Personalbrist tvingar Borgådaghem att stänga tidigare – Östnyland – svenska.yle.fi


En förälder som tagit kontakt med Yle Östnyland berättar att Haikobrinkens daghem i Borgå meddelar att man stänger tidigare på eftermiddagarna och uppmanar föräldrarna att hålla barnen hemma.

Orsaken är personalbrist och svårigheter med att hitta vikarier.

Borgå stads direktör för småbarnspedagogiken Leila Nyberg bekräftar saken. Hon berättar att det redan en längre tid varit stora utmaningar med att få personalen inom småbarnspedagogiken att räcka till.

Det måste finnas tillräckligt med personal för att barnens säkerhet ska kunna garanteras. Staden har därför behövt minska på öppethållningstiderna i några daghem.

Just nu gäller det bara Haikobrinkens daghem men tidigare har också Tallberga daghem behövt tidigarelägga sina stängningstider.

– Daghemsföreståndarna följer hela tiden med personalläget och att lagens föreskrifter uppfylls. På kvällen kan läget se annorlunda ut än nästa morgon. Det är ett enda pusslande just nu, säger Nyberg.

Flera bidragande orsaker

Coronaviruset är en stor orsak till att många är borta.

– Förra hösten var utmanande men i synnerhet efter årsskiftet har antalet coronafall, både bland personalen och barnen, varit väldigt stort i daghemmen, säger Nyberg.

När det blir sjukfall i personalen försöker man förstås hitta vikarier.

– Men under ett och ett halvt år har det av orsak eller annan varit svårare att hitta vikarier än tidigare. Vi har stora utmaningar med att få vikarier, säger Nyberg.

Barn samt en barnskötare leker med vatten i en grön vattenränna i slaskigt vinterväder.

Bildtext

Det måste finnas tillräckligt med personal för att barnen ska vara trygga. Arkivbild.

Bild: Amanda Ölander/Yle

De pågående kollektivavtalsförhandlingarna inom kommunsektorn påverkar också. Eftersom man inte har enats om ett avtal har de olika fackföreningarna utlyst övertids- och skiftbytesförbud.

Daghemspersonalen kan höra till olika fackföreningar.

– Fackföreningarna meddelar om övertids- och skiftbytesförbuden för en vecka i taget. Olika fackföreningar har övertids- och skiftbytesförbud olika veckor. Det håller på tills man har fått till stånd ett avtal, säger Nyberg.

Därför går det inte heller att säga när övertids- och skiftbytesförbuden tar slut.

Det är i princip möjligt att personal inom småbarnspedagogiken går i strejk om kollektivavtalsförhandlingarna inte går framåt. Enligt Nyberg är det ändå svårt att spekulera i om det skulle kunna gälla Borgå och vad man gör då.

Borgå är inte under strejkhot nu. Samtidigt är det klart att daghemmen inte kan vara öppna om personalen fattas.

– Vi lever ganska långt i stunden. Det är många saker utanpå varandra som påverkar helheten, konstaterar Nyberg.

Ungefär i mitten av mars meddelade Lovisa om att man kan behöva förkorta öppettider på daghem eftersom så många ur personalen är sjuka.



Source link

“Vi kan inte bara säga att vi är barnvänliga” – Inrikes – svenska.yle.fi


Barnens rättigheter har beaktats i varierande grad under de senaste fyra åren i Finland. Det slår en ny översikt från barnombudsmannen fast. Barnombudsmannen Elina Pekkarinen säger att man inte kommit ihåg att prioritera barnens bästa.

– Många beslut har fattats i all hast och man har inte lyssnat på barnen. Vi har också haft många enskilda fenomen som fått allvarliga konsekvenser hos barn, bland annat restriktionerna under pandemin.

Pandemin är bara en av de saker som utmanat barnens rättigheter och välmående under de senaste fyra åren.

Också den globala klimatkrisen och sjunkande nativiteten har varit utmanande, samtidigt som en rad reformer inom social- och hälsovården genomförts och investeringarna i barn minskat.

Allt det här kommer fram i en översikt över barnens ställning och hur barnens rättigheter förverkligats i Finland 2018–2021 som barnombudsmannen har sammanställt.

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen tittar utåt.

Bildtext

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen tycker man borde lyssna mer på barnen då man fattar beslut om dem. “Nu vet vi att vi borde göra det, men vi tycker oss ofta inte ha tid till det.”

Bild: Niko Mannonen / Yle

Mycket i översikten är dyster läsning, men enligt Pekkarinen har också positiva saker skett och intresset för barnens rättigheter ökat.

– Trots allt så slutförde Finlands sin nationella barnstrategi förra året, något som kan räknas som en stor framgång. I och med pandemin har också den offentliga debatten om barns rättigheter och om barns bästa varit väldigt livlig.

Pekkarinen säger att det ökade intresset också synts hos barnombudsmannen. Hon har exempelvis gjort 70 utlåtanden om olika lagförslag, istället för det vanliga 40 stycken.

“Finland är ett av de få länder som minskat på sin finansiering till utbildningssektorn”

Idag lämnas översikten om barnens rättigheter över till riksdagen. Målet är att hjälpa riksdagen att beakta barnens rättigheter i sin beslutsprocess, för att på det här sättet främja en bra barn-, ungdoms- och familjepolitik grundad på barnets rättigheter.

I översikten kommer skribenterna därför med tre förändringsförslag för att förbättra barnens ställning i det finska samhället i framtiden.

Det första är att bestämmelsen om att barnets bästa ska komma först i framtiden borde inkluderas i grundlagen.

– På det här sättet skulle vi bättre komma ihåg barnens bästa och deras rättigheter. Dessutom tror jag att det skulle leda till bättre konsekvensanalyser då vi fattar beslut som gäller barn, säger Pekkarinen.

Den andra är att barnskyddslagen borde reformeras i sin helhet. Den nuvarande lagen har ändrats 30 gånger och är mycket svårtolkad, även för experter.

Dessutom borde lagen anpassas till den nya social- och hälsovårdsreformen.

Tom skolklass, men nog en del skolväskor som tyder på att barnen är i skolan.

Bildtext

I barnombudsmannens översikt framgår det att Finland är ett av de få länder som minskat på anslagen till utbildningen och därför ligger under genomsnittet för OECD-länderna i många jämförelser.

Bild: Silja Viitala / Yle

Den tredje och sista åtgärden som föreslås är att resurserna för Finlands utbildningspolitik i fortsättningen borde tryggas över regeringsperioderna och ha finansieringsnivån i de övriga nordiska länderna som förebild.

Elina Pekkarinen påpekar att Finland är ett av de få länder som minskat på finansieringen av utbildningen.

– Mellan 2012-2018 var det endast Ryssland, Grekland, Slovenien och Finland som minskade sina investeringar i utbildning. Vi ligger alltså efter många andra OECD-länder.

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen vill därför påminna politikerna om att fina ord inte räcker om man på riktigt vill vara ett barnvänligt samhälle.

– Vi måste arbeta hårt för att få de här förändringarna till stånd och förändra attityderna mot barn och barnfamiljer. Vi kan inte bara säga att vi är barnvänliga, vi måste också visa det med hur mycket resurser vi ger till barn och familjer.



Source link

Föräldrar till elever i Vårberga skola påskyndar informationsgången om coronadrabbade elever


Vad kan föräldrar göra om det finns en coronasmittad elev i skolan men stadens spårare inte hunnit kontakta de exponerade och rektorn därför inte kan skicka nödvändig information till hemmen?

Föräldrar till barn i Vårberga skola i Borgå håller barnen hemma från skolan på eget bevåg då de via sin chatgrupp fått höra om coronafall i skolan.

Stadens spårare hinner nämligen inte ta kontakt med alla exponerade eftersom de för tillfället är överbelastade av arbete.

Skolan kan å sin sida inte heller skicka info till elevernas föräldrar innan smittskyddsläkaren och spårarna hunnit kontakta rektorn.

Det här har resulterat i att föräldrarna börjat ta saken i egna händer.

De gör egna smittspårningar och håller självmant sina barn hemma innan informationsgången når dem den officiella vägen.

Lång informationsgång förbryllar

Petra Pettersson – ordförande för föreningen Hem och skola i Vårberga skola – ser föräldrarnas engagemang som en ytterst positiv sak.

– Jag kan inte personligen förstå att det tar så lång tid att få ut information till de exponerade. Dessutom upplever jag att om en elev i klassen är coronapositiv, så borde ju hela klassen anses exponerad – och om det varat i flera dagar så inbegriper det ju också deras familjer och kompisar i hobbygrupper med mera, säger Pettersson.

Överlag anser Pettersson ändå att skolan skött sig fint när det kommer till hur försiktigt man gått tillväga under coronatiden.

Några fler skyddsåtgärder än de som skolan redan nu tillämpar, tror inte Pettersson att skolan bör ta.

– Följande steg skulle vara distansundervisning, men jag tycker nog att vi ska undvika det så långt vi kan. Personligen så är jag inte emot distansundervisning, men om vi tar ett sådant steg, vet vi ju, att dess påverkan kommer att synas hos barn och ungdomar en lång tid framöver, säger Pettersson.

Jaana Viljakainen i Vårberga skolas matsal.

Bildtext

Rektor Jaana Viljakainen upplever att föräldrarnas agerande är positivt.

Bild: Milena Hackman / Yle

Positivt med engagerade föräldrar

Rektor Jaana Viljakainen medger att situationen är besvärlig i och med att Borgå stads smittspårning är belastad.

– Det här medför förstås fördröjningar och resulterar i att familjer får vänta på svar, men trots allt upplever jag nog att vi rätt så snabbt får ut information, säger Viljakainen.

Det att föräldrarna nu gått in för att så att säga “påskynda” informationsgången genom sin interna chatgrupp, ser rektor Viljakainen som enbart positiv.

Likaså tycker Viljakainen att det är positivt att föräldrarna håller barnen hemma innan de fått svar den officiella vägen om coronadrabbade elever.

– Jag uppskattar föräldrarnas ansvarstagande och den insats de gör i den här frågan. De har ju annars också kontakt med varandra. Skolan vill ändå varken ta ställning eller uppmana föräldrarna att vara aktiva på den här punkten, säger Viljakainen.

Smittskyddsläkare bekräftar – inte föräldrar

Borde skolan mera självmant kunna ta beslut om åtgärder då man via föräldrar fått veta om att en elev har smittats av corona?

– Till exempel snabba karantänsbeslut ligger nog inte alls i våra händer. Det är nog inte aktuellt i det här skedet. Vi informerar och stöder hemmen och hjälper till så mycket vi kan, säger Viljakainen.

Tågordningen är alltså den, att föräldrar informeras om ett positivt fall i klassen först då smittsskyddsläkare eller spårare bekräftar ett coronafall i skolan.

Ann-Sofie Silvennoinen står vid en gata i Gamla stan i Borgå. I bakrunden syns gamla trähus och julbelysning.

Bildtext

Social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen har fullt upp med att försöka lätta situationen för den hårt belastade smittspårningen i Borgå.

Bild: Milena Hackman / Yle

Hur påskynda proceduren?

Yle Östnyland frågade Borgå stads social- och hälsovårdsdirektör, Ann-Sofie Silvennoinen, om det inte skulle vara möjligt att bygga upp ett snabbare system där föräldrar och skola skulle ha en mera aktiv roll – att skolan kunde vidta åtgärder innan informationen sent om sider kommer den officiella vägen.

– Det här har jag svårt att ta ställning till nu. För tillfället håller vi på med att försöka fundera ut hur vi ska få situationen med vår hårt belastade spårningsenhet löst. I och för sig kunde jag nog diskutera saken med våra ansvarspersoner, men jag behöver nog först sätta mig in i situationen, säger Silvennoinen.

Silvennoinen förstår att man reagerar och tar till olika lösningar i och med att coronaviruset igen sprider sig i hela landet.

– Jag förstår föräldrarnas oro, men vi har en väldigt svår situation just nu. Det har blivit betydligt sämre på en kort tid. Spårningen är synnerligen belastad, säger Silvennoinen.

Extra personal till spårningen

Vad ska ni göra för att få situationen i Borgå under kontroll – eller kan ni göra något?

– Det är en bra fråga. Vi jobbar för högtryck hela tiden och just nu försöker vi få in extra personal, säger Silvennoinen.

Silvennoinen beklagar att situationen i Borgå har förvärrats inför jul.

– Inför julen förra året kunde vi nog inte ana att situationen skulle vara så här dålig igen ett år senare, säger Silvennoinen.

En god nyhet i sammanhanget och i ett längre perspektiv en hjälp på vägen, är i alla fall att vaccineringarna bland de åldersgrupper som hälsovården i Borgå försökt uppmana att låta vaccinera sig nu också har gjort det.

– 80 procent av 12–15-åringarna i Borgå är nu vaccinerade. Samma gäller gruppen 30–34-åringar. Dessutom har redan 13,3 procent av Borgåborna fått den tredje dosen coronavaccin, säger Silvennoinen.



Source link

Varför ska de unga vaccineras och vilket vaccin får de? Här är sex frågor och svar om vaccineringen av 12–15-åringar


Institutet för hälsa och välfärd THL ordnade på torsdag ett öppet tillfälle där de besvarade frågor om coronavaccinationen av unga 12–15-åringar. 

Hittills har 20 000 barn i åldersgruppen 12–15 år vaccinerats i Finland och siffran stiger snabbt. I USA har redan sex miljoner barn i samma åldersgrupp vaccinerats och till exempel i Kanada har två miljoner barn och unga i åldern 12–17 fått vaccinet.

Vaccinationen av barn och unga i åldersgruppen kommer i Finland i huvudsak att ske i skolorna men kan också göras kommunalt genom tidsbokning.

I Finland har ändå vaccinationen av barn och unga väckt en hel del frågor, och vi har samlat ihop några från dagens tillfälle där olika experter på THL svarade på publikens frågor.

Vilket vaccin ges till 12–15-åringar?

Är vaccinen ett överskott som blivit över från andra länder som Bulgarien och Rumänien, och hur kan man då veta att de är säkra och att paketen inte öppnats eller skadats?

Barn och unga får samma vaccin som det erbjuds för vuxna, det har alltså inte beställts något separat pari för barn och unga, säger Mia Kontio, ledande specialist på THL.

– Det handlar om samma vaccin som annars också finns tillgängliga i kommunen. Extra vaccindoser från Bulgarien och Rumänien kommer direkt från fabriken, precis som allt annat vaccin. 

Doserna fördelas även på samma sätt som hos de äldre åldersgrupperna, det vill säga tidsskillnaden mellan den första och andra vaccindosen ska vara 8–12 veckor.

Hos barn har vaccinet en speciellt bra effektivitet mot coronaviruset, även deltavarianten.

Varför vaccinernas 12–15-åringar först nu?

Tidsbokningen för den allmänna coronavaccineringen utanför skolan öppnade 9.8. 

Vaccineringen av 12–15-åringar började i de finska skolorna i dag medan svenska skolorna börjar 17.8, dagen efter att terminen börjat. 

– Av olika orsaker har det inte funnits tillräckligt med vaccin tidigare, men nu har Finland fått extra doser. 11-åringarna får ännu vänta, säger Kontio.

Varför måste 12–15-åringar vaccineras?

Enligt överläkare Hanna Nohynek är det här för att livet ska kunna normaliseras snabbare genom att förhindra smittor. 

Världshälsoorganisationen WHO har uppmanat att vaccinera barn först då alla andra andra åldersgrupper vaccinerats, men det här är enligt Nohynek en fråga om vaccinationssolidaritet. 

– Det finns länder som inte har lika stor vaccinationskapacitet som Finland. Vi har redan vaccinerat de äldre åldersgrupperna, eftersom vi haft god tillgång till vaccin, säger Nohynek.

– Just nu är största delen av virussmittorna bland unga, det är därför speciellt viktigt att den unga åldersgruppen nu får vaccin, säger hon. 

Kan alla som är födda 2009 få vaccinet, eller måste man vänta tills sin 12-årsdag?

Om barnet har fötts i slutet av året sätter det barnet i en ojämlik position. 

– Försäljningstillståndet gäller endast barn som fyllt 12 år. Det här kan tyvärr sätta barn i en ojämlik position men vi kan inte avvika från åldersbegränsningen, svarar Mia Kontio från THL.

Enligt Kontio är kliniska undersökningar om hur säkert det är att ge vaccinet till under 12-åringar på gång. Finland är också med i undersökningarna.

– Vi väntar ännu på ett försäljningstillstånd och mer information för att kunna vaccinera barn under 12 år. Så fort vi får lov kommer de också att ges möjligheten att ta vaccin.

Är skolhälsovårdare utbildade att vaccinera barn?

– Ja. I skolor ges också andra vaccin av skolhälsovårdaren, så de är mycket utbildade. Skolhälsovårdare har även förflyttats till de kommunala vaccineringspunkterna i början av sommaren, så de har erfarenhet, svarar Kontio.

Om barnet bor i en annan kommun än där hen går i skola, måste barnet då boka tid till kommunens vaccinationspunkt?

– Nej. Det har ingen betydelse vilken kommun barnet är inskrivet i, vaccineringen görs i den skola där barnet är inskrivet, säger Kontio.



Source link