Regeringen stödde sig på THL:s rekommendation då de ville begränsa rörelsefriheten – hälsomyndigheten ansåg att det också fanns andra möjligheter | Inrikes


Åsikterna går isär då beslutsfattarna ska svara på varför regeringens förslag på begränsningar i rörelsefriheten inte godkändes. En stram tidtabell och synen på vem som ska göra vad tycks vara några av problemen.

I slutet av mars berättade statsminister Sanna Marin (SDP) att Institutet för hälsa och välfärd anser att begränsningar i rörelsefriheten är nödvändiga för att stävja coronaviruset och garantera att vårdplatserna räcker till.

Några dagar senare sa ändå hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd THL Mika Salminen på ett möte med grundlagsutskottet att det kunde räcka med att begränsa risksituationer.

Enligt Salminen kunde man till exempel stänga vissa affärsutrymmen eller begränsa antalet deltagare på privata sammankomster.

Ändå föreslog regeringen för riksdagen ett lagpaket där huvudpunkten var att begränsa finländarnas rörelsefrihet. Förslaget fick tummen ned av grundlagsutskottet för två veckor sedan för att det fanns detaljer i planerna som stred mot grundlagen.

Salminen: THL:s uppgift enbart att ge bedömningar

På statsrådets kansli hänvisar man fortfarande till att Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar begränsningar i rörelsefriheten som det enda alternativet för att stävja smittan.

– Det står i en rapport vi fått av Institutet för hälsa och välfärd, säger Sanna Helopuro på kansliet till STT.

Även justitiekansler Tuomas Pöysti hänvisade förra veckan till samma utredning på en presskonferens. Enligt Pöysti hade grundlagsutskottet fått ta del av utredningen.

Enligt Mika Salminen är THL:s uppgift endast att ge sin synpunkt på hur regeringens planer skulle inverka på smittläget. Eftersom regeringen bara föreslagit begränsningarna i rörelsefriheten, var det det enda institutet gav sin syn på.

Salminen förklarar också att institutet fått en bild av att regeringen inte har möjlighet att stänga affärer eller begränsa hur många människor som får träffas privat.

– Institutets uppgift är att identifiera risksituationerna där smittan lätt kan spridas och bedöma hur effektiva beslutsfattarnas förslag på åtgärder kunde vara.

Ihmisiä Helsingin keskustassa hengityssuojaimet kasvoilla.




Institutet för hälsa och välfärd ansåg att det räcker med mindre restriktioner som begränsar risksituationer, istället för att tvinga människor stanna hemma.
Ihmisiä Helsingin keskustassa hengityssuojaimet kasvoilla.
Bild: Benjamin Suomela / Yle
coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,koronaviruspandemi,Munskydd under coronaviruspandemin 2019−2020,ansiktsmasker,2021,Helsingfors,Finland,COVID-19,epidemier,människor,april

Justitieministeriet kom med motförslag som inte beaktades

Statsrådets kansli hade dessutom redan bestämt sig för att föreslå begränsningar i rörelsefriheten vid det skedet som ministerierna fick säga sitt om förslaget.

Justitieministeriet försökte i det skedet föreslå ett alternativ till statsrådets förslag, men tidtabellen var stram.

Enligt Justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen byggde ministeriets förslag på begränsningar i hur många som får träffas samtidigt, i stället för begränsningar i rörelsefriheten.

Enligt Timonen skulle ministeriets förslag ha varit lättare att genomföra, även om det påminde mycket om det förslag som regeringen till slut presenterade för riksdagen.

Enligt grundlagsexpert Pauli Rautiainen hade Justitieministeriets förslag inte heller gått igenom i riksdagen.

– Förslaget var redan så lagstridigt i det skedet att det enda rätta Justitieministeriet kunde ha gjort var att skrota hela förslaget och börja om från början.

Enligt Rautiainen skvallrar händelserna om att någonting gått snett under processen.

– Redan då man börjat jobba på lagförslaget har man låtit bli att överväga de olika möjligheterna, något som hör till då man förbereder ett lagförslag.



Source link

Yle-enkät: Stor majoritet av finländarna är för begränsningar i rörelsefriheten – forskningschef: “Vi är nästan skrämmande eniga” | Inrikes


Också i huvudstadsregionen och Åbo, som skulle drabbas av begränsningarna, är nästan två tredjedelar för att rörelsefriheten begränsas. Om man ser på de politiska partierna är Centeranhängarna mest positiva till begränsningarna, medan stödet bland Sannfinländarna är betydligt mindre.

– Den stora enigheten bland finländarna överraskar mig, vi är nästan skrämmande eniga, säger Juho Rahkonen som är forskningschef vid Taloustukimus.

På bilden finns ett diagram.




På bilden finns ett diagram.
Bild: Ilkka Kemppinen / Yle
Statistik

Undersökningen handlar om stödet om de begränsningar i rörelsefriheten som regeringen föreslog förra veckan och som kan träda i kraft i huvudstadsregionen samt Åbo tidigast om två veckor.

Enligt förslaget om begränsningar i rörelsefriheten skulle det till exempel vara tillåtet att gå till mataffären och apoteket samt motionera med högst två vänner. Däremot skulle det inte vara tillåtet att träffa kompisar inomhus eller besöka klädaffärer.

Taloustutkimus undersökning visar att nästan tre fjärdedelar eller 72 procent av finländarna är för de här begränsningarna i rörelsefriheten. Knappt en fjärdedel, alltså 23 procent, är emot dem. Sex procent vet enligt undersökningen inte vad de ska tycka om begränsningarna.

Överraskande många som skulle drabbas av restriktionerna stöder dem

Enligt Juho Rahkonen beror det stora stödet för begränsningarna i rörelsefriheten på att finländarna litar på auktoriteter och myndigheter – om Institutet för hälsa och välfärd kommer med rekommendationer, vill man också följa dem.

– Finländarna är rädda för att viruset fortsätter sprida sig och att epidemin aldrig tar slut. Dessutom tror jag att många anser att de här begränsningarna inte påverkar just dem så mycket. Men samtidigt är det ju ändå en hel del som är emot de här begränsningarna, säger han.

Bland dem som verkligen skulle drabbas av de här begränsningarna är stödet för begränsningarna ändå något mindre – i huvudstadsregionen är knappt två tredjedelar, 64 procent för begränsningarna, i Åbo är siffran 65 procent.

– Jag är överraskad över att så pass många i huvudstadsregionen och Åbo stöder begränsningarna. De kommer ju att drabbas hårt om begränsningarna blir verklighet, säger Rahkonen.

På bilden finns ett diagram.




På bilden finns ett diagram.
Bild: Ilkka Kemppinen / Yle
Statistik,Taloustutkimus Oy,coronavirus,begränsning av rörelsefrihet

Störst är stödet i mindre städer och kommuner med färre än 50 000 invånare. Där är hela 77 procent för de nya begränsningarna.

Hela 80 procent av dem som bor i Östra och Norra Finland stöder begränsningarna.

– Det är ju lätt att vara för begränsningar som inte drabbar en själv. Stödet för begränsningarna i rörelsefriheten är störst i norra och östra Finland, regioner som inte alls påverkas av restriktionerna – förutom kanske då det kommer till turismbranschen.

Centerpartiets anhängare mest positiva till begränsningarna, Sannfinländarna mest negativa

Taloustutkimus undersökning visar att finländarna i stort är för begränsningar i rörelsefriheten, men det finns ändå skillnader mellan olika grupper inom samhället.

Om vi ser på partistödet så finns det stora skillnader i hur stort stödet för begränsningarna är.

Centerns anhängare är mest positiva till begränsningarna. Av dem som skulle rösta på Centern om det var val i dag, svarar hela 91 procent att de stöder begränsningarna.

– En stor del av Centerns anhängare bor ju utanför de drabbade områdena, så det här kan spela en roll för det enorma stödet. De flesta centerpartister drabbas inte själva, säger Rahkonen.

På bilden finns ett diagram.




På bilden finns ett diagram.
Bild: Ilkka Kemppinen / Yle
Statistik,coronavirus,Taloustutkimus Oy

Mer än hälften inom alla partier stöder begränsningarna

Men stödet för begränsningarna i rörelsefriheten är ändå stort bland alla partier. Det gäller även oppositionspartierna.

Inom Samlingspartiet stöder 63 procent begränsningarna, medan 56 procent av Sannfinländarna är för dem.

– Det finns ingen grupp vars åsikter egentligen står ut i den här undersökningen, säger han.

Folk som normalt har rest mycket, som har ett rikt socialt liv och som till exempel har besökt många evenemang – de anser själva att de har mera att förlora och därför är de emot stränga restriktioner

Också unga är för begränsningar i rörelsefriheten – högt uppsatta kritiska

Regeringen har tidigare sagt att man med de nya begränsningarna i synnerhet vill åt unga som festar och hänger i köpcentrum. Undersökningen visar ändå att också unga är för begränsningarna, enligt undersökningen.

Mest kritiska är 24-34-åringarna, 60 procent inom den gruppen säger sig stödja dem. Begränsningarna är mest populära bland de äldre, i gruppen 65-79 stöder hela 82 procent dem.

Regeringens förslag har fått en del kritik för att gynna medelklassen och i högre grad drabba personer som redan är ensamma och utsatta.

Det här syns ändå inte i undersökningen. Välbärgade och personer som innehar höga poster är i förhållande mer kritiska till begränsningarna än till exempel låginkomsttagare.

– Folk som normalt har rest mycket, som har ett rikt socialt liv och som till exempel har besökt många evenemang – de anser själva att de har mera att förlora och därför är de emot stränga restriktioner, säger Rahkonen.

Enligt honom är medelklassen i själva verket rätt så missnöjd med restriktionerna. Av dem som har en ledande position inom arbetslivet är till exempel bara drygt hälften för begränsningar i rörelsefriheten.

De som drabbas hårdast av restriktionerna är inte mest kritiska

Rahkonen tycker att det är förvånande att många av de grupper som drabbas hårdast av begränsningarna inte är mest kritiska till dem.

– Unga kvinnor är bland dem som drabbas allra hårdast av begränsningarna. De jobbar i hög grad inom servicebranschen och turismbranschen som helt stänger ner om begränsningarna blir verklighet, men de är ändå för begränsningarna, säger han.

En annan grupp som drabbas hårt av restriktionerna är de som bor ensamma. Också bland dem stöder nästan tre fjärdedelar begränsningar i rörelsefriheten.

Taloustutkimus intervjuade 1 606 personer under tiden 26 till 29 mars 2021. Felmarginalen är ungefär två och en halv procent åt båda hållen.



Source link

Nya begränsningar kan ställa till det – så här ser dina rättigheter ut om du måste avboka din påskresa | Inrikes


Regeringen föreslår tillfälliga begränsningar i rörelsefriheten, men när begränsningarna träder i kraft har inte slagits fast. Situationen väcker ändå starka känslor och många oroar sig för vad som ska hända med påskresorna de bokat.

Vi har tagit reda på svaren på de vanligaste semesterfrågorna.

Var begränsas rörelsefriheten?

Begränsningarna skulle enligt lagförslaget gälla i huvudstadsregionen och i Åbo. När de träder i kraft är osäkert, men lagförslaget torde inte hinna till påsk. Myndigheterna avråder ändå från att göra icke nödvändiga resor i hela landet.

Jag bor på ett område där begränsningar planeras och har hyrt stuga/bokat hotell. Kan jag avboka och få pengarna tillbaka?

Det beror på vilka villkor du gick med på då du bokade din resa.

På till exempel skidorter är det vanligt att man måste avboka en stuga över en månad före ankomstdatum. Det går inte heller att hänvisa till att de nya bestämmelserna kom som en överraskning, eftersom myndigheterna redan länge avrått människor från att resa.

En taktik som kan bära frukt är att försöka flytta bokningsdatumet. Uthyraren måste ändå inte gå med på ett sådant förslag.

Reseförsäkringarna kommer inte heller till din undsättning, eftersom du har bokat din resa under rådande pandemi.

Gula dvärgnarcisser på gågatan i Åbo en solig vårdag.




Allra säkrast skulle det vara att fira påsk hemma.
Gula dvärgnarcisser på gågatan i Åbo en solig vårdag.
Bild: Arash Matin /Yle
Narcisser (växter),vår,Åbo,blommor

Uthyraren avbokade, kan jag få pengarna tillbaka?

Enligt Konsumentverket har du rätt att få pengarna tillbaka om personen som erbjuder tjänsten avbokar.

Enligt begränsningarna skulle jag få åka till min egen fritidsbostad. Vad räknas som min egen?

Enligt statsrådets instruktioner får man åka till en fastighet man själv eller någon i ens hushåll äger eller har besittningsrätt till.

Att ha besittningsrätt till en fastighet är inte samma sak som att hyra den. Med andra ord skulle det inte vara okej att resa till en stuga man hyrt till exempel för en veckas tid.

Hur säkert är det att åka på en liten semesterresa i påsk?

Det beror på epidemiläget i området men också på hur du själv agerar.

Minimera stoppen under din resa till semesterorten. Om möjligt, handla mat i förväg eller beställ hemleverans till stugan du ska bo i.

Många hotell och stugbyar har också låtit kreativiteten flöda och erbjuder tjänster som minimerar kontakten med utomstående. Restaurangerna säljer hämtmat i större utsträckning eller kan själva leverera maten utanför din dörr utan att du behöver ses ansikte mot ansikte med matbudet.

Inom sjukvården i Lappland uppger man att epidemiläget i landskapet inte förvärrades särskilt mycket efter sportlovsveckorna, vilket skulle tyda på att människor semestrar coronasäkert. Smittkedjor uppstod men främst bland anställda vid skidcentret Levi.

Två personer skidar i solnedgång.




Utomhusaktiviteter är säkrare än att vistas inomhus bland människor man inte känner.
Två personer skidar i solnedgång.
Bild: Alamy / All Over Press
skida,skidning,längdskidåkning,skidåkare,skidor

Jag har redan köpt en skidliftsbiljett, kan jag få pengarna tillbaka för den?

Du har rätt att få tillbaka dina pengar endast om skidorten stänger backarna. Ifall skidliftarna är i bruk, går det inte att få pengarna tillbaka.

Vad ska jag göra om jag misstänker coronasmitta på semesterorten?

Vänta inte tills att du kommer hem utan coronatesta dig på den ort där du befinner dig. Då du väntar på svar rekommenderas det att du försätter dig i karantän. Symptomfritt resesällskap kan fortsätta som normalt, enligt Institutet för hälsa och välfärds riktlinjer.



Source link

De möjliga begränsningarna har väckt frågor: Är det tillåtet att ordna fester? Vem får man träffa? Här har du svaren | Inrikes


Hur skulle din vardag se ut om regeringens lagförslag om begränsningar av rörelsefriheten trädde i kraft? Här har vi svarat på några frågor om vad du får göra och vad du inte får göra.

Fritid och utomhusaktiviteter

Vem får träffas inomhus eller i hemmen?

I huvudsak får man träffa de man bor med. Utöver det kan personer i etablerade relationer som inte bor i samma hushåll träffas. Man får ta hand om äldre eller funktionsvarierade personer.

Är det förbjudet att ha fest?

Enligt lagen skulle det inte vara förbjudet att bjuda till fest eller besöka någon, men personer utanför ditt hushåll – så som vänner eller släktingar – skulle inte få komma. Du får festa med personer i ditt hushåll i stället.

Får man resa till hyrstugor i Lappland eller andra ställen i Finland?

Du får bara resa till din egen stuga eller fritidsbostad som du antingen äger eller har hyrt en längre tid. En vecka räknas inte som en lång tid. Och du får bara besöka sommarstugan med personer i ditt hushåll.

Vem får jag vistas med utomhus, och var?

Personer från samma hushåll får vistas tillsammans. Det är också tillåtet att vistas utomhus med två utomstående personer – det är alltså okej för tre personer att träffas. Då ska man försöka att hålla säkerhetsavstånd.

Man ska hålla sig inom området där begränsningarna gäller.

Är det okej att ta en taxi till tågstationen och hoppa på tåget någon annanstans?

Du får inte resa utanför gränserna för de områden där begränsningarna gäller. Du får inte semestra på till exempel hotell. Du får åka till sommarstugan eller en fritidsbostad.

Finländska medborgare får alltid komma in i landet och resa utomlands. Utlänningar får bara komma till Finland av vägande skäl, men de får lämna landet.

Får jag skjutsa vänner i min bild om vi ska gå på promenad tillsammans?

Undvik att ta dig till platser för att gå på promenad om du inte till exempel kan hålla säkerhetsavstånd under resan. Rör dig inte utanför området där begränsningarna gäller.

Kan man besöka religiösa samfund?

Du får bara besöka religiösa samfund i privatärenden, som själavård där du ensam träffar någon anställd.

Ihmisiä alkossa ostoksilla.




Får man besöka Alko?
Ihmisiä alkossa ostoksilla.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle
Alko,alkoholdrycker,alkohol (njutningsmedel),Alkohol,alkoholkonsumtion,alkohollag,alkoholfria drycker,alkoholkultur,alkoholanvändning,Esboviken,coronavirus,koronaviruspandemi,shopping mall,Esbo,konsumtion,ekonomi,ekonomisk tillväxt,konsumentpriser,livsmedelsaffärer,livsmedel,försäljning,konjunkturväxlingar,Konsumenternas ärenden,handelscentra,budgetar,Köpkraft,COVID-19,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,människor,handel,offentliga lokaler,2021,Nyland,mars,undantagstillstånd,undantagslagar,undantagssituationer,coronavirusutbrottet i Europa 2020,sysselsättning,arbete,sysselsättning (åtgärder),Tjänsteekonomi,begränsningar,barer,välfärd,stress,stresshantering,Uppsägningar och permitteringar,arbetslöshet,Sysselsättning och arbetslöshet,arbetslöshetsersättningar,utkomstskydd för arbetslösa,arbetslöshetsgrad,ansiktsmasker,andningsskydd,utegångsförbud,Lippulaiva

Uppköp och ärenden

Får jag gå till Alko?

Alkoholdrycker anses vara livsmedel, så, ja – det får du.

Får jag köpa cigaretter i kiosken, smink i affären eller växter i växtbutiken?

Cigaretter, kosmetiska produkter och växter anses inte vara livsmedel eller nödvändigheter. Men du kan köpa dem i mataffärer där de också säljs.

Får jag gå till frissan eller skönhetssalongen?

Hårklippning, manikyr och ansiktsvård är inte nödvändigheter, så nej.

Får jag plocka upp hämtmat från restauranger eller måste jag beställa hem maten?

Du får hämta mat som du beställer i förväg. Det är också möjligt att beställa mat hem eftersom matbuden utför sitt arbete. Och det är tillåtet.

Om en hushållsapparat eller en del av den går sönder, kan man köpa en ny eller delar från en järnaffär?

Du får besöka järnaffären om en nödvändig apparat har gått sönder eller behöver en ny del, och om du inte kan skjuta upp det tills senare.

En pojke står på en asfalterad plan med ryggen mot kameran.




Trettonåringar och yngre (födda 2008 eller senare) får röra sig och leka utomhus med andra barn.
En pojke står på en asfalterad plan med ryggen mot kameran.
Bild: Silja Viitala / Yle
COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,2020,vår,koronaviruspandemi,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barnfamiljer,barnbarn,Barn och ungdom,lek (barnlek),familjer,moderskap,faderskap,barnskydd,socialt arbete,barnskyddslag,pojkar,skolmobbning,ensamhet,lekparker

Barn och närstående

Trettonåringar och yngre (födda 2008 eller senare) får röra sig och leka utomhus med andra barn. Barn får också röra sig utomhus om det är hobbyrelaterat. En vårdnadshavare, ett äldre syskon eller någon annan relevant person kan övervaka barnen och ta i beaktande säkerhetsavstånd.

Får skilsmässobarn resa mellan kommuner eller hem för att träffa sina föräldrar?

Barn får röra sig mellan hem enligt överenskommelse, till exempel varannan vecka. En vuxen som bor med barnet får eskortera hen till ett annat hem eller bostad utan att begränsningarna i rörelsefriheten gäller.

Vem räknas som närstående? Vem är det som får ta hand om andra och delta i begravningar?

Det är alltid tillåtet att hjälpa och stödja barn. Om någon nära släkting blir sjuk får man hjälpa den. Också mor- och farföräldrar får ta hand om sina barnbarn. Man behöver inte vara släkt med någon för att ta hand om den. Det kan handla om till exempel en vän eller en granne.

Det är tillåtet att ordna och delta i begravningar.

Metroasema Espoossa.




Metroasema Espoossa.
Bild: Silja Viitala / Yle
mars,2021,Helsingfors,Finland,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Europa 2020,smittsamma sjukdomar,epidemier,pandemier,ansiktsmasker,Munskydd under coronaviruspandemin 2019−2020,människor,Helsingforsregionens trafik (HRT),metro ,Helsingfors metro

Egendom

Är det okej att upprätthålla en fastighet, byggnad eller bil?

Det är möjligt att besöka fastighet eller byggnad på en annan plats. Byggnader, fordon, och liknande föremål får servas eller repareras.

Får man flytta då begränsningarna är i kraft?

Att flytta inom din egen ort eller till en annan ort är tillåtet. Det är oklart om kompisar eller släktingar får hjälpa till med flytten. Att anställa flytthjälp är tillåtet eftersom det handlar om arbete.

Artikeln är en översättning av Etsimme vastauksia liikkumisrajoitusten herättämiin kysymyksiin: Onko juhlat nyt kielletty, ketä saa tavata ja auttaa, voiko lähteä vuokramökille? av Terhi Toivonen. Översättningen av gjorts av Belén Weckström.



Source link

Inrikesminister Ohisalo om regeringens nya lagförslag: “Det här handlar inte om ett utegångsförbud” | Inrikes


En sista utväg. Så beskrev inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) regeringens proposition om begränsningar av rörelsefriheten i Yles program A-talk på torsdag kväll.

– Det här handlar om att begränsa människors grundläggande rättigheter. Men vi måste vara förberedda, coronaläget kan försämras snabbt. Se till exempel på Estland, säger hon.

Med henne i studion sitter Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho, Kirsi Varhila som är kanslichef på Social- och hälsovårdsministeriet och HUS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi.

– Propositionen för oss mot rätt håll. Förhoppningsvis räcker tre veckor, men vi får se. Vaccinationstakten kommer att påverka hur länge begränsningarna är aktuella, säger Mäkijärvi.

– Vaccinleveranserna har varit en stor besvikelse i Finland och EU-området. Men vi måste rikta blicken framåt, nu ser situationen bra ut. Vaccineringarna framskrider och de äldsta åldersgrupperna har fått vaccin, säger han.

Regeringen har redan tidigare talat om att ändra vaccineringsordningen, så att de områden där smittan är värst skulle få förtur. Enligt Ohisalo är det viktigaste just nu att vaccinera äldre, riskgrupper och de som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn.

Jussi Halla-aho.




Enligt Halla-aho är det största problemet smittkluster som sprids i folksamlingar, både på offentliga platser och i privata hem.
Jussi Halla-aho.
Bild: Jussi Koivunoro / Yle
Jussi Halla-aho

Men kunde man ha undvikit begränsningar av rörelsefriheten?

Halla-aho är tydlig med att han hellre skulle se strängare restriktioner vid gränserna – och att det skulle ha implementerats tidigare.

Men enligt Regionförvaltningsverkets uppgifter är det inte många smittkluster som tränger sig in via gränserna.

Ohisalo är inne på samma spår.

– Ett negativt testresultat betyder egentligen inte så mycket då någon kommer in i landet. Men vi vill se obligatorisk testning vid gränserna, säger hon.

Enligt Halla-aho är det största problemet smittkluster som sprids i folksamlingar, både på offentliga platser och i privata hem.

– Men det kan begränsas utan att begränsa rörelsefriheten, säger han.

Enligt Ohisalo är det viktigaste som eventuella begränsningar kunde göra att få människor att tänka på hur de rör sig och vem de träffar.

– Det här är inte ett utegångsförbud. Det här behövs för att minska på onödiga sociala kontakter, säger hon.

Yksityiskohta poliisin sinisessä virkapuvussa.




I lagutkastet ges polisen rätt att beordra en folksamling att skingras eller flytta på sig. Den som inte bär munskydd kan tvingas betala en ordningsbot på 40 euro.
Yksityiskohta poliisin sinisessä virkapuvussa.
Bild: Silja Viitala / Yle
mars,2021,polisen,poliser,polisinrättningar,polisundersökning,lagar,ordningslag,ordningspolis,störande av ordningen,maktbruk

Polisen skulle övervaka – men räcker resurserna?

Om lagen träder i kraft skulle det vara polisens uppgift att övervaka begränsningarna.

– Kommer deras vanliga uppgifter att lämnas ogjorda? undrar Halla-aho.

Finland har ingen polisreserv och har internationellt sett en förhållandevis liten poliskår.

– Det kunde skötas som förra vårens isolering av Nyland. Till exempel elever i polisskolan kunde hjälpa till. Men det viktigaste är att vi kommunicerar till folket om situationens allvar så att de följer begränsningarna, säger Ohisalo.



Source link

Det här vet vi om begränsningarna i rörelsefriheten nu: Du kan gå ut med två personer, du får åka till stugan och barnen kan leka | Inrikes


Regeringens lagförslag om begränsningar i rörelsefriheten innehåller många undantag. De gröna, Vänsterförbundet och SFP:s riksdagsgrupper kommer att diskutera utkastet på sina möten på onsdag kväll.

Regeringen kom inte överens om begränsningarna på tisdag, så ändringar i detaljerna kan förekomma innan lagförslaget läggs fram för riksdagen. Regeringen kommer att rapportera mer detaljerat om innehållet i lagförslaget imorgon, torsdag.

På tisdag fick Yle ta del av lagutkastet.

Vad skulle vara förbjudet?

Att röra sig på andra platser än på gården vid sitt eget hem.

Det här skulle vara tillåtet

Utkastet till lagförslaget innehåller en lång lista med undantag.

De handlar till exempel vardagssysslor, mat, hälsa, studier, att tjäna sitt levebröd och att hjälpa nära och kära.

Vardagssysslor

Du kan gå till mataffären eller andra butiker för att skaffa förnödenheter, till exempel bränsle till din bil.

Du kan också göra besök till apotek, bank eller postkontor.

Hälsa

Det är tillåtet att gå ut för ärenden som berör sjuk- och hälsovård, till exempel att göra läkarbesök.

Kristiina Makkonen går till läkare och på labbprov.




Du kan fortfarande göra läkarbesök även om begränsningar i rörelsefriheten träder i kraft.
Kristiina Makkonen går till läkare och på labbprov.
Bild: Yle / Jyrki Ojala
läkarbesök

Försörjning

Du kan gå till jobbet, driva ett företag eller på annat sätt tjäna ditt levebröd.

Ägare kan ta hand om sina fastigheter, byggnader eller bilar.

Det är också tillåtet att flytta och att gå ut och rasta sitt husdjur.

Skola

Du kan delta i studier från förskoleundervisning till högre utbildning.

Deltagande i studentexamen, antagningsprov eller urvalsprov är också tillåtet.

Militärtjänstgöringen fortlöper som normalt.

Elever i en skolklass.




Elever i en skolklass.
Bild: Benjamin Suomela / Yle
Helsingfors,skolor,grundskolan,skolelever,läroplikt,utbildning,undervisning,klassrumsundervisning,klassrum,Finland,COVID-19,coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,smittsamma sjukdomar,epidemier,skolmat,skolbespisning,Vårtermin,lågstadiet,2021,Lillhoplax,högstadiet,ansiktsmasker

Fritid

Du kan åka till ett fritidshus, till exempel en stuga.

Utomhusmotion är tillåtet med högst två andra personer samtidigt, och då med säkerhetsavstånd och nära det egna hemmet.

Det är ännu inte känt om dessa två människor måste höra till samma hushåll.

Barn

Barn under 14 år (födda 2008 eller senare) kan gå ut och leka med andra barn och vuxna kan övervaka dem.

Du kan träffa eller hjälpa ditt barn.

En flicka och en pojke från dagisgruppen Valhajarna bygger en koja av kvistar och träbitar vid en klippa på Drumsö.




En flicka och en pojke från dagisgruppen Valhajarna bygger en koja av kvistar och träbitar vid en klippa på Drumsö.
Bild: Yle/ Eva Brunell
småbarnsfostran,daghem,Dagisbarn,Drumsö,barn (åldersgrupper),naturen,höst,lek,koja,valhajarna

Hjälpa nära och kära

Omsorg för närstående eller att gå på begravning är tillåtet.

Du får även göra besök för att hjälpa någon med funktionsvariation.

Annat

Du får sköta myndighetsärenden och du får resa in och ut ur Finland. Resor är alltså tillåtna.

Var?

Begränsningarna i rörelsefriheten planeras att gälla i de värst coronadrabbade områdena. För närvarande är det: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Åbo. Begränsningarna skulle gälla i tre veckor i taget, varefter de kunde förnyas.

Lagen kan inte vara i kraft på Åland.

Enligt Yles uppgifter ska den separaten lagen definiera begränsningarna i rörelsefriheten och undantag. Dessutom ska den innehålla munskyddstvång.

Den separata lagen ska definiera det område som begränsningarna i rörelsefriheten gäller och dess giltighetstid.

Om regeringen överlämnar sitt lagförslag till riksdagen på torsdag kan begränsningar i rörelsefriheten och munskyddstvång träda i kraft runt påsk.

Munskyddstvång

Begränsningar i rörelsefriheten åtföljs också av en munskyddsplikt, det vill säga i princip ett munskyddstvång.

Alla personer över 13 år (födda 2007 eller tidigare) måste bära munskydd inomhus och i fordon där det finns andra personer än de i samma hushåll.

Användningsskyldigheten kan undantas av hälsoskäl.

På en vit skylt står det att munskydd krävs - en bild av en person klädd i munskydd finns på skylten i blått. I bakgrunden syns ett monument där fyra hästar drar en vagn med en person i.




På en vit skylt står det att munskydd krävs – en bild av en person klädd i munskydd finns på skylten i blått. I bakgrunden syns ett monument där fyra hästar drar en vagn med en person i.
Tyskland,Berlin,Brandenburger Tor,coronavirus,Munskydd

Vem övervakar?

Övervakningen av begränsningarna i rörelsefriheten och munskyddstvånget ligger hos polisen.

På begäran måste polisen få en förklaring om vart du är på väg och vad syftet med resan är.

Polisen skulle också ha rätt att skingra eller flytta en grupp, om de inte hörsammar begränsningarna.

Hur straffas brott mot lagen?

Du kan få 40 euro böter för att röra dig utan munskydd. Böter kan också åläggas för att bryta mot begränsningarna i rörelsefriheten, men beloppet är inte känt.

Möjliga förändringar?

Tillägg kommer åtminstone för saker som berör religionsutövning.

Det här är en översättning av Yle Uutisets artikel “Tämän tiedämme liikkumisrajoituksista nyt: Kahden ihmisen kanssa voi ulkoilla, mökille saa mennä ja lapset voivat leikkiä” skriven av Terhi Toivonen och Ari Hakahuhta. Texten har översatts av Emil Friman.”



Source link

Behövs rörelsebegränsningar och munskyddstvång? “Kanske för tidigt” och “kanske inte effektivt” säger överläkare vid HUS och ÅUCS | Inrikes


Regeringen diskuterar för tillfället möjligheten att ta till hårda coronabegränsningar: munskyddstvång och begränsningar i rörelsefriheten. Men behövs det här baserat på hur smitt- och vårdläget ser ut?

Yle Uutiset har intervjuat infektionsöverläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och infektionsöverläkare Esa Rintala vid Åbo universitetssjukhus (ÅUCS) för att få svar på tal.

De berättar var coronaviruset just nu sprider sig som mest och om det finns orsak att införa nya, striktare coronaåtgärder.

I vilka situationer sprider sig coronaviruset som mest just nu?

Asko Järvinen:

Det som nu kanske syns tydligare inom HUS-området är att antalet fall inom den egna familjekretsen och andra närkretsar har ökat. Det ser ut som om den brittiska virusvarianten smittar effektivare i närkretsar.

Andelen smittor i andra situationer är ungefär på samma nivå som tidigare. Sedan början av året har ganska många exponerats vid stora arbetsplatser, speciellt inom byggbranschen, men deras andel har börjat sjunka under de senaste veckorna.

Smittfallen i samband med fester och restaurangbesök har hållits på samma nivå. Under de senaste veckorna har man kanske börjat se en minskning i antalet fall tack vare stängningen av restaurangerna.

När det gäller daghem och skolor, är de fallen också på samma nivå som tidigare. Det har inte skett någon förändring – även om en del studerat på distans. I de flesta daghem konstaterar man knappt några fall, men i en del daghem kan det uppstå spridning och därmed fler fall – också bland barnen. Det kan bero på att exponerade allt oftare hänvisas till test.

Vi kan spåra de smittor som sker i närkretsarna, men omkring 40 procent av fallen går inte att spåra. De sker oftast utanför närkretsen.

Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.




Asko Järvinen vid HUS säger att fallen inom området börjar jämna ut sig.
Asko Järvinen fotograferad utanför Mejlans sjukhus.
Bild: Silja Viitala / Yle
överläkare,Asko Järvinen,juli,2020,Helsingfors,Mejlans tornsjukhus,Meilahti hospital area,Mejlans sjukhus,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS),Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,sjukvård,infektionssjukdomar,diabetic neuropathy

Esa Rintala:

De flesta fall i Egentliga Finland uppstår i allmänheten i närkretsarna, inom familjen. Smittan sprids i huvudsak bland de som bor i samma bostad och de som tillhör den närmsta kretsen.

Smittor i närkretsen kan uppstå då man träffar vänner eller släktingar som inte bor i samma hushåll. Coronafall bland utbytesstuderande i Åbo har också klassats som smitta i närkretsen.

En del av smittfallen hade sitt ursprung i restaurangerna innan de stängdes, men antalet fall som härstammar från restauranger är förhållandevis få då man tittar på alla fall.

Efter närkretsarna är det arbetsplatserna som är den huvudsakliga smittkällan. Speciellt inom industribranschen har flera fall de registrerats de senaste veckorna.

Under de senaste veckorna har smittspårningen halkat efter. Endast i 58 procent av fallen kan källan till smittan identifieras. Det kan hända att de här fallen härstammar från flera olika smittkällor.

Syns effekterna av den så kallade nedstängningen?

Esa Rintala:

Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt det haft på antalet fall. Coronafallen har ökat varje vecka under mars och om man tittar på den helheten ser det ut som om nedstängningen inte haft effekt, men det här kan vara vilseledande. Fallen kan härstamma från tiden innan nedstängningen. Förväntningen är att vi den här veckan kan se en nedgång i antalet fall.

En smittad person kan sprida viruset vidare i en veckas tid och de som smittas kan i sin tur föra smittan vidare. Det krävs tid för att se nedstängningens effekter.

Jag tänkte att läget i Egentliga Finland redan skulle ha lugnat sig, delvis på grund av nedstängningen, om vi inte skulle ha fått ett smittkluster bland utbytesstuderande. Fall började uppdagas redan veckan innan nedstängningen och sedan dess har flera blivit sjuka.

Esa Rintala står inne i Åbo universitetssjukhus.




Esa Rintala säger att fallen ökat mest bland unga i Egentliga Finland.
Esa Rintala står inne i Åbo universitetssjukhus.
Bild: Yrjö Hjelt / Yle
överläkare,Åbo universitetscentralsjukhus,Esa Rintala,vårdrelaterade infektioner

Asko Järvinen:

Nedstängningen ser ut att ha effekt i den meningen att ökningen av nya fall har planat ut inom HUS-området. Nu har vi nått brytpunkten, och förra veckan var antalet fall färre än den föregående veckan.

Men ingen vet ännu om nedstängningen får fallen att minska och inom en hur lång tidsperiod det sker i sådana fall. För närvarande har vi fortfarande en farligt hög infektionsnivå.

Om fallen blir fler än i nuläget kan det leda till problem inom vården – åtminstone när det gäller patienter som vårdas för annat än covid-19.

I vilka åldersgrupper sprids viruset just nu?

Asko Järvinen:

Åldersgruppen med den största andelen fall är fortfarande 20–40-åringar. Smittfallen bland under 20-åringar har också ökat, vilket kan bero på att flera symtomfria fall uppdagats bland små barn i och med att de testas för covid-19 i större utsträckning än innan.

Coronafall bland 60-åringar och äldre är sällsynta.

Andelen coronafall är hög, men andelen personer som vårdas för covid-19 är inte på samma nivå.

Esa Rintala:

Det ser ut som om åldersgruppen med flest fall under de senaste två veckorna är personer i åldern 20–24.

Smittspridningen bland utbytesstuderande är orsaken till det här, men bland åldersgruppen finns också fall där smittan härstammar någon annanstans ifrån.

Den andra största gruppen då det gäller antalet fall är 30–34-åringar.

Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.




Enligt Asko Järvinen är antalet fall bland 60-plussare få.
Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle
coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet i Europa 2020,social- och hälsovårdstjänster,arbets- och näringsministeriet,Astra Zeneca,coronavaccin,Covid-19-vaccin,AstraZeneca,COVID-19,coronavirus disease,hälsa,hälsostationer,vaccinering

Hjälper begränsningar i rörelsefriheten i de situationer där viruset sprids i nuläget?

Asko Järvinen:

Målet med alla restriktioner är att närkontakt mellan människor minskar. Restriktionerna finns å ena sidan till för att visa hur viktigt det är att undvika kontakter i nuläget, och å andra sidan finns de till för att göra det svårare att ha kontakt med andra.

I den bemärkelsen skulle begränsningar i rörelsefriheten förmodligen påverka en del av problemen – såsom fall som sprids i allmänna utrymmen, på fester och andra träffar samt smittkedjor i vänkretsar.

Personligen anser jag att det kanske är lite för tidigt att överväga rörelsebegränsningar. Det verkar som om smittfallen stabiliserat sig inom HUS-området och kanske är på väg att minska.

Det går ännu inte att säga hur mycket fallen kan minska med nuvarande restriktioner och om det räcker till. Om de har effekt kan det således hända att begränsningar i rörelsefriheten ännu inte är nödvändiga.

Men vi vet också att restriktioner har som mest effekt när de tas i bruk tillräckligt tidigt.

Munskydd används redan relativt bra i allmänna utrymmen. Ett munskyddstvång hade kanske inte haft en mycket större effekt på smittsiffrorna.

Esa Rintala:

Begränsning av rörelsefriheten kan spela en roll som en del av den sociala distanseringen. Men med tanke på de nuvarande fallen ser det ut som om viruset sprids i närkretsen och i samma hushåll – och för de här fallen är begränsningar i rörelsefriheten kanske inte effektivt.

Det kan naturligtvis användas som sista utväg – speciellt i Åbo där det finns många fall. Då kan begränsning av rörelsefriheten vara motiverad för att uppnå maximal social distansering.

Just nu tror jag inte att det gått tillräckligt med tid sedan de nuvarande restriktionerna infördes för att vi ska kunna dra slutsatsen att de inte fungerat. Jag tror att vi måste fortsätta följa med situationen under en längre tid och senare besluta om rörelsebegränsningar i Åboområdet.

Jag tror inte att begränsningar i rörelsefriheten skulle ha en tydlig effekt på det nuvarande läget i Åbo.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Korona leviää entistä herkemmin perhepiirissä, HUSin ja TYKSin ylilääkärit: Liikkumisrajoitukset “ehkä hieman ennenaikaisia”, “teho ei välttämättä kovin hyvä” skriven av Anne Orjala och Antti Pilke. Översättning till svenska: Märta Nummenmaa.



Source link

Rykten surrar om regeringens planer – oppositionen och SFP är skeptiska till begränsningar av rörelsefriheten | Inrikes


Regeringens partiledare har diskuterat begränsningar av rörelsefriheten, men inga beslut har tillsvidare fattats. Oppositionen och SFP ställer sig skeptiska till begränsningarna.

Statsminister Sanna Marin (SDP) varnade i slutet av förra veckan för att lokala begränsningar i rörelsefriheten kan bli aktuella om coronaviruskurvan inte vänder åt rätt håll.

Enligt nyhetsbyrån STT har den så kallade kvintetten diskuterat begränsningar som skulle införas för ett visst område för tre veckor åt gången.

Under treveckorsperioden skulle invånarna på området få lämna sitt hem enbart med vägande skäl eller för att gå ut på promenad.

Vägande skäl är till exempel att handla mat och mediciner, läkarbesök och att ta sig till jobbet eller skolan.

Oppositionen efterlyser bondförnuft

Sannfinländarna anser att åtgärder av det här slaget är obefogade i detta skede.

– Jag förhåller mig tills vidare ganska kritiskt till det här, säger Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio.

Han frågar sig om det finns vetenskapliga bevis på att en promenad med grannen, vilket enligt uppgifter skulle kunna förbjudas, är en riskfylld aktivitet.

Tavio ger också Institutet för hälsa och välfärd en känga.

– THL:s ståndpunkt har varit ganska ombytbar, då kommunalvalet sköts upp på grund av en räkneövning. Så man måste använda bondförnuft när man bereder restriktionerna.

Jussi Halla-aho eduskunnan kyselytunnilla 18.2.2021




Sannfinländarnas partiordförande Jussi Halla-aho anser att det inte är befogat med begränsningar av rörelsefriheten ännu. Coronaviruset sprider sig betydligt sämre utomhus än inomhus, säger han till Helsingin Sanomat.
Jussi Halla-aho eduskunnan kyselytunnilla 18.2.2021
Bild: Pekka Tynell / Yle
Finlands riksdag,riksdagen,Jussi Halla-aho,Sannfinländarna

Samlingspartiet varnar för fartblindhet

Samlingspartiets gruppordförande Kai Mykkänen säger till Helsingin Sanomat att partiet är berett att stödja åtgärder som är nödvändiga av smittskyddsorsaker. Samtidigt känns det inte vettigt att begränsa medborgarnas rätt att röra sig utomhus.

– Med bondförnuft är det svårt att se att utomhuspromenader skulle vara farliga ens under coronatider, snarare är det väl precis tvärtom. Nu måste vi akta oss för att bli fartblinda, säger Kai Mykkänen till tidningen.

Regeringen borde koncentrera sig på gränserna och offentliga inomhusutrymmen, anser Samlingspartiet.

Anders Adlercreutz i munskydd står och talar i riksdagen.




Enligt uppgifter till Yle är SFP det regeringsparti som är mest motvilligt att införa begränsningar i rörelsefriheten. Gruppordförande Anders Adlercreutz säger att tröskeln för dylika restriktioner måste vara mycket hög.
Anders Adlercreutz i munskydd står och talar i riksdagen.
Bild: Lehtikuva
Anders Adlercreutz

Också SFP förhåller sig skeptiskt

Enligt uppgifter till Yle är SFP det regeringsparti som är mest motvilligt att införa begränsningar av rörelsefriheten. Det ska inte heller finnas något samförstånd i regeringen om begränsningarna och deras detaljer.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz säger att om regeringen vill begränsa människors rörelsefrihet så ska det vara ytterst nödvändigt.

– Tröskeln måste vara mycket hög för att vi ska införa ett utegångsförbud. Inom Svenska riksdagsgruppen och SFP ser vi personlig frihet och ansvar som viktiga frågor och om man nu föreslår ett utegångsförbud måste det bygga på en klar tanke om hur det ska fungera, vad man vill åstadkomma och varför den ska vara motiverad.

Adlercreutz tycker inte att smittläget just nu motiverar begränsningar i rörelsefriheten.

Tidigare har regeringen fattat de här besluten enhälligt. Statsminister Sanna Marin har sökt lösningar som samtliga regeringspartier har kunnat enas om.

Mika Salminen Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen infossa




THL har uppmanat regeringen att snabbt gå in för begränsningar av rörelsefriheten i Nyland och Egentliga Finland. Mika Salminen är chef för hälsosäkerhetsavdelningen vid Institutet för hälsa och välfärd.
Mika Salminen Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen infossa
Bild: Pekka Tynell / Yle
Institutet för hälsa och välfärd,Mika Salminen

THL kräver snabba åtgärder

Institutet för hälsa och välfärd har uppmanat att regeringen snabbt går in för begränsningar av rörelsefriheten i Nyland och Egentliga Finland.

Coronasmittan sprider sig kraftigt inom Egentliga Finland. Incidenssiffran för regionen är nu 189 och det är den högsta någonsin under den pågående epidemin.

Regeringen sammanträder nästa gång på onsdag eftermiddag.



Source link