leda till döden, även om det är mycket ovanligt.

Immunsystemet jobbar snabbt hos barn

Barns immunologiska system är bra på att anpassa sig, och det är till stor hjälp när det gäller utvecklingen av ett coronavaccin för barn.

Det är i sig inga stora skillnader mellan barn och vuxna ur ett immunologiskt perspektiv. Reaktionerna är de samma: ett vaccin kan orsaka febersymtom och lokal smärta hos både vuxna och barn.

Det viktiga är att reda ut vilken dos som är lämplig för barn i olika åldrar. Det gör man genom att noga följa med hurdana lokala och immunologiska reaktioner vaccinet ger. Men eftersom forskningen framskrider en åldersgrupp i taget tar det det tid.

“Ju fler vaccinerade, desto bättre skydd för alla”

Mika Rämet är också medveten om diskussionerna om att man genom att vaccinera barn vill ge vuxna flockimmunitet.

– Det får absolut inte vara det drivande motivet till att vaccinera barn, säger Rämet.

Ju fler som är vaccinerade, desto bättre blir skyddet mot corona för alla.

– Det bästa sättet att skydda sig mot covid-19 är att ta vaccinet då det erbjuds. Covid-19 är inte på väg någonstans ännu på länge – och därför lönar det sig att vaccinera sig, säger Rämet.

Artikeln är en bearbetning av Yle Uutisets artikel Teinit saattavat saada koronarokotteen jo ennen koulun alkua syksyllä – Professori: “Lapset ansaitsevat lapsilla testattuja rokotteita ja lääkkeitä”, skriven av Sampo Vaarakallio. Texten översattes av Veronica Bogomoloff.



Source link

Barnpanelen: “Dagisvuxna borde få hundratusen mera i månaden” | Huvudstadsregionen


Barnpanelen trotsar den bitande decemberblåsten för att diskutera veckans aktuella ämnen. Daghemmet Blomängens lekplats är mötesplatsen.

Ett av de stora samtalsämnena den här veckan har varit att det ser ut som att coronavaccineringen snart kan inledas.

Alex Vuoristo, Livia Niemi och Anton Huhtakangas nickar artigt. Det har de inget att säga om.

Ämnet ger dem däremot tydligen flashbacks från coronatest, som de alla tre har upplevt, för de börjar spontant berätta sina minnen från fronten. Anton böjer sig fram och orden får så bråttom ut att de kommer i fel ordning.

– Jag fick jättemycket näsblod. Det kom näsblod och det tog ganska ganska näsblod och mycket mycket ont.

När något är tillräckligt upprörande upphör de grammatikaliska reglerna att existera.

– Jag skrek nej nej – men sen fick jag ett klistermärke, säger Livia belåtet.

Hon kan nu i efterhand skratta åt händelsen, men roligt var det inte just då.

En sjukskötare håller i ett coronavirustest.




Det här är inte barnens favoritsyn.
En sjukskötare håller i ett coronavirustest.
Bild: Sami Takkinen / Yle
coronavirus,Coronatestning

– De har nog pinnen inne ganska länge, konstaterar Alex lakoniskt.

Han fick också ett klistermärke. Med en hund på. Han ler belåtet. Det verkar som att det var värt obehaget.

Daghemspersonal får inte knipa och klösa

Ett annat samtalsämne har den här veckan varit tankesmedjan Magmas rapport om bristen på behörig daghemspersonal. Enligt rapporten är det inte främst flera studieplatser som behövs, utan högre lön.

Vad tycker barnpanelen att en skälig höjning i månadslönen skulle vara?

– Hundratusen, erbjuder Anton frikostigt.

Alex talar för en aningen mera modest höjning.

– Jag skulle säga trettio euro, säger han.

I rapporten föreslås en höjning på minst femhundra euro.

Eurosedlar.




En anspråkslös löneförhöjning på hundratusen i månaden kan man gott unna daghemspersonalen, tycker Anton i Barnpanelen.
Eurosedlar.
Bild: Pxhere CC0
Yle Oppiminen,euro,pengar

Vi övergår till att tala om hurdan bra daghemspersonal är. Barnen har ganska anspråkslösa krav på de vuxna.

– De ska vara snälla och inte göra något elakt, säger alla tre.

Vad är elaka saker som de vuxna inte ska göra?

– De får inte knuffa, säger Alex.

– Och inte slå. Eller knipa eller klösa, nämner Livia som önskemål.

Som tur brukar inte Daghemmet Blomängens personal knipas och klösas, avslöjar barnen.

Lucia ska vara flicka! Eller pojke!

Under veckan har det också diskuterats om det är rätt att det i en del skolor bara är flickor som har möjlighet att vara lucia.

Vad tycker Barnpanelen – ska vem som helst få vara lucia, eller borde det bara vara flickor?

Anton gör ett överraskande drag:

– Lucia ska vara pojke.

Motiveringen är helt enkelt att han vill det, och det argumentet är ju svårt att debattera mot.

Ett luciatåg av små dockor.




En pojke, flicka eller bara någon med långt hår ska vara lucia, tycker Barnpanelen.
Ett luciatåg av små dockor.
Bild: Mostphotos
Lucia,Lucia,Luciatåg,luciafigurer

Alex och Livia tycker att lucia ska vara flicka.

– Det är finare då. Hon ska ha långt hår, förklarar Livia.

Men om en pojke har långt hår – kan han då vara lucia? Barnen tittar frågande på varandra. Är det ens möjligt?

Efter lite diskussion kommer Livia på att hon nog faktiskt en gång har sett en pojke med långt hår.

Vad tänker hon om det då?

– Jag vet inte.

Barnpanelen har fått slut på tyckandet och springer in för att äta mellanmål.



Source link

Unicef varnar för coronakrisens oåterkalleliga följder för en hel generation barn | Utrikes


FN:s barnorganisation Unicef oroar sig över de följder coronapandemin har på längre sikt.

Följderna är långtgående och i många fall oåterkalleliga i fråga om hälsa, skolgång och välfärd.

I en ny rapport ger Unicef för första gången en helhetsbild av de allvarliga och fortfarande växande följder som pandemin har för barn
.

Flicka i Gondar, Etiopien




Flicka i Gondar, Etiopien
Flicka i Gondar, Etiopien
Bild: AFP / Lehtikuva
Etiopien,Gondar

Barn drabbas lindrigt av coronaviruset – men de indirekta följderna är allvarliga

Barn drabbas i allmänhet ganska lindrigt av covid-19.

Pandemin är ändå inte ofarlig för barn. Det handlar om de indirekta följderna – som blir allvarligare ju längre krisen pågår.

– Det finns en seg myt som säger att pandemin inte berör barn, men det stämmer inte, säger Inka Hetemäki, chef för Unicefs Finlandsavdelning.

Hon konstaterar att barn kan bli smittade och sprida viruset vidare, men att det bara är toppen av isberget.

– Det största hotet är försämringarna i den grundläggande samhällsservicen och den utökade fattigdomen. De samhälleliga följderna av coronapandemin för barn kan prägla framtiden för en hel generation, säger Hetemäki.

Unicef har granskat läget i 87 länder, och den nya rapporten visar att en av nio smittade är ett barn eller en ung person. Det betyder att 11 procent av sammanlagt 25,7 miljoner smittade är under 20 år gamla.

  • att vaccinera mot dödliga sjukdomar
  • att distribuera rent vatten
  • att säkerställa utbildning av god kvalitet
  • att skydda barn från exploatering
  • att hjälpa i nödsituationer

Hälsovård och skolgång har avgörande betydelse

Det är störningarna i den grundläggande hälsovården och skolgången som utgör de största hoten.

Det allra värsta för barnen är om livsviktig hälsovård uteblir och om barn drabbas av undernäring.

Unicef bedömer att barndödligheten kommer att öka betydligt: På ett år kommer det att dö två miljoner fler barn på grund av avbruten hälsovård och undernäring.

Det lönar sig att hålla skolorna öppna trots smittorisk

Trots att barn smittar både varandra och äldre människor visar rapporten att det är bra att hålla skolorna öppna om man är noga med säkerhetsåtgärderna.

Smittspridningen i skolor är inte så stor. Barn smittas sannolikt av coronaviruset på andra ställen.

Och det blir dyrt för barnen och samhället då skolor stängs.

Skola i Nyanga i Zimbabwe




Skolbarn i Zimbabwe
Skola i Nyanga i Zimbabwe
Bild: EPA-EFE/All Over Press
Zimbabwe,skolor,skolelever,Nyanga

I november var skolorna helt stängda i 30 länder

Trots detta var skolorna i november helt och hållet stängda i 30 länder.

Det berör 572 miljoner skolbarn och studerande – det vill säga 33 procent av alla skolbarn och studerande i hela världen.

Överenskommelsen om barnets rättigheter gäller också under kriser

Även om ett säkert och effekt vaccin snart blir färdigt och distribueras på marknaden kommer pandemins effekter att synas i barnens liv i åratal.

– Det är nu vi fattar beslut om barnens och de ungas framtid. Om världen inte snabbt ändrar på prioriteringarna vad gäller coronaåtgärderna kan vi förlora den potential som finns hos dessa barn och unga, konstaterar Hetemäki.

Unicef påminner stater och organisationer om de förpliktelser alla har då det är fråga om barnens rättigheter, och att den här skyldigheten också gäller under kristider.

Hemlösa söder om Buenos Aires i Argentina




Hemlösa söder om Buenos Aires i Argentina
Hemlösa söder om Buenos Aires i Argentina
Bild: AFP / Lehtikuva
bostadslöshet,fattigdom,Argentina,Buenos Aires

– De smällar man får som barn lämnar djupa spår och att reparera de här bristerna senare blir dyrt för samhället – dyrare än att stöda barnet under livets gång, påpekar Hetemäki.

  • I cirka en tredjedel av länderna hade den grundläggande hälsovården minskat med minst 10 procent. Det här gällde allmänna vaccineringar och vård av barn med smittsamma sjukdomar samt mödravård. Den främsta orsaken var rädsla för smitta.
  • I 135 länder minskade tillgången på mat för barn och mödrar med 40 procent . I oktober var 265 miljoner barn fortfarande utan skolmat. Uppskattningsvis var över 250 miljoner barn under fem år utan viktigt A-vitamintillskott.
  • I 65 länder rapporterades det i september om en minskning av socialarbetares hembesök i jämförelse med läget året innan.
  • Andelen barn under fem år som lidit av undernäring kommer att ha ökat med 14 procent under år 2020. Det betyder att 10 000 fler barn kommer att dö per månad. Dessa barn lever till stor del söder om Sahara i södra Afrika och i södra Asien.
  • Barnfattigdomen bedöms ha ökat med 15 procent i hela världen fram till medlet av år 2020. Med barnfattigdom avses barn som lever utan en ordentlig bostad, inte får hälsovård, inte har tillgång till sanitetssystem och vatten och som inte får gå i skola.


Källa: Unicef

Undernärt barn i Hajjah, Jemen 5.7.2020




Ett undernärt barn i Jemen. Juli 2020.
Undernärt barn i Hajjah, Jemen 5.7.2020
Bild: AFP / Lehtikuva
undernäring,svält,fattigdom,Jemen

Källa: Unicef



Source link

HUS: Få barn verkar insjukna i coronaviruset och färre intensivvårdas nu jämfört med våren – läkarna skulle vilja att barnen fortsätter gå till skola | Inrikes


Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS informerade i dag om det aktuella coronavirusläget i Nyland. Fokus låg på virusläget i Nyland och frågor som gällde barn och coronaviruset.

Ledande överläkare Markku Mäkijärvi, avdelningsöverläkare Harri Saxén samt ledande psykolog Sirpa Sammalo från det nya barnsjukhuset fanns på plats vid presstillfället.

Få intensivvårdas

Smittofallen ökar men inte längre lika mycket som för några veckor sedan, konstaterar ledande överläkare Mäkijärvi. I början av hösten var det många unga som smittades av coronaviruset.

– Förra veckan var under två av hundra prover positiva, vilket innebär att Nyland ligger på gränsen mellan en accelerationsfas och samhällsspridning, säger Mäkijärvi.

Just nu vårdas 24 personer på sjukhus inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och tre personer på intensivavdelningar.

– Läget är under kontroll och vi kan sköta alla patienterna.

Mäkijärvi konstaterar att det är färre som vårdas på intensivavdelningar jämfört med i våras. Det här visar också på att det nu är yngre personer som smittas.

Få barn insjuknar och behöver sjukhusvård

När det gäller barn är det ändå fortfarande väldigt få som insjuknar. Nya barnsjukhusets avdelningsöverläkare Harri Saxen konstaterar att många av de test som tas på barn under 15 år är negativa.

– Bland över 4 000 testade barn i åldern 10-14 var bara 73 smittade i oktober, säger Saxén.

Bland 5-9-åringar konstaterades smitta hos 28 barn av nästan 3 000 testade och 0-4-åringar 18 smittade på 2 000 testade.

Det är också få barn som fått sjukhusvård på grund av covid-19 symtom, de flesta har lindriga symtom. Under hela epidemins gång har under 10 barn vårdats på sjukhus inom HUS sjukvårdsdistrikt.

Saxén uppger att man kan vänta en dag eller två innan man testar barnen, eftersom många andra virus som också ger symtom i luftvägarna just nu är i rörelse.

– I skolorna har under 60 barn insjuknat på tusen exponerade, säger Saxén och betonar barnens rätt till närundervisning.

Psykolog: Viktigt med normal vardag

Ledande psykolog Sirpa Sammalo konstaterar att det är viktigt att barnen har en normal vardag i coronatider.

Det är viktigt att lyssna på barnen och också att skydda dem, säger hon.

– Man behöver inte titta på alla coronanyheter.

Det gäller ännu att hålla fast vid vissa begränsningar när det gäller att träffa far- och morföräldrar.

Ifall barnen har återkommande coronarädslor, som till exempel ger upphov till sömnproblem, bör man söka hjälp, uppger Sammalo. Det kan man få av vårdcentralen eller skolhälsovården.

Virusläget i Nyland

Under det senaste dygnet har man konstaterat 122 nya fall av covid-19 i Finland. Flest fall registrerades inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS, totalt 81 nya fall.

Också igår konstaterades många fall inom HUS sjukvårdsdistrikt.

Källa: HUS pressinfo, Yle Uutiset



Source link

THL förtydligade anvisningarna för barn – skolbarn och unga ska coronatestas även om symptomen är lindriga | Inrikes


Institutet för hälsa och välfärd (THL) har förtydligat sina instruktioner för när barn och unga ska coronatestas. Enligt institutet har anvisningarna ställvis tolkats vagt.

Institutet rekommenderar nu att barn i skolåldern och unga ska söka sig till test genast om de får ens lindriga symtom som tyder på coronavirus.

– Det är särskilt viktigt att barn med ens lindriga symtom testas utan dröjsmål om barnet eller någon av familjemedlemmarna har exponerats för ett bekräftat coronavirusfall eller rest utomlands under de två föregående veckorna, säger THL:s sakkunnigläkare Emmi Sarvikivi.

Barn under skolåldern som har lindriga symptom kan däremot följas med hemma under några dagar innan man söker sig till test.

THL beskriver lindriga symptom för barn under skolåldern så här: “Barnets symptom är lindriga om hen är pigg och orkar leka trots snuva, hosta och feber”.

Här hittar du THL:s lista på symptom som kan tyda på coronavirusinfektion. Symptomen är bland annat feber, hosta, halsont, andnöd, muskelvärk, trötthet, snuva, illamående och diarré.

Barn med symptom ska stanna hemma

Institutet för hälsa och välfärd påminner om att barn som har symptom inte ska gå till skolan eller småbarnspedagogiken. Det enda undantaget är om barnet har allergisk snuva, enstaka nysningar eller om näsan börjar rinna då barnet går ut men symtomen upphör inomhus, i sådana fall är det okej.

Om ett barn testas och resultatet är negativt kan hen återvända till skolan eller småbarnspedagogiken även om symptomen inte helt försvunnit. Om testet tas, men resultatet dröjer, kan barnet återvända efter en symtomfri dag, så länge barnet inte har exponerats för ett bekräftat fall av coronavirus och ingen i familjen har rest utomlands under de senaste två veckorna.

THL: Anvisningarna tolkades för slappt

Institutets förtydligade instruktioner skiljer sig egentligen väldigt lite från de tidigare anvisningarna. För tre veckor sedan uppgav THL att ett skolbarn med mycket lindriga symtom inte genast måste coronatestas utan att man först kan följa med läget hemma, om barnet inte varit på utlandsresa eller varit i kontakt med någon som bekräftats vara smittad av coronaviruset.

Enligt sakkunnigläkare Emmi Sarvikivi fanns det ett behov av att förtydliga att rådet att följa med läget hemma endast gäller barn under skolåldern. Hon säger att vissa tolkade den tidigare rekommendationen för slappt, vilket ledde till att många barn med symptom gick till skolan.

Från och med skolstarten har THL fått kännedom om över 40 situationer där en person som smittats av coronaviruset har utsatt andra för smitta inom småbarnspedagogiken, i skolor och på läroanstalter på andra stadiet. Sammanlagt har över 1 700 personer placerats i karantän på grund av exponering.

THL konstaterar ändå att smittspridningen bland de exponerade har varit liten.



Source link

Barnläkare tipsar: Tänk på det här när ett barn skall coronatestas | Inrikes


Coronatestning av barn har diskuterats livligt den senaste tiden. Åsikterna går isär om hur nödvändigt det är. Men om ett barn måste testas finns den tips att tänka på för att göra det så tryggt som möjligt.

I ett coronatest tar man prov från luftvägarna via näsan som för många kan kännas obehagligt, både för vuxna som barn.

Barnläkare Erik Qvist säger att för barn som inte förstår vad det hela handlar om kan det kännas extra jobbigt att gå på ett coronatest; hela världen pratar om corona och det blir som en oro för ett osynligt monster.

Ifall ett barn måste testas för corona, hur kan då personal och föräldrar göra testsituationen så trygg som möjligt för barnet?

En läkare känner på en flickas hals.




Obehagliga testningar kan göra att liknande situationer blir jobbiga för barn, men barnläkare Erik Qvist säger att det är ovanligt.
En läkare känner på en flickas hals.
Bild: YLE/Jyrki Valkama
barnläkare,pediatrik

5 SAKER ATT TÄNKA PÅ

1. Mottagning hellre än drive-in station

Välj om möjligt en mottagning istället för att låta barnet testas i bil. Drive-in mottagningarna där man sitter i bilen medan man gör testet kan kännas oroliga för ett barn. Testningen kanske utförs i ett mörkare garage som kan känns mera skrämmande för ett barn. En mottagning kan kännas tryggare.

På en mottagning finns också större möjligheter att avleda uppmärksamheten från testet, med till exempel målningar och leksaker.

2. Förbered barnet innan testningen

För att lindra eventuell oro kan personalen berätta för barn som förstår situationen om vad som kommer hända, hur länge testet tar och hur det kommer kännas.

Föräldrar kan förbereda barn inför coronatestning genom att diskutera med barnet vad coronaviruset är och varför man gör testet.

3. Lugn

Både testpersonal och föräldrar ska inge lugn framför barnet. Mindre barn har inte samma möjlighet till förståelse som ett skolbarn så därför är det viktigt att situationen känns trygg.

Personalen ska också se till att föräldrarna är trygga, för det kan väcka starkt obehag hos dem att uppleva att deras barn lider och det kan i sin tur göra barnet rädd.

4. Snabbhet

Ju längre en situation där det ingår rädsla och obehag drar ut på tiden, desto värre blir det. Nyckeln är för testpersonalen är att vara snabb och rask.

5. Håll i barnet

Ett barn som blir hysteriskt av rädsla är svårt att nå. Då är det viktigt att handfast hålla i barnet så att barnet inte gör sig illa under testet. När saken är undanstökad brukar barn i lekåldern lugna sig hastigt.



Source link

Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Varhila: Daghem kan inte ställa krav på negativt testresultat för att barnet ska få komma tillbaka på dagis -“anvisningarna har tolkats fel” | Inrikes


Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila säger i Yles radioprogram Politiikkaradio (Politikradion) att preciseringar angående coronatester för barn är på kommande, rapporterar Yle Uutiset.

Varhila säger att hälsomyndighetens och Undervisnings- och kulturministeriets coronaanvisningar har missförståtts om ett dagis har krävt att barnet ska ha ett negativt testresultat innan hen får komma tillbaka till dagiset.

Varhila säger att regeringen på tisdagen länge och kritiskt debatterade frågan om att testa barn.

Enligt regeringens coronastrategi ska alla med lindriga symptom, även snuviga barn, testas.

– Man lovade åtgärda anvisningarna från hälsomyndigheten och ministeriet om de felaktigt låter påskina att barnet måste ha ett negativt testresultat innan han eller hon får delta i småbarnspedagogiken. Så är det inte. Anvisningarna förutsätter inget sådant. Om och när ett dagis ställer sådana krav, så är det inte i linje med anvisningarna.

Varhila försvarar den linje man valt. Bara genom att testa personer med lindriga symptom kan man bryta smittkedjor, anser hon. Det här gäller även små barn.

Om de med lindriga symptom inte testas och de inte förstår att självisolera, kommer sjukdomen att spridas.

En del av dem som saknar symptom kan testas

Det har uppstått rusning inom testning av coronaviruset. Bland annat i huvudstadsregionen har man varit tvungen att vänta i upp till en vecka.

Det här ställer till det för familjerna. Barn brukar ha flera luftvägsinfektioner årligen.

Varhila säger att någon sorts sommarsnuva har cirkulerat tidigare än vanligt inom befolkningen. Det hade man inte förberett sig på. Vanligen börjar förkylningssäsongen efter semestern när de vuxna återvänder till arbetsplatserna och barnen till daghem och skolor.

Folk har testat sig även med lindriga symptom, vilket är i linje med rekommendationerna. Samtidigt har det bildats köer.

Varhila säger vidare att testningen av de symptomfria kommer utvidgas.

Det betyder att till exempel familjemedlemmar till smittade kommer att testas och att även symptomfria personer på vårdhem kommer att testas.

Alla symptomfria kommer inte att testas, utan testbehovet beror på smittorisken.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel STM:n kansliapäällikkö Varhila: Päiväkoti ei voi laittaa negatiivista testitulosta paluun ehdoksi, lasten koronaohjeistus ymmärretty väärin som skrivits av Terhi Toivonen



Source link

Skolstart på många håll den här veckan – undervisningsminister Li Andersson svarar på frågor om allt från ansiktsskydd till snuviga elever | Inrikes


Sommarlovet lider mot sitt slut och skolåret inleds i många städer och kommuner den här veckan. Vilka är coronainstruktionerna? Får man komma till skolan med rinnande näsa? Hur kan man hålla avstånd? Undervisningsminister Li Andersson (VF) reder ut svaret på bland annat dessa frågor.

Instruktionerna för skolorna är ganska långt samma som de var under våren då elever och lärare återvände till närundervisning, berättar undervisningsminister Li Andersson i programmet Yles morgon.

– Det är fortfarande viktigt att alla tar hand om sin handhygien under skoldagen och håller avstånd. Eleverna kan delas in i grupper eller så ska man hålla ett avstånd på 1–2 meter.

– Det viktigaste är att man inte går till skolan om man har symtom. Då ska man testa sig för viruset.

Hur är det med snuva? Måste man stanna hemma om näsan rinner?

– Snuva räcker som skäl för att stanna hemma. Vi förstår att många småbarnsfamiljer har en svår höst framför sig då många barn normalt får flunsa och det kan vara svårt att avgöra vad som är vad, men det här är ett av de effektivaste sätten som man undviker smitta på. Barnfamiljer ska inte heller behöva vänta länge på provsvar, utan de ska snabbas på.

Specialarrangemang möjliga – distansundervisning blandat med närundervisning tänkbart

I vissa skolor kan det vara svårt att hålla avstånd. En del grundskolor ordnade det här genom att använda gymnasiernas utrymmen eftersom gymnasierna fortsatte med distansundervisning. Men hur gör man nu då även studerande vid gymnasier återvänder till närundervisning?

– Om det inte går att hålla avstånd kan man ordna det med specialarrangemang, till exempel genom att man kommer till skolan olika tider och förlänger lunchpausen så att människor kan äta i olika omgångar. Det går nog att ordna.

Skolmatsal i Söderkulla




Lunchpausen i skolan kunde förlängas och på så sätt kan man äta i mindre grupper, säger Andersson.
Skolmatsal i Söderkulla
Bild: YLE / Mathias Gustafsson
matsal

Andersson säger också att det nu kan gälla lokala arrangemang till skillnad från våren. Kommuner och städer kan med andra ord återgå till distansundervisning eller andra specialarrangemang vid behov.

– Ett system kan vara att eleverna är hemma en vecka och sedan två veckor i skolan. Och när man väl är i skolan är kanske bara en tredjedel av eleverna på plats. Den här möjligheten finns, men inte för de allra yngsta – det vill säga de som går i klass 1–3.

Varför inte de yngsta?

– Vi vet att det är svårt att ordna kvalitativ distansundervisning för dem. Att sitta framför datorn länge är svårt för dem. Det kräver också att en vuxen är hemma med dem under skoldagen.

Beredskapslagen kan tas i bruk på nytt

Regeringen och Institutet för hälsa och välfärd står för rekommendationerna som gäller skolorna. Utbildningsstyrelsen har dessutom konkretiserat de här rekommendationerna. De praktiska besluten fattas ändå inom kommunerna och städerna.

Andersson säger att möjligheten att ta beredskapslagen i bruk på nytt finns, men tröskeln är hög.

– Läget ska då vara betydligt sämre jämfört med hur det är nu för hela Finlands del. Ingen hoppas på att det går så på nytt. Priset för det är högt – både för barnen och ekonomin. Vi hoppas att vi klarar oss med de rekommendationer som finns nu.

Ett barn sitter vid en dator med hörlurar på huvudet. Framför på bordet ligger skolböcker och burkar fyllda med olika sorters pennor.




Under våren fick elever och studerande lära sig nya saker på distans.
Ett barn sitter vid en dator med hörlurar på huvudet. Framför på bordet ligger skolböcker och burkar fyllda med olika sorters pennor.
Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle
distansundervisning,distansundervisning,Hemundervisning,coronavirusutbrottet i Finland 2020,pandemi,läxor

Vad händer om ett barn eller någon annan i skolan smittas?

– Kommunerna och städerna informerar om det och de exponerade meddelas. Lokala myndigheter fattar beslut om karantän. Om den smittade rört sig inomhus kan de exponerade vara många och det är därför viktigt att se till att barnen inte har för mycket närkontakt med andra.

Om en elev insjuknar i covid-19 eller är i karantän på grund av exponering ordnas undervisningen med hjälp av specialarrangemang.

– Skolorna får själva fundera hur undervisningen möjliggörs på distans. Det går att ordna också i normala fall, så som det var före coronapandemin då ett barn var på resa eller var sjuk. Man kan ge uppgifter och ha sådana arrangemang.

Munskyddsrekommendation i skolan?

Regeringen och Institutet för hälsa och välfärd väntas den här veckan ge rekommendation om användning av ansiktsskydd. Andersson fick också svara på frågan om ansiktsskydd ska användas i skolan om det blir aktuellt.

– Det beror på vad de kommer för munskyddsrekommendation. Det har länge diskuterats hur man begränsar rekommendationen – till exempel om det bara gäller kollektivtrafik. I sådana fall påverkas också skolskjutsarna och hela skolvärlden påverkas.

Tre turkosa ansiktsskydd på en vit yta




Kan ansiktsskydd bli aktuellt i skolorna? Det får vi se den här veckan.
Tre turkosa ansiktsskydd på en vit yta
Bild: Mika Baumeister / Unsplash
ansiktsskydd,coronavirus

Hur är det med inomhusutrymmen?

– Det kan bli aktuellt i inomhusutrymmen där man inte kan hålla avstånd. Då gäller det skolor också.

En annan fråga när det gäller ansiktsskydd har varit om det borde finnas en åldersgräns för en eventuell rekommendation.

– Det här klarnar när vi vet mer.



Source link

Nolltolerans mot snuviga näsor i skolor och daghem i höst – “arbetsgivare måste visa flexibilitet” | Åboland


Inför höstens skolstart uppmanar rektorer att barn ska stanna hemma om de uppvisar minsta lilla förkylningssymptom. Samma smittoförebyggande åtgärd gäller även för barn i daghem och förskolor. Föräldrar som Yle Åboland pratat med har förståelse för åtgärden, och Finlands Näringsliv EK uppmanar arbetsgivare till stor flexibilitet.

I höst ska barn stanna hemma från daghem och skolor om de uppvisar minsta lilla förkylningssymptom. Hösten är något av en högsäsong när det kommer till snuva och förkylningar och barn kan ha snuva nästan hela hösten. Det här kan betyda att föräldrar behöver stanna hemma med sina snuviga barn i många dagar.

Yle Åbolands reporter frågade föräldrar i Åbotrakten hur de tror att de kommer att kunna pussla ihop arbete med att stanna hemma med ett sjukt barn?

Viktigt att coronaviruset inte sprids

Jessica och Tomas Lindroos har en dotter som ska börja femte klass i höst. De tycker att uppmaningen om att ett snuvigt barn ska stanna hemma är på sin plats.

– Så måste det ju vara, och så var det ju också på våren under dom två sista skolveckorna. Vi tänkte att vårt barn kommer vara hemma hela tiden eftersom barn ändå alltid har lite snuva. Men eftersom alla andra barn stannade hemma om de hade snuva, så hade ju egentligen ingen någon snuva alls på våren. Så vi får ju hoppas att det är så det går, säger Jessica Lindroos.

– Om det handlar om något som i värsta fall kan vara corona vill man ju inte att barnen ska sprida det vidare. Jag ser ingen annan möjlighet än att man stannar hemma när man är sjuk, går och testar sig och ser vad som händer, säger Tomas Lindroos.

Han betonar att det annars i värsta fall kan handla om flera fall av klasser eller hela skolor som måste stanna hemma.

Under de två sista skolveckorna på våren tänkte vi att vårt barn kommer vara hemma hela tiden eftersom barn ändå alltid har lite snuva. Men eftersom alla andra barn stannade hemma om de hade snuva, så hade ju egentligen ingen någon snuva alls på våren. Så vi får ju hoppas att det är så det går.― Jessica Lindroos, förälder

För paret Lindroos är det ingen utmaning ifall dottern skulle behöva stanna hemma från skolan eftersom hon redan är 11 år och kan klara sig hemma på egen hand.

Jessica Lindroos säger att utmaningen ligger i att ett barn som är hemma från skolan inte får distansundervisning som på våren eftersom man har återgått till närundervisning.

– Distansundervisning kommer de ju inte få nu om de är småsnuviga hemma, fastän de egentligen skulle vara i skolskick. Det blir ju ingen skola utförd under dom dagarna. Och man kan ju vara småsnuvig i två veckor, säger Jessica Lindroos.

Kräver mycket flexibilitet

För arbetsgivare kan den kommande hösten innebära att fler arbetstagare måste stanna hemma med sina snuviga barn.

– Inte är det förstås trevligt för arbetsgivare att arbetstagare stannar hemma längre tider eller oftare, men vi kan inte göra så mycket annat i det här skedet, säger Penna Urrila, chefsekonom vid arbetsgivarorganisationen Finlands Näringsliv EK.

Urrila poängterar att det kommer att behövas stor flexibilitet i höst.

– Coronaepidemin är inte över och det ska arbetsgivare förstå, och försöka hitta lösningar tillsammans med sin personal.

Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK.




Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK, vill påminna arbetsgivare om att epidemin inte är över.
Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK.
Bild: Toni Määttä / Yle
Penna Urrila,Finlands näringsliv

Urrila betonar att distansjobb kan vara en bra lösning på många arbetsplatser under hösten.

– Det kanske inte är en ideal lösning men våren visade oss alla att det är möjligt för otroligt många yrken att jobba hemma och att många arbetsuppgifter kan skötas hemifrån. Och då kan man bättre koppla ihop att man sköter sitt barn och jobbar.

Urrila påminner om att föräldrar enligt lag har rätt att stanna hemma med sina barn några dagar per månad.

Borde denna lag justeras inför hösten?

– Regeln i sig är ganska generös jämfört med andra länder, i Finland får man vara hemma fyra dagar i sträck. Tanken är att det är kortvarigt, men det finns ingen gräns på hur många gånger per månad som man får använda denna ledighet, säger Urrila.

Urrila ser inget direkt behov för att justera lagstiftningen om tillfällig vårdledighet, utan betonar att det behövs stor flexibilitet och lösningar på lokala plan för att lösa pusslet på bästa sätt.

Föräldrar har inte alltid tid att hjälpa barnen med skolarbetet

Linda Fröberg-Niemi har ett barn som ska börja fjärde klass och ett som ska börja sjunde klass i höst. Även hon tycker att det är viktigt att stanna hemma om man är lite snuvig, men hon betonar att det inte kommer vara lika lätt för alla att stanna hemma med ett snuvigt barn.

– Familjer har så olika situationer med arbetet. I en del familjer kanske det är lättare att hålla barnen hemma när de är sjuka, medan det i andra familjer ställer till med större besvär och man måste arrangera mycket för att barnet ska ha det tryggt under dagen, säger Linda Fröberg-Niemi.

Linda Fröberg-Niemi




Linda Fröberg-Niemi tycker att den förebyggande coronaåtgärden är viktig, men betonar att det inte kommer vara lika lätt för alla föräldrar att stanna hemma med ett sjukt barn.
Linda Fröberg-Niemi
Bild: Yle / Peter Karlberg
linda fröberg-niemi

Enligt Fröberg-Niemi har en av föräldrarna i deras familj oftast möjlighet att stanna hemma med ett sjukt barn.

– Eftersom vi föräldrar är upptagna med våra egna arbetsuppgifter har barnet inte alltid någon som hjälper till med skoluppgifterna. Ibland har vi också andra uppdrag och då kanske vi inte är hemma, det beror helt på dagen, säger Fröberg-Niemi.

“Vi får alla justera våra ambitioner”

Mathias Johnson har tre barn, varav två är på daghem och ett går i lågstadiet. Precis som paret Lindroos och Fröberg-Niemi betonar Johnson att det är viktigt att coronaviruset inte sprider sig. Han poängterar att man måste leva enligt försiktighetsprincipen fram tills att ett coronavaccin har utvecklats.

– Vi vet ännu inte allt om hur coronaviruset sprider sig och beter sig, säger Mathias Johnson.

Johnson betonar att alla måste jobba tillsammans för att stoppa coronavirusets spridning. Det mest utmanande enligt Johnson är att alla ska ha samma linje.

– Vi vuxna i arbetslivet har lite av ett frikort för tillfället att kanske inte prestera till 110 procent som vi normalt försöker. Vi får alla lite justera våra ambitioner så att det här ska fungera på ett tryggt sätt.

Familjeporträtt på familjen Johnson




Mathias Johnson med familj.
Familjeporträtt på familjen Johnson
Bild: Arash Matin / Yle
familj,familjeliv,Mathias Johnson

Johnson säger att han har möjlighet att stanna hemma med ett sjukt barn eftersom han har flexibla arbetstider och kan jobba på distans.

– Jag tycker att vi inom mitt kollegium har visat förståelse för att man inte hela tiden är tillgänglig när man behövs. Men det är klart att det är väldigt komplicerat på många arbetsplatser.

– Jag hoppas att det upplevs att vår gemensamma trygghet och att försöka bli av med viruset är det viktigaste så att samhället som kollektiv så småningom kan gå tillbaka till det normala, säger Johnson.



Source link