“Vi kan inte bara säga att vi är barnvänliga” – Inrikes – svenska.yle.fi


Barnens rättigheter har beaktats i varierande grad under de senaste fyra åren i Finland. Det slår en ny översikt från barnombudsmannen fast. Barnombudsmannen Elina Pekkarinen säger att man inte kommit ihåg att prioritera barnens bästa.

– Många beslut har fattats i all hast och man har inte lyssnat på barnen. Vi har också haft många enskilda fenomen som fått allvarliga konsekvenser hos barn, bland annat restriktionerna under pandemin.

Pandemin är bara en av de saker som utmanat barnens rättigheter och välmående under de senaste fyra åren.

Också den globala klimatkrisen och sjunkande nativiteten har varit utmanande, samtidigt som en rad reformer inom social- och hälsovården genomförts och investeringarna i barn minskat.

Allt det här kommer fram i en översikt över barnens ställning och hur barnens rättigheter förverkligats i Finland 2018–2021 som barnombudsmannen har sammanställt.

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen tittar utåt.

Bildtext

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen tycker man borde lyssna mer på barnen då man fattar beslut om dem. “Nu vet vi att vi borde göra det, men vi tycker oss ofta inte ha tid till det.”

Bild: Niko Mannonen / Yle

Mycket i översikten är dyster läsning, men enligt Pekkarinen har också positiva saker skett och intresset för barnens rättigheter ökat.

– Trots allt så slutförde Finlands sin nationella barnstrategi förra året, något som kan räknas som en stor framgång. I och med pandemin har också den offentliga debatten om barns rättigheter och om barns bästa varit väldigt livlig.

Pekkarinen säger att det ökade intresset också synts hos barnombudsmannen. Hon har exempelvis gjort 70 utlåtanden om olika lagförslag, istället för det vanliga 40 stycken.

“Finland är ett av de få länder som minskat på sin finansiering till utbildningssektorn”

Idag lämnas översikten om barnens rättigheter över till riksdagen. Målet är att hjälpa riksdagen att beakta barnens rättigheter i sin beslutsprocess, för att på det här sättet främja en bra barn-, ungdoms- och familjepolitik grundad på barnets rättigheter.

I översikten kommer skribenterna därför med tre förändringsförslag för att förbättra barnens ställning i det finska samhället i framtiden.

Det första är att bestämmelsen om att barnets bästa ska komma först i framtiden borde inkluderas i grundlagen.

– På det här sättet skulle vi bättre komma ihåg barnens bästa och deras rättigheter. Dessutom tror jag att det skulle leda till bättre konsekvensanalyser då vi fattar beslut som gäller barn, säger Pekkarinen.

Den andra är att barnskyddslagen borde reformeras i sin helhet. Den nuvarande lagen har ändrats 30 gånger och är mycket svårtolkad, även för experter.

Dessutom borde lagen anpassas till den nya social- och hälsovårdsreformen.

Tom skolklass, men nog en del skolväskor som tyder på att barnen är i skolan.

Bildtext

I barnombudsmannens översikt framgår det att Finland är ett av de få länder som minskat på anslagen till utbildningen och därför ligger under genomsnittet för OECD-länderna i många jämförelser.

Bild: Silja Viitala / Yle

Den tredje och sista åtgärden som föreslås är att resurserna för Finlands utbildningspolitik i fortsättningen borde tryggas över regeringsperioderna och ha finansieringsnivån i de övriga nordiska länderna som förebild.

Elina Pekkarinen påpekar att Finland är ett av de få länder som minskat på finansieringen av utbildningen.

– Mellan 2012-2018 var det endast Ryssland, Grekland, Slovenien och Finland som minskade sina investeringar i utbildning. Vi ligger alltså efter många andra OECD-länder.

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen vill därför påminna politikerna om att fina ord inte räcker om man på riktigt vill vara ett barnvänligt samhälle.

– Vi måste arbeta hårt för att få de här förändringarna till stånd och förändra attityderna mot barn och barnfamiljer. Vi kan inte bara säga att vi är barnvänliga, vi måste också visa det med hur mycket resurser vi ger till barn och familjer.



Source link

“Även om skolorna stängs minskar inte smittorna” – Inrikes – svenska.yle.fi


En grupp av landets ledande infektionsläkare, bland dem HUS överläkare Asko Järvinen och Nya barnsjukhusets infektionsöverläkare Tea Nieminen, kritiserar Social- och hälsovårdsministeriets planer i ett öppet brev.

Kritiken mot planerna att övergå till distansundervisning i hela landet blir allt hårdare. Nu sållar sig också en grupp av landets ledande infektionsläkare i kritikkören.

“Covidepidemin sprids i hela Finland, och man kan smittas var som helst. Även om skolorna stängs, kommer inte smittorna att minska drastiskt. Fast vi skulle stänga hela Finland och införa utegångsförbud, skulle coronaviruset vänta på att kontakterna ökar igen”, konstaterar tio läkare i ett öppet brev till Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisningsministeriet.

Bland läkarna som skrivit under det öppna brevet finns överläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Asko Järvinen, Nya barnsjukhusets infektionsöverläkare Tea Nieminen och andra ledande infektionsläkare i flera stora städer.

“Kan leda till lång distansperiod”

Enligt läkarna skulle det alltså inte vara effektivt att övergå från närundervisning till distansundervisning om syftet är att stoppa smittspridningen. Dessutom skulle ett sådant beslut vara orimligt, eftersom barn i de flesta fall inte insjuknar allvarligt i covid-19, menar läkarna.

“Symptomen kan vara starka, men det är sällsynt att barn behöver sjukhusvård eller eftervård på grund av coronaviruset”, skriver läkarna.

I det öppna brevet skriver läkarna också att en distansperiod nu sannolikt skulle leda till en längre distansperiod – i värsta fall distansundervisning i flera månader – eftersom coronafallen förväntas öka ytterligare.

“Diskussionen om distansundervisning förs på vuxnas villkor”

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen anser att Social- och hälsovårdsministeriets förslag är överraskande och tråkigt. Hon kommenterade planerna för nyhetsbyrån STT.

Enligt Pekkarinen förs diskussionen om distansundervisning igen med vuxnas intressen i fokus. Man diskuterar frågan ur försörjningsberedskapens synvinkel och frågar sig hur personalen inom samhällsviktiga yrken ska räcka till.

Barnombudsmannen konstaterar på Twitter att ett beslut om att övergå till distansundervisning måste grunda sig på barnets nytta, inte på samhällets behov.

Hur distansundervisningen påverkar barn och unga varierar från individ till individ. En del av barnen och ungdomarna gynnas av distansundervisningen och för en del innebär distansundervisningen endast neutrala konsekvenser, säger Pekkarinen till STT.

– Men en del av barnen lär sig ingenting. De blir efter i undervisningen och distansundervisningen gör att de får det allt sämre ställt.

Pekkarinen säger att hon sedan sommaren krävt att skolorna i Finland tar i bruk Världshälsoorganisationens rekommendationer om hur man kan ordna skolundervisningen mitt i den pågående coronapandemin.

– Det finns otaliga åtgärder som vi ännu inte vidtagit, som till exempel att coronatesta eleverna, säger hon.

Social- och hälsovårdsministeriets kanslidirektör Kirsi Varhila sa till tidningen Helsingin Sanomat på torsdagen att förskoleelever och elever i årskurserna 1–3 inte kommer att övergå till distansundervisning.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) sa också tidigare på torsdagen att lagstiftningen tryggar närundervisning för elever i årskurs 1–3 och för de elever som behöver specialundervisning och specialstöd.



Source link